söndag 15 december 2013

Släpp mig, låt mig resa i morgon







Vad ska jag med allt det här att göra? Jag vill resa bort. Jag vill se skogar och berg och floder. Jag vill gå under stora gröna träd med en liten vackert inbunden bok i fickan och tänka vackra, fina, goda, lugna tankar, tankar som man kan säga högt och få beröm för. Släpp mig, låt mig resa i morgon
- Hjalmar Söderberg, ur Doktor Glas






Den här hösten har på många sätt varit omtumlande. Det har hänt så mycket skit i världen bara det senaste halvåret. Saker som får en att höja på ögonbrynen, skaka på huvudet och känna oron i magen växa sig större, mörkare och starkare för varje vecka som gått. Jag har varit som ett jävla läskpapper vad gäller dessa orimligt hemska, utstuderat grymma och smygande otäcka skeendena. Mer än jag brukar vara. Jag känner mig ärligt talat helt slutkörd. 

Som en disktrasa som absorberat all sur grå vätska som dräller runt i nyhetsinslag, tidningsartiklar, flashbacktrådar, bloggkommentarer och de senaste väljarundersökningarna. Samtidigt har jag inte kunnat se bort. Jag har ändå läst. Läst för att sedan må dåligt. Som sur disktrasa kan jag liksom inte fortsätta framåt utan att lämna bittra tårar där jag står. Jag behöver en paus. Behöver ladda själ, kropp och hjärna med annat mjukt och vänligt. Så jag åker bort en tid. Lämnar land och rike för nya upplevelser och för att göra saker jag drömt om sedan jag var en liten plutt. Jag hoppas att nästa år har en vändning i bakfickan. Jag tycker vi hoppfulla kämpande människor förtjänar det! 

Vi hörs igen i januari!



tisdag 10 december 2013

Fler tips om hur du tänker miljö även innan, under och efter jul






Förra året sammanställde jag ett par inlägg om hur man gör sitt ekologiska fotavtryck så litet som möjligt under julhelgerna och eftersom det inte skett något revolutionerande på den punkten kommer här en sammanställning av de inläggen. Jag började redan vid första advent och gav tips både högt och låg om hur jag tänkte kring hur man julstökar och bedriver smarta miljöinsatser samtidigt. Därefter kom God jul-inläggen som i mångt och mycket är friskt inspirerat från Naturskyddsföreningens gröna jultips (vad skulle man göra utan bästa Naturskyddsföreningen och deras enkla listor med bra saker att göra och dåliga saker att undvika??).

God jul del 1: Gröna klapptips
God jul del 2: Grön julgran
God jul del 3: Maten: Välj rätt rätter och köp ekologiskt
God jul del 4: Spara el och miljöutsläpp
God jul del 5: Skräpet: Återvinn julen


Och när du ändå är igång! Vill även passa på att lyfta fram det här viktiga inlägget om den ständigt julaktuella frågan: Om Apan, arbetaren och julchokladens mörka hemlighet. Tyvärr minst lika aktuellt idag som förra årets jul och julen innan den. Jag blev själv nytänd i mitt engagemang kring dessa askar, som i alla fall inte får min mun att vattnas när jag blir trugad med de masstillverkade chokladpralinerna.




fredag 6 december 2013

PK-reko julklappstips!



Snart två veckor kvar till jul. I sann blogganda kommer här lite PK-reko julklappstips till den som börjar få julklappspanik.





Random T-shirt från agoodtshirt. Välj vilken organisation (bl.a. Kvinna till kvinna, BRIS, Läkare utan gränser, Räddningsmissionen, Djurens rätt) du vill stödja och klicka hem en T-shirt eller tygväska i ekologisk bomull. Typiskt bra grej.




Rättviseförmedlingens shop har laddat upp med Deal with it-kökshanddukar i samarbete med  ReThink Design,Vägen ut! och designern Ellinor Bjarnolf. Pengarna går till att stötta projekt, organisationer och medier att hitta rätt kompetens oavsett kön, ursprung eller fysiska förutsättningar. Passa på att slå in paketet med rättesnöret! Finns att gilla på facebooksidan  Rättviseförmedlingen.





Boken 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye. Jag har ju skrivit om den tidigare, och tycker att det är en ypperlig bok att ge bort i julklapp. Den passar lika bra till fredsaktivist-syrran som till kriminalromansfrossande pappan. Boken som enligt augustprisnomineringen är ”Som en mix mellan Gökboet och Black Hawk Down. Filmiskt och hudnära beskriver Martin Schibbye och Johan Persson vardagen i det karga Kalityfängelset som de förs till efter att ha tagits till fånga under en reportageresa i Etiopien. Med skärpa, känsla och dynamisk dramaturgi delar de med sig i en blivande reportageklassiker som ger perspektiv på frihet och rätten att skriva och säga vad man vill. Tystnaden har fått ett slut.” Dessutom går 10 kr per bok till Kalityfonden för att hjälpa fängslade fotografer och journalister med ekonomiska bidrag för faktisk och praktisk överlevnad i fängelser runt om i världen.






En prenumeration på tidningen Hunger, från filterredaktionen. Jag har precis börjat prenumerera och gillar att få läsa reportage som kritiskt granskar livsmedelsbranschen och som ifrågasätter perfektionen i fruktdisken och som ger bra alternativ till allt industrikött där ute. Så som att det springer runt en massa vildsvin i mellansverige och bökar upp åkrar och muckar gräl med markägare. Så mycket bättre att äta dem än att föda upp kusingrisen i spiltan under vidriga förhållanden som vi sett på nyheter så många gånger förr och senast i veckan. Klimatsmart mat utan resursslöseri. Snygg och intressant läsning precis som filtermagasinen alltid är.




Ekologiska fröer från Runåbergs. Passar till trädgårdsägaren eller små och stora personer med tillgång till uteplats eller balkong/eller gerillaplätt. Att odla är att få en förståelse för att morötter inte kommer i plastpåse och att hemodlade tomater smakar hundra gånger mer än växthusodlade. När man ger bort fröer ger man också bort en insikt om hur lång tid det faktiskt tar att få fram en grönsak från frö till gryta. Förhoppningsvis får personen utökad respekt för att inte slänga mat på köpet. 






Bonniers vegetariska kokbok. För den som redan äter eller gärna vill äta mer vegetariskt är det här en ruskigt bra inspirationskälla till nya goda recept. Har skrivit mer om den här.





För smarta teknikprylar ska du kolla in ETC Varuhuset. Massa solelsdrivna prylar, snåla duschmunstycken och Ipad/Iphoneskal i trä. De har även prenumerationer på den utmärkta inredningstidningen Kloka hem.




Up-cyclad ryggsäck från Adisgladis. Gjord av tältduk och gamla tyska tvättsäckar. Adisgladis har ju allt möjligt annat också. Som kemikaliefria matlådor, plånböcker i återvunnen brandslang, vevradioapparater etc. Gå in och kolla. 




Miljöpussel från EkokulPusslet är utformat så att komplexa miljöproblem kan tas upp på barnets nivå, med hjälp av illustrationer och rim som är lätta att komma ihåg. Varje rim påbörjar en liten berättelse som gömmer sig i varje bit. Genom att täcka en dålig företeelse med en bra, lär sig barnet vad som är positivt för miljön och djuren.



Upplevelse är ju alltid en bra present och behöver inte kosta skjortan. Men skippa gärna de klassiska upplevelsesighterna och komponera ihop någonting själv. Det är mer uppskattat när det blir personligt och dessutom råder man själv över deadlinen så att man inte bara pyntar i pengar till stora upplevelseföretag som lever på bortglömda utgångna presentkort. Fixa en trerättersmiddag i hemmamiljö eller bjud på god mat ute. Ordna en helgtripp någonstans eller styr upp en hästtur. Ordna en temadag. En studiecirkel. En bokklubb. Lär någon åka skidor. Var personlig tränare till någon som behöver komma igång. Fixa ett hemmaspa med schyssta produkter, fotbad och massage. Ge bort danslektioner.

Allt är möjligt och det finns många sätt att inte göra stora ekologiska fotavtryck i julesnön.

Ha en fin adventshelg nu hörrni!






torsdag 5 december 2013

Gästbloggare: Tvåbarnsmamman tipsar om ekobra barnmatsprylar







Jag ställde ett par frågor om barn och giftfria bäbisprylar till en finfin vän till mig. Hon är nämligen något av en expert på ämnet och är ypperligt påläst vad gäller barn och kemikalierisker. Jag bad henne ge några tips på bra saker att tänka på när små kids ska börja äta mat. Hur tänker hon kring vad som är viktigt gällande att minimera barnens kontakt med alla ohälsosamma ämnen där ute? Här har jag sammanfattat hennes svar.

"Jag tänker som så att det viktigaste att hålla plast- och giftfritt är maten och det vi äter och förvarar mat i. Jag har numera plåtburkar från lunchbots ( men finns fler bra märken) att förvara rester i, samt glasburkar (undviker då att maten kommer i kontakt med locket där det kan finnas bisfenol). Jag har också beställt bestick mm i majs från Ekokul där även matlådorna och annat bra, tex. tandkrämer och hudvård, går att beställa.

När barnen äter får de mat på riktigt porslin, minstingen på 7 mån matar jag ju ännu så då kan jag ju själv se till att hon inte kastar tallriken i golvet, och 2,5-åringen har lärt sig att vara försiktig...

Vad gäller färdig barnmat så tycker jag att Hipp och Holle är bäst, men även Semper och Nestle har ju eko. Jag undviker att värma maten i micron då näringsvärde minskar, och värmer i vattenbad istället. Funkar jättebra på caféer etc.

Ett annat tips är sidan barnmatsburken.se som har siliconformar att frysa in barnmat i. De har även bra hakklappar i silicon men i tyg funkar ju minst lika bra, om man har tvättmaskin.

Vad gäller maten, så väljer jag ekologiskt så långt det går och lär barnen att äta en del vego, 2,5-åringen älskar bönor och ärtor och att grilla majs på sommaren. Hälsokostbutiker som t.ex. Gryningen och Goodstore  på södermalm i Stockholm har bra ekomatgrejer men lär finnas nån ekobarnmatsaffär i Stockholm City/Norrmalm också.

Vill även tipsa om "Handla rätt för en giftfri barndom" som är en superbra bok om just de här frågorna."

Det viktiga är väl att börja med några förändringar som känns viktiga för en själv och lyssna på magkänslan. Förändra i din takt och läs på så mycket som du orkar. Det är lätt att bli paranoid och känna att det är hopplöst. Men så är det inte. Och med enkla medel är det lätt att få bort de värsta kemikaliebovarna. Vill man få utlopp för sin oro och göra nåt konkret för sina barns framtid kan man gå med i Föräldravrålet, ett superbra initiativ som är ett forum för likasinnade oroliga föräldrar som vill lyfta miljö- och klimatfrågan bland våra politiker.


(Tack snälla kloka Cajsa för alla bra tips!)


tisdag 3 december 2013

Hur man kemikaliesanerar sitt barns första år





Igår rapporterades det om hur förskolekids leker med gammal elektronik och plast som kan innehålla hormonstörande ämnen och frågor väcks såklart om hur man själv kan giftsanera sin vardag, speciellt om man har eller väntar barn!

Som hjälp har Stockholms Naturskyddsförening tagit fram en guide som hjälper dig att fasa ut de värsta bovarna under ditt barns första år. De har även en generell guide om att fasa ut farliga kemikalier i vardagen (som jag tipsat om tidigare). Gå in och kolla! Skriv ut och sätt på kylskåpet.

Och här hittar du kemikalieinspektionens råd kring kemikalier i barns vardag.

Vad gäller förskolans prylar och inredning är det viktigt att man som förälder lyfter fram till både personal och kommunen/ledningen att man känner oro och att man gärna vill hjälpa till att fasa ut förskolans kemikaliebovar. Till din hjälp hittar du här en lista på 13 punkter som giftbantar din förskola!

Vilka är era bästa tips på hur man sätter igång och blir kemikaliemedveten? Har ni några bra tips på giftfria barnsaker?


tisdag 26 november 2013

Överfisket och vad vi kan göra för att stoppa det





Så skrämmande tydlig film om hur skev fiskeindustrin i Sverige och världen är. Men det som är mest skrämmande är att det fortfarande är en överraskning för många! Forskare varnar om att vi kan förlora alla typer av fiskarter inom 50 år och utarma havsekosystemen med 90%.

Varför? Jo för att vi bl.a. subventionerar fisket i EU för att inte utkonkurera yrkesfiskarna. Så vi finansierar högteknologiska fiskebåtar som scannar av havsbottnen och trålar upp all fisk i området. Trålningen sabbar bottnarna då de jämnas med marken och i och med detta tröskande på havsbottnarna så frigörs metangaser som varit bundna till sedimentet ut till vattnet och därefter till i atmosfären där gasen bidrar till den globala uppvärmningen. Fin negativ spiral va?

Jag har aldrig förstått resonemanget att när vi fiskat så mycket så att vår matfisk minskar drastiskt i haven och gör att yrkesfiskarna inte kan överleva, så ger vi dem mer pengar att utarma fisket ännu mer! Det dödar ju inte bara ekosystemen utan också möjligheten att yrkesfiskarna ska kunna fortsätta sin yrkesbana framöver. Så fort forskarna säger stopp och belägg! Fiska mindre!!! så grinar yrkesfiskarna och förbannar forskarna som tar deras levebröd ifrån dem. Borde de inte rimligtvis tacka dem istället? De som faktiskt vill se till att det finns ett yrke som heter fiskare även i framtiden. För det är det som håller på att ske. Oavsett vi stoppar huvudet i en spann eller inte.

Det vi kan göra för att förbättra fiskarnas och havens situation är:

1. Ät mindre fisk

2. Välj bra fiskarter t.ex. sill, sej, hoki, makrill och musslor

3. Välj ALLTID krav- och msc-märkt fisk, fråga på restaurangen och välj vegetariskt från menyn om de inte kan svara.

4. Kryssa in bra engagerade politiker i EU-parlamentet vid nästa val. Förslagsvis Isabella Lövin som stångat sig blodig mot fiskelobbyister och tröga politikerkollegor. Kolla in hennes blogg om du undrar vad hon lyckats åstadkomma. Jag säger som jag sagt många gånger förr; att kryssa in henne i senaste valet är den mest konkreta miljöåtgärd jag gjort i hela mitt liv. Så jävla nöjd med det!

5. Prata om det! Sprid ordet! Förändra världen!






torsdag 21 november 2013

Woopies!!





Nej det handlar inte om nåt nytt makronrecept, utan tänk istället små sega kladdkakor med krämig och len chokladtryffel emellan. Låter det gott? OMG. Det är så sjukt gott! Och passar superbra till kommande helgers adventsmys eller festtilltugg eller när som helst när du vill bjussa på trettio mörka chokladdrömmar.


Ingredienser

125 g  smör, rumsvarmt 
2 1/2 dl  strösocker 
1  ekolischious ägg 
3 1/2 dl  vetemjöl
2 dl  kakao (fairtrade!) 
1 1/2 tsk  bakpulver 
2 krm  salt 
1 dl  gräddfil 
1 1/2 dl  mjölk

Sätt ugnen på 200 grader. Vispa smöret och sockret så det blandas hyffsat. Knäck i ägget och fortsätt vispa till en fluffig smet. Blanda övriga torra ingredienser i en skål och sikta sedan ner det i smör- och sockerfluffet. Tillsätt gräddfilen och mjölken och vispa till en jämn smet. Spritsa ut små klickar av smeten på bakplåtspapper. Klickarna bör vara i storleken av en femkrona. Lämna utrymme emellan klickarna eftersom smeten flyter ut i ugnen. Grädda i 10 min, de är godast om de fortfarande är lite mjuka/sega så låt dem inte stå inne för länge.

Chokladtryffel med hasselnötssmak
125 g  mörk choklad (70 % och fairtrade + kravmärkt) 
1 dl  vispgrädde
100 g hasselnötsmassa
25 g  smör, rumsvarmt 
1 krm  salt 

ELLER

Chokladtryffel med hallon
150 g  mörk choklad (70 % och fortfarande fairtrade + kravmärkt) 
1 dl  vispgrädde
0,75 dl hallon
1 msk honung
25 g  smör, rumsvarmt 
1 krm  salt


Med tryffelkrämen tänker jag att man kan gå lite bananas och smaksätta den med det tryffelrecept man gillar allra mest. Originalreceptet är på hasselnötstryffel men jag tänker att t.ex. hallontryffel inte heller skulle gå av för hackor.

Gör:
Värm grädden i en kastrull och hacka chokladen i mindre bitar. När grädden är bra varm tar du av den från plattan och häller i chokladhacket och rör tills den smält. Ha i smör, salt och hasselnötskrämen. Låt stelna utomhus/på köksbänken någon timme.

Obs! Om du gör hallontryffeln så värmer du hallonen och mosar eller mixar den till en jämn massa innan du blandar i den i tryffelsmeten tillsammans med honungen. Och om du ogillar kärnor så tryck hallonmoset genom en sil, innan du blandar i den i tryffelsmeten.

Bygg:
När tryffelsmeten har stelnat så brer du på tryffel i ett tjockt lager på undersidan av en woopiekaka och trycker sedan dit en andra woopie med botten först.

Inte särskilt svårt (trots långt recept)! Och så supergoda att det är omöjligt att bara ta en!







måndag 18 november 2013

Miljömusiklista





Måndagmorgon i mitten av november. Kunde varit en av årets tristaste dagar. Men det tycker jag inte att det är. Idag tycker jag nämligen att vi ska fira lite. För bloggen har just tagit klivet över 100 000 sidvisningar och att dessutom är det nästan 50 fina följare som läser allt jag skriver. Jag är så himla glad och stolt över det! Och det är viktigt att stanna upp och uppmärksamma milstolpar när de inträffar. För att fira detta tänkte jag bjussa på en musiklista med bara BRA låtar på temat miljö och att förändra världen (finns många dåliga också tyvärr). Jag har säkert missat flera viktiga och bra låtar, så tipsa gärna om du saknar någon! Här hittar du miljölistan.

Med tanke på att det tillkommit flera nya läsare tänkte jag också passa på att öppna upp för en frågestund! Så om det är något du undrar över gällande mig själv, min blogg eller nåt ekoreko du funderar över. Släng över en fråga så försöker jag svara så gott jag kan i ett inlägg framöver. 

Ha en underbar måndag! Det ska jag ha.




fredag 15 november 2013

Bäst just nu!





1. Mikael Persbrandts resonemang i intervjun i DN. Han är ju inte riktigt där än, men uppfriskande och överraskande uttalande måste jag säga. Vegetarianer kan behöva en fackelbärare av det mer macho slaget för att vinna ny mark och förklara hur osmart det är med kött för klassiskt raljerande män som blir kränkta om man tar deras biff ifrån dem. 

2. Att min blogg hamnat på Lisa Maries lista över bra saker just nu. Right back at ya! Blev så glad!


3. Att jag varje morgon får svepa in mig i min nya ullhalsduk. Kommer att överleva även de bistraste av vintervindar i den. Nästan lika mjuk och go som en kurrande kattamage. Tumme upp för att den är svensktillverkad.   

4. Att smarta lånegarderoben lanserar långlån på ett halvår för kläder. Toppen eftersom man inte gärna vill lämna tillbaka plaggen man fastnat för efter futtiga 4 veckor.

5. Och sist men egentligen först; Johan Ehrenberg. Som person och krönikör. Alltså jag vet inte ens var jag ska börja. Bästa bästa människa! Jag vill klona dig och placera ut dig på samtliga arbetsplatser, i ledningsgrupper och grabbagäng och sedan luta mig tillbaka och bara njuta av förändringens vindar som kommer att svepa över detta land. Du får bara inte missa hans krönika Män förmår inte att göra världen bättre eller hans uppföljande 10 tips på hur man blir en mer jämställd man. Inte nog med att han knäckt nöten om vad vi behöver göra för att jämställa Sverige, han är en framstående miljökämpe som sliter för att Sverige ska börja producera egentillverkad sol- och vindel istället för ohållbar kärnkraft. Älsk på hans battle mot den moderata EUparlamentarikern under Sweden Green Building Conference. Citerar Skorpan Lejonhjärta: om alla vore som Johan så skulle det inte finnas någon ondska.


Peace out!



onsdag 13 november 2013

If not us, then who? If not now, then when?






Apropå att den här veckan är startskottet för klimatförhandlingarna i Polen. Lyssna på Filippinernas chefsförhandlares fina kärnfulla tal från Doha-mötet 2012. På tre minuter sammanfattar han situationen och ställer de enkla och viktiga frågorna som alla undrar över. Med tanke på vad som händer i Filippinerna just nu känns det än mer aktuellt än någonsin att nå framgångar i klimatförhandlingarna. En monsterstorm är bara början, om inget görs. Än finns hopp, med det brinner redan i knutarna. Kan vi inte denna gång, på riktigt ta ett beslut om ett gemensamt släckningsarbete?

En annan sak jag funderat på..  Tänk om svenska medier fokuserade lika mycket på klimatfrågan som de gör på det SD-planterade frågan om det sk. problemet med invandringen i Sverige. Tänk om nyhetsmedier kunde ge utrymme för det som är ett verkligt hot mot välfärd och framtid. Tänk om de kunde ställa frågor om hur våra olika partierna tänker kring de enorma kostnader det handlar om låta bli att göra klimatinsatser. Ge medieutrymme att granska partiernas klimatbudget och kräva svar på hur de tänker lösa det här ofrånkomliga problem. Jag blir så fruktansvärt frustrerad över att ett nazistiskt parti får bestämma agendan i riksdagen och i nyhetsrapporteringen. Och genom att förvanska statistik och på så sätt måla ut medmänniskor till brottslingar och bidragsiglar.  Att vi går med på det? Vilka är vi egentligen?

Är så trött på att våra ledare i Sverige och  världen tacklas och tar innerkurvor för egen kortsiktig vinning. Kan vi inte ta all vår energi, vår intellekt och våra strategier och göra nåt bra av det istället för att använda det till att ignorera och trycka ner varandra?



söndag 10 november 2013

Varför säljs den första miljöcertifierade mobilen utan miljöinformation?





Att mobiltelefonen är något som de flesta svenskar och (väst)världsmedborgare äger innebär ju också att det har en ordentlig påverkan på vår jord sett enbart till det svenska mobilanvändarfotavtrycket. Miljörörelsen och engagerade medborgare har efterfrågat en miljöbättre mobiltelefon i flera år. Och i försomrars var det dags när pressmeddelandet gick ut om att Samsung Galaxy S4 blir den första miljö- och etikmärkta mobiltelefonen på marknaden när den uppnåt TCOs certifiering. Det stod bl.a. såhär:

Samsung Electronics Co meddelar att Samsung Galaxy S4 har blivit den första smartphone i världen att uppnå standarden TCO Certified. TCO Development, ett oberoende organ med ursprung i den fackliga centralorganisationen, TCO, fokuserar på hållbarhet i IT-branschen och har certifierat Galaxy S4 då den i enlighet med standarden har en hållbar konstruktion och design samt att den möter kunders efterfrågan på hållbara mobila produkter.

För att uppnå TCO Certified måste en smartphone uppfylla kraven inom en rad kriterier, bland annat inom sociala, miljömässiga och ekonomiska områden. I den sociala kategorin visade Samsung att man tog ett helhetsgrepp inom ansvarsfull tillverkning som vilket innebär åtaganden att följa ILO:s kärnkonventioner och FNs barnkonvention. I miljökategorin konstaterades det att Galaxy S4 var fri från många skadliga ämnen, till exempel nickel, kvicksilver, bromerande och klorerade flamskyddsmedel samt att den uppfyller kvalitets- och återanvändningskrav som bidrar till att produktens livslängd ökar. Ur en ekonomisk synvinkel gavs den effektiva laddaren beröm, liksom telefonens industriella design som ökar tillförlitlighet samt att batteriet kan bytas.


Och det är ju super! Verkligen. När jag skulle byta ut min slitna och virusdrabbade jobbmobil så såg jag till, efter lite efterforskningar, att få just en Samsung S4. Men det som slog mig då var att man verkligen måste vara miljöengagerad för att överhuvudtaget få koll på att Galaxy S4:an är ett miljöbra alternativ. Dvs om du googlar "mobil miljö" så kommer information upp om TCO-märkningen. Men om du bara googlar "Samsung Galaxy S4" så blir du inte informerad om att det är ett väldigt bra alternativ för både dig själv och miljön. Varför inte?

På Samsungs egen Galaxy S4 sida finns bara information om nya coola funktioner och enda gången som ordet "miljö" nämns är under avsnittet om hälsoappen S Health där det står att:

"Välbefinnande är viktigt. Det inser Galaxy S4 och övervakar därför genom S Health automatiskt din miljö och hälsa för att hjälpa dig att förbättra din livskvalitet."

Under rubriken Utmärkelser lyser TCO-märkningen också med sin frånvaro och istället återfinns den mindre (er)kända märkningen "Europeean green Smart phone 2013-2014" som enda bevis för att det verkligen är en miljö/etiksmart mobil. Det är också den enda märkning som står på själva förpackningen vid när man väl köpt den. Informationen om TCO-märkningen verkar även gått förbi återförsäljarna, vilket kanske är det mest tragiska av allt eftersom utvecklingschefen på TCO i samband med pressmedelandet framhäver att det är köparen som har makt när de frågar efter miljöbra produkter:

– Att inköpare och allmänhet efterfrågar certifierade schyssta smartphones påverkar produktionen. Köparen har makt. Att Samsung väljer TCO Certified Smartphones är ett tecken på att man lyssnar på användarna, säger Niclas Rydell, utvecklingschef produktcertifiering, TCO Development.
Det känns ju som att det inte spelar någon roll om köparen frågar efter miljöprodukter om det inte går ut info till varken återförsäljarna eller allmänheten om vad som är en socialt och ekologiskt bra mobiltelefon. Hur ska det kunna påverka utvecklingen framåt och hjälpa köparen att hitta den bästa produkten när man tystar ner dessa framsteg?

Att Samsung väljer att inte gå ut med att deras storsäljare också är ett bra miljöval säger ju indirekt att miljö inte är ett säljargument för den breda massan. Och jag kanske kan köpa att miljöaspekter kan avskräcka vissa köpstarka konsumentgrupper, men jag förstår ändå inte att man nästintill suddar ut resultatet av en miljöansträngning som uppenbarligen många konsumenter efterfrågar (annars skulle man väl inte ha brytt sig om att uppnå TCO-märkningens krav?). Varför inte ge båda grupper den information man söker? De som bara bryr sig om balla appar kan lätt hitta den infon och de som bryr sig om miljöeffekter och arbetsmiljön för mobilfabriksarbetarna borde rimligtvis också kunna hitta den infon under en flik på Samsungs hemsida! Allt annat är trist och bakåtsträvande! Våga stick ut näsan och slå er för bröstet Samsung! Ni kanske vinner över några vacklande konsumenter som väljer just er mobil när de vet att ni är ett medvetet företag med en smart produkt som lämnar mindre ruskiga fotavtryck efter sig?


onsdag 6 november 2013

If all the ice melted - Hejdå Stockholm



 


Tidningen National Geographic har på sin hemsida publicerat den här interaktiva kartan över alla världsdelar, som visar med otvivelaktig tydlighet konsekvenserna av att all is på jorden smälter. De blå konturerna visar var kontinenternas kustlinje ligger idag.

Det känns som att det är dags att förbereda sig på att berätta ett gäng sagor för sina barn om att det en gång i tiden fanns länder som hette Danmark och Holland där man åt wienerbröd och åt en massa ost. Och att en gammal kanalstad i Italien dit kärlekspar från hela världen reste för att romatiskt åka långa smala båtar numer ligger på havets botten.

600 miljoner kinersen kommer att förlora sina hem. Hela Bangladesh kommer att översvämmas och det kommer att bildas stora insjöar/havsvikar mitt i bl.a. Amazonas och Australien.

Våra barn och barnbarns världskarta kommer att ritas om, men jämfört med att ändra landsgränser pga. krig och nationsuppgörelser som på vår tid, så kommer vissa nationer helt att strykas från listan över länder i världen, och andra kommer att drastiskt minimeras i yta, eller klassas som obeboeliga.

På sikt är det bara att göra sig redo för att vinka adjö till platser som: Stockholm, skåne, St Petersburg, Danmark, Rio, London, Senegal, Buenos Aires, Belgien, Kairo, Florida och hela gulfkusten, Gambia för att nämna några.

Så. Vad känner du för att göra nu? Planera vinterns utlandssemester? Zappa till Så mycket bättre?
Mitt tips: Gör vad du kan, förtvivla inte och kräv politisk handling, till att börja med i nästa års val. Utnyttja din demokratiska rättighet och var aktivt deltagande i att påverka din och dina näras framtid.

Vill du börja redan nu? Då kan du t.ex. gå med i Föräldravrålet eller Push Sverige och kanske skänka pengar till dem istället för att köpa (ännu) en slips till pappa på fars dag?


Bilderna är skärmdumpar från National Geographics hemsida.

söndag 3 november 2013

Vitlökstider






Nu är det högsäsong för vitlök i köket. Att pumpa maten full med vitlök förhindrar både förkylningssjukdomar och eventuella vampyrbesök. Men det är också dags att börja planera för nästa års vitlökslager redan nu. Det är nämligen hög tid att plantera vitlöksklyftor om man vill skatta sig lycklig nästa augusti. Och det vill ju jag kunna göra, därför satte jag idag två sättlökar ute på kolonin. Det blev ca 1,5 kvm med fyra rader vitlök totalt.

Att sätta vitlök är enklare än enklast, man bryter bara loss klyftorna och trycker ner dem i jorden på lagom avstånd från varandra, kanske 15 cm, och täcker dem sedan med jord. Därefter låter du fem månader av vinter och vår göra sitt och så hepp, en dag i april ser du gröna skott sticka upp på just lagom radavstånd från varann. Sedan är det bara att vattna och tråna i fem månader till och sen kan du njuta av den godaste ugnsbakade vitlöken du någonsin kommer att smaka. Och det vill man ju inte missa eller hur!?



onsdag 30 oktober 2013

Vad som händer om man alltid cyklar på cykelbanan






Hey har ni sett det här filmklippet? Jag tycker den är genialisk! För att den på ett kul sätt påvisar det sjuka i att få böter för att man inte cyklar på cykelbanan (speciellt när det inte är emot lagen) och hur svårt det är att alltid alltid cykla i cykelfilen. Hög igenkänning utlovas till alla som någongång försökt ta en cykeltur inne i stan.

Kanske borde trafikförvaltningen i Stockholm och andra städer se den här som en infofilm inför stundande snökaos. Isåfall kommer kanske inte cykelbanan att fungera som snöupplag den här vintern. Och när vi ändå är igång. Vore det inte toppen om man t.ex. bad alla renoveringsfirmor att flytta de stora orangea "bigbag"-påsarna med betong och gipsrester från cykelbanorna i stan?






torsdag 24 oktober 2013

Vad skulle de där och göra? - Bokrecension av 438 dagar






Jag försökte följa deras öde på löpsedlar, i artiklar, nyhetsinslag och tillslut presskonferensen de höll när de kom hem. Jag lyssnade på den direkt i mobilen och blev så berörd att jag satt med tårar i ögonen på pendeltåget hela vägen hem från jobbet. Och slutligen så bänkade jag min även vid deras sommarprat. Men jag har inte kunnat få nog. Utan har hela tiden haft frågor kvar som inte fått några svar. Jag var liksom tvungen (och peppad på) att läsa boken när den kom ut.

Jag har just läst klart Martin Schibbye och Johan Perssons bok "438 dagar" och är omskakad, frustrerad och ögonöppnad. Jag har den senaste tiden levt i en parallellvärld av röd ökensand, törst och vassa buskar. Jag har känt och levt mig in i vanmakt och vänskap, smutsiga fängelseceller och psykologisk terror och det flämtande hoppet om rättvisa och rättskipning. Men det som fastnade mest var just insikten av storpolitikens delikata och (nästan) osynliga vägar, från makthavarens skrivbord och företagens plånbok till oljefältens flyktingar. Det är en fantastisk välskriven berättelse, lättläst och spännande (trots att man vet hur det slutar). I boken blandas journalistiskt välavvägda ord med privata brev, och målande fängelsebeskrivningar med rå galghumor.

Boken tar verkligen med läsaren på en resa. Jag får t.ex. svar på djupet om vad ursprungsreportaget handlade om. Och jag förstår plötsligt att Ogadenkonflikten i grunden handlar om markförvaltning och naturresurshushållning, eller snarare bristen på det. Jag förstår också att utländska (bl.a. svenska) exploatörer spelar en viktig roll i att civilbefolkningen blir fördrivna från sin mark och sina hem och dessutom utsätts för omänskliga övergrepp och utstuderat våld. Och jag blir ledsen över faktumet att det är så otroligt tyst om detta. Allt mänskligt lidande sker helt undangömt för att våld och hot och fängelsestraff fungerar effektivt som munkavlar. Jag ser plötsligt att detta kan hända överallt i världen när eftertraktade naturresurser börjar ta slut. Är det inte olja i Ogaden så är det rent vatten i Asien eller mineralutvinning i Europa.

I somras sa en släkting till mig att hen inte förstod varför de två journalisterna gjorde det där farliga reportaget. "Ja, jag fattar att det säkert var något viktigt att skriva om, men det var ändå dumdristigt att tro att det skulle gå vägen. De får ju lite skylla sig själva" typ. Och "Det kan ju, oavsett nyhetsvärdet, inte ha varit värt att sitta fängslade i mer än ett år? De borde tänka på sina anhöriga". Jag blev både rädd och nedslagen över det resonemanget. Det är ju inte nyhetsvärdet som avgör om det är värt att sitta fängslade utan snarare människovärdet och drivet att som journalist lyfta fram de svagas röster. Det är ju dessa modiga människor – med tillräckligt starkt rättspatos för att vara obekväma och utsätta sig själva för risker för att påvisa orättvisor och övergrepp – som är livsviktiga för att världen ska fungera någorlunda demokratiskt. Jag blir så ledsen över struts-atityden att "så länge det är lugnt och skönt i mitt eget liv så är det nog lugnt och skönt överallt på jorden". Att ett land fängslar både inhemska och utländska journalister på falska grunder, visar på att makten inte tolererar oliktänkande och uppenbarligen kan gå hur långt som helst för att döda yttrandefriheten. Samtidigt har diskussionen om Etiopien nära på tystnat här hemma så fort Martin och Johan blev fria.

Jag känner såhär, att om vi på något sätt brydde oss om att "Etiopiensvenskarna" skulle släppas fria så är det också vår förbannade skyldighet att läsa boken och förstå vad tusan de försökte uppmärksamma oss på. Och vad de riskerade allt för att förmedla. För vi kan inte bara bry oss om att två svenska medborgare till varje pris skulle hem till tryggheten. Vi måste också visa samma medmänskligt engagemang för de människor som lever kvar i den dagliga utsattheten och det under total frånvaro av insyn. Vi har genom boken, möjlighet att lära oss mer om hur utländska investeringar påverkar civilbefolkningen i Etiopien, och sedan fråga oss själva om det verkligen är okej att svenska företag som Lundin petroleum och H&M investerar i länder som Etiopien. Kan svenska företag å ena sidan jobba med uppförandekoder, å andra sidan etablera sig i en diktatur och bidra till att pynta för militärens övergrepp på våra mänskliga rättigheter? Kanske är det dags att se över var ens pensionspengar placeras?



Och om du verkligen verkligen inte orkar läsa boken bör du i alla fall se dokumentären "Diktaturens fångar" som visades på SVT för någon vecka sedan. Efter att du sett den kommer du, hur som helst, att vilja läsa boken.






fredag 18 oktober 2013

Plast i fågel, fisk och mittimellan.







I dagarna har Naturskyddsföreningen dragit igång en ny kampanj mot mikroplast (och makroplast) i världshaven. Toppen tycker jag. Det får oss att belysa vad alla våra prylar och produkter innehåller. Som att raklödder och tandkrämer innehåller små plastkorn som kan stimulera vår hud och putsa vår emalj. Sen sköljer vi ned det i avloppet. Dock fastnar inte plastpartiklarna i vattenreningen utan följer med ut i våra hav där det ansamlas med strömmarna och gör en världsomsegling över haven. Valar och andra djur misstar ansamlingen av flytande mikroplaster för krillstim och kan svälja plastmassan i ett svep, men förblir såklart hungriga och dessutom med onedbrytbara plastkorn i magen. Väldigt otrevligt.

Filmen ovan visar effekten av makroplaster (kapsyler, tändare etc) i haven och hur det påverkar fågelkolonier på en öde ö 320 mil från någon civilisation. Det är plågsamt att se, samtidigt som det är vår förbannade plikt att inte vända bort blicken från det som vårt beteende leder till.

Vi måste jobba aktivt med vår nedärvda uppfattning om att det som slängs i haven försvinner. "Plums borta"-beteendet funkar inte länge. Det är tydligt efter man har sett filmen. Det jag gillar med Naturskyddsföreningens kampanj är att de radar upp vad man själv kan göra för att hjälpa de vattenlevande organismerna att slippa äta plast. Kolla in deras tips här. Och det är ju inte så svårt faktiskt.  









tisdag 15 oktober 2013

Våtservetternas smutsiga kemikalieinnehåll




Våtservetter verkar vara lite kluriga produkter. De kan ju vara praktiskt att använda i situationer där vatten och tvål är svårt att hitta. I bilen t.ex. eller på utflykt. I var och varannan barnvagn ligger det förmodligen ett våtservettspaket för akuta blöjbyten in the middle of nowwhere.

Men vi bör fundera på om och i så fall hur vi använder oss av dem eftersom de även har visat sig kunna innehålla en hel del kemikalier som är allergena eller på annat sätt hälsofarliga. Man kan ju fundera på varför det finns en kemisk produkt för användningsområdet "rengöra en barnrumpa" som lika effektivt tvättar bort smuts och olja i en verkstad. Jag menar, ibland behöver man inte skjuta högst för att nå sitt mål.

Redan 2007 kom tidningen Vi föräldrars testrapport av kemikalieinnehållet i våtservetter (19 produkter som säljs i Sverige). I rapporten kan man läsa att det vid tidigare undersökning 2005 fanns riktigt otäcka = hälsofarliga, och numer förbjudna, kemiska ämnen i våtservetterna. Dessa verkar idag vara utfasade och ersatta av andra mindre ruskiga ämnen. Dock kvarstår faktum att våtservetter fortfarande innehåller kemiska ämnen som har påvisad eller misstänks innebära en hälsorisk. Hälsorisken är störst för små barn vars hud är känsligare än en vuxens. Däremot är det inte så bra för någon att få i sig ämnena via munnen. Så att tvätta barnhänderna och munnen med någonting annat än våtservetter är ett bra tips. Att göra som en vän till mig, och på en picknick stolt tvätta medköpta vindruvor med våtservetter är också en tveksam lösning för att slippa få i sig kemikalier. Det blir ju tyvärr bara att man byter en kemikalietyp mot en annan.

Lösning på problemet är i första hand att försöka byta våtservetterna mot torrservetter i papp (eller ännu hellre bomullstrasor) och alltid ha med sig en flaska vatten att väta den med (plus ev tvål). Funkar kanske bäst i barnvagnsfacket där föräldrarna ändå alltid har utrymme för att lagra allehanda användbara prylar. I andra hand finns det flera miljömärkta och parfymfria våtservetter som är ett bättre val (se testundersökningen). Dessa bör dock ses som en räddare i nöden och inte som ett dagligt hjälpmedel enligt kemikalieinspektionens barnbroschyr. I vissa situationer kan det ändå vara smidigast med färdigfuktförpackade servetter som håller en evighet, typ för sommarens glasskladdskatastrof i bilen kanske.

Framförallt bör man nog fundera på alla de tillfällen som man faktiskt har tillgång till kranvatten och tvål och enbart av, ska vi kalla det, lathetsskäl väljer att dra fram en färdigfuktad kemikalieimpregnerad pappfibertrasa trots allt. Det kanske känns lite onödigt när man känner till riskerna?


Dock ska tilläggas att Vi föräldrars undersökning enbart tittat på våtservetter som riktar sig mot barn och baby. Man ska även vara medveten om det finns andra våtservettprodukter som har en vuxen målgrupp och som inte, mig veterligen, har utretts för vilka kemiska ämnen som ingår i dem. Troligtvis har de inte samma tryck på sig att vara fria från bl.a. allergiframkallande ämnen som barnprodukterna har. Alltså ännu en anledning att fundera ett varv till innan man köper dem, för att undvika att utsätta sig för hälsovådliga ämnen i onödan.




torsdag 10 oktober 2013

Höstligt tröstligt



 
 

 



Ni vet när man inser att vi går mot kallare tider. Att det plötsligt är mörkt utanför fönstret när du går upp sådär svintidigt varje måndagtisdagonsdagtorsdagfredag. Ni vet den där klara luften. Det kalla som möter dig när du går ut genom ytterdörrar. När man letar fram tjocksockar och börjar med dubbla strumpor i skorna. När man cyklar och inser att vantar hade varit skönt. När du lyfter blicken och ser upp under ett träd som brinner av glödande klorofylldöd färg. När det är dimma vissa mornar och frost andra. När det plötsligt blir varmare igen och du sörjer att du inte får använda din fina varma lammullshalsduk. När du skördar det sista ur jorden. Eller suktar efter att palla alla äpplen i villaträdgårdarna som ingen verkar bry sig om. När det är helt okej att läsa böcker på kvällarna istället för att pusha sig i löpspåret. När det börjar lukta nedbrytningsprocess på promenaden. När man lagar soppor till fördel för sallader och fredagkvällmyser av att koka lingonsylt. Ni vet när man inser att vi går mot kallare tider. Det är det bästa jag vet.



söndag 6 oktober 2013

Wild wonders of Europe




För er som befinner er i huvudstaden den närmsta veckan: Jag vill bara tipsa om den fantastiska fotoutställningen Wild Wonders och Europe, som finns att beskåda på Raul Wallenbergs torg vid Nybroplan. Det är utställningens sista vecka nu (den har pågått sedan 25 juni), så därför är det hög tid att ta en sväng förbi där nu med detsamma om man inte redan haft turen att se den.

Utställningen består av 100 stora foton av vårt gemensamma naturarv i Europa. Storslagna vyer, närgångna porträtt och oväntade ögonblick är förevigade. Man blir både stolt och varm i bröstet när man ser vad som finns runt knuten. Ja för ibland blir man hemmablind och man får bilden av att all fantastisk natur finns långt borta på Borneo och Madagaskar och sådana ställen. Men det slår en gång på gång när man flanerar runt bland fotona, att man inte har koll på all den biologiska mångfald och de otroliga naturmiljöer som ryms i vår världsdel. För när jag tänker Europa så tänker jag tätbebyggda städer, vägar, odlingslandskap och kollektivtrafik. Inte orörda skogar, halvöknar och berg.



Men allt är såklart inte så orört. Ett syfte med utställningen, förutom att uppmärksamma oss på all vacker och rik natur, är ju också att uppmärksamma oss på att vissa arters överlevnad hänger på gärdsgården till utrotning. Som den här blåfenade tonfisken till exempel. Vilket blir extra tydligt då texten under fotot förklarar att den atlantiska blåfenade tonfisken har minskat med 97% sedan 60-talet och att det därför var nödvändigt att ta fotot i en tonfiskodling, eftersom det är nära på omöjligt att hitta stora stim av tonfisken i det vilda.

Visste ni förresten att den blåfenade tonfisken kan bli upp till 30 år gammal och väga upp emot 680 kg? Det vore ju synd att utrota en så fantastisk art bara för att vi slentrianköper sushi och sashimi.


Något annat som slår en är alla de arter man inte hade en aning om att de fanns i Europa, som den här havssköldpaddan som i tiotusentals år fortplantat sig på oexploaterade stränder kring medelhavet. Så klart ett dilemma nu för tiden när stränder är hett byte för turistnäringen och andra lyxlirare. Stora naturvårdsinsatser har gjorts för att försöka bevara havssköldpaddan och numer finns det skyddade stränder i bl.a. södra Turkiet som är livsviktiga fortplantningsplatser för den hotade sköldpaddan. Dock dödas ca 55 000 havsköldpaddor årligen då de blir bifångst i det industriella fisket av framförallt svärdfisk. Håller tummarna för att skalmans polare överlever och att EUs fiskeindustri blir mer hållbar jävligt snabbt.



Man får även en rejäl dos reseinspiration. Som att vandra i Transylvaniens berg i Rumänien till exempel. Eller uppleva världsarvet Plitvice i Kroatien, ett sjörike utan dess like med vattenfall, laguner och skog i symbios som måste vara naturens svar på Babylons hängande trädgårdar.




Personligen fascinerades jag av den här mytomspunna fågel; den svarta storken. Jag råkade nämligen träffa på den ovanliga storken i en våtmark i dalarna (av alla ställen). Den flög upp ca 5 meter framför mig när jag tog en skogspromenad och jag trodde jag såg i syne. Den liknade ju ingenting jag sett tidigare (eller senare), och påminde snarare om någon afrikansk fågel med sina illröda ögon och näbb. Det visade sig, efter lite forskande, vara ett mycket sällsynt påträffande eftersom de svarta storkarna väldigt sällan tar sig till Sverige och då oftast inte längre än till Skåne pga att någon individ felnavigerat. De är förresten väldigt ovanliga att se även på platser där de finns i större antal eftersom de är så skygga. De största bestånden av svart stork finns i Lettland och Polen, men naturvårdsinsatser har stärkt arten och bestånden växer till på flera platser i Europa. Hurra för lyckade bevarandeprojekt!




Jag kan hålla på i timmar och prata om de fascinerande organismerna och naturområdena som tas upp i den här utställningen. Men jag håller mig från det och lämnar endast dessa som smakprov. Det är så viktigt att vi börjar uppskatta och förstå hur unik och komplex naturen omkring oss är. Den här utställningen är en bra början på det!

Alltså, utställningen är gratis och är tillgänglig dygnet runt då fotona är upplysta på kvällar och nätter. Du avgör alltså själv om du vill beskåda den med en förmiddagskaffe i handen eller i anslutning till en lång natt på Stureplan. Alla sätt är bra sätt.






torsdag 3 oktober 2013

Ingen weekendresa eller shoppingupplevelse går rimligen att jämföra med en framtid som består av katastrofer, extremt väder, konflikter och social oro"






Önskar att alla ville ta en halvtimme till att lyssna på det här avsnittet av Tendenser och reflektera över hur man själv tänker inför framtiden. Jag tror fler än man tror har klimatångest, eller i alla fall grubblar mycket på dessa frågor. Programmet intervjuar så kloka kloka förskolebarn men också kloka Mårten Pella och Idah Magnusson som har varit med och startat Push Sverige respektive Föräldravrålet. Dessa två frivilligorganisationer är förövrigt väldigt bra forum för den som vill göra någonting konkret av den oro man känner inför framtiden. Superinspirerande!

Några tänkvärda citat från programmet:

"Vi uppmuntras ju verkligen att bete oss så ohållbart som möjligt; hur kan vi gå med på det? Jag fattar inte det."

 Ella (7-8 år): Jag tycker att man borde uppfinna en bil som går på vatten eller nåt som är bra för naturen.
Intervjuperson: Tror du att det skulle kunna gå att göra det?
Ella: Ja jag tror det om vi barn, om vi när vi växer upp kan bli uppfinnare.
Intervjuperson: Du tror inte att de som är vuxna nu kan ordna det?
Ella: Jo. Mm. det kan dom. Om dom får den tanken.
Intervjuperson: Tycker du att det verkar så, att dem får det?
Ella: Jag vet inte. Det finns ju en framtid och då vet vi inte hur det blir.

"Det är jättessvårt för mig personligen när vänner, som jag uppfattar som verkligen tänkande och välvilliga personer, gör långa flygresor och fortsätter äta massa kött och fortsätter leva precis som innan fast man har fått information om läget. Det är också tufft att förhålla sig till"

"Det är så tabu på nåt vis, och, att lägga sig i någon annas livsstil är inte okej. Vi lever verkligen i en sån tid att det är sånt fokus på individen. Det är liksom "Du ska förverkliga din dröm". Alltså, jag fattar inte att vi kan acceptera att vi är på väg mot en värld som kan vara flera grader varmare med fruktansvärda konsekvenser. INGEN weekendresa eller shoppingupplevelse går rimligen inte att jämföra med en framtid som består av katastrofer, extremt väder, konflikter och social oro"

"Det var en kris, som gick från chock till ilska, väldigt mycket ilska. Känslan av att bli förd bakom ljuset. Och liksom, varför sa ingen detta till mig INNAN jag bildade familj. Hade jag ens gjort det om jag hade vetat?... Det kändes väldigt omtumlande och ganska ensamt."

"Det är jättelätt att känna att man bara är en liten betydelselös individ som inte har en chans att påverka det här. Det tror jag är jätteviktigt att få bukt med den känslan, vi måste komma samman, och forma samhället som vi vill ha det och inte bara åka med på det här galna tåget mot en värld påverkad av stora klimatförändringar. Det är inte försent, men det börjar bli bråttom."

"Det jag kan sakna från mitt liv som det var innan är känslan av att verkligen kunna lita på att livet fortsätter, jag känner att vi just nu är i en brytpunkt där vi nånstans bestämmer; ska livet fortsätta i generation på generation på generation eller har vi ett begränsat antal tre, fyra, fem generationer kvar. Och då behöver man runda av lite grann, och hur gör man det??"

"Jag tror att vi måste prata med varandra, vi måste prata om klimatförändringarna, och vi måste våga göra det i alla sociala sammanhang för att om några år måste vi ändå börja prata om det... Det blir väldig svårt att låta bli att prata om dem när det väl har triggat igång sig själva, det är bättre att göra det nu när vi fortfarande har en chans att påverka skedet."


Jag säger bara: Lyssna och reflektera.


onsdag 2 oktober 2013

Läsgodispåsar - smart bokprojekt!




De hänger lite överallt i kommunen, de svarta påsarna med tryck och med en hemlig överraskning i. Nämligen en näve böcker indelade i en godisklingande kategori per påse. En enligt mig genial och kreativ idé! Hurra för de modiga biblioteken i kommunen satsat på detta för att hoppas nå ut till nya individer som inte brukar ha vägarna förbi biblioteken. Jag var ju bara tvungen att prova en läsgodispåse. Jag valde gammeldags karameller och i den låg fyra böcker som jag länge tänkt att jag ville läsa. Det kändes lite fel att bara kroka av en påse från hängaren och slänga upp den på axeln och ta med den hem. Nästan lite som stöld, eller kanske snarare med ett stort förtroende på mina axlar.

 

Jag älskar att biblioteket försöker tänka nytt och har inspirerats av gerillabiblioteken som poppat upp som svampar i bl.a. USA, Tyskland och även svenska städer (du vet, när det plötsligt står en bokhylla med böcker att hämta/lämna mitt i det offentliga rummet utan krav på återlämning eller ersättning). Ett sant exempel på social hållbarhet som skapar gemenskap och mervärde för medborgaren. Värt att nämna är också att det i varje påse finns ett lättläst alternativ, även detta för att locka ovana läsare att ta sig an en bok. Ja. Jag gillar det här projektet, framförallt för att det är så väl genomfört med snygga designade (fairtrademärkta) tygpåsar, bra bokval och en fin anteckningsbok där man kan skriva vad man tycker om projektet eller vad man gillade med böckerna. Tumme upp till idékläckaren och till bibliotekschefen som vågade tänka annorlunda och satsa resurser på detta.

Såhär stod det i en intervju i biblioteksbladet angående lanseringen av läsgodispåsarna:

"Inspirerade av gerillabiblioteken som började växa fram på kaféer och i gatukorsningar i USA efter den ekonomiska krisen, har Bibliotek Huddinge dragit igång det läsfrämjande projektet ”Läsgodis” som kommer att pågå under hela 2013.

Runt om i kommunen har minibibliotek att placeras ut i form av illustrerade tygpåsar med böcker indelade i olika smaker: Söta, sura och salta böcker, gammeldags karameller och familjeblandning. Påsarna kommer att finnas upphängda på tamburmajorer i simhallar, Folkets hus, Vårdcentraler, ungdomsgårdar, kyrkan osv…

– Det kommer att finnas tre påsar av varje smak. Tanken är att man tar en påse, tar med den hem, läser och när man är klar hänger man förhoppningsvis tillbaka påsen där man tog den eller lämnar in den på något av våra bibliotek, berättar Linn Samuelsson, webb- och kommunikationsansvarig på Bibliotek Huddinge.

I påsarna finns också anteckningsböcker och de som lånar en påse uppmanas att skriva och berätta om sina läsupplevelser eller vad man tycker om böckerna och om projektet.
– Det här är ju en test – det kan hända att vi inte får tillbaka en enda påse. Men vi tänker att om man ger ett förtroende så återgäldas det, säger Linn Samuelsson.

– Det här är ett oprövat sätt för biblioteken att möta huddingeborna, på nya platser, i nya sammanhang och med ett helt nytt och roligt tilltal. Jag är väldigt nyfiken på hur det ska tas emot, säger Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge Kommun.



*Projektet genomförs med stöd av Kulturrådets medel för läsfrämjande på 100 000 kronor. 



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...