tisdag 31 maj 2011

Fabulous whatevermuffins



Det här är mitt absolut mest använda recept, alla kategorier. Syns det?




Det kan varieras i oändlighet, gott blir det hur som helst alltid!

Typiskt bra återvinningsrecept där man kan använda slattar av det man för tillfället har hemma!

Några exempel:
  • Har man inte vetemjöl så det räcker så brukar jag häva i grahamsmjöl.
  • Mjölken kan bytas ut mot filmjölk/youghurt/havremjölk eller vatten.
  • Bär och frukt är ju variation i sig, men kan även bytas ut mot: banan + riven morot, nötter, torkad frukt, kakao, chokladhack, citronskal, frön (solros/sesam/vallmo), godis (dumle/polly=nam nam), kryddor (kardemumma/kanel/ingefära/saffran). Ja du fattar.
Den här gången blev det till exempel muffins med päron, mandelmassa och konjak i.

Här kommer receptet:

100g smält och svalnat smör
4 dl vetemjöl
1 ½ dl socker (jag brukar minska till 1 dl)
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
1/4 tsk salt
2 ägg
2 dl mjölk/fil/yoghurt

Smält smöret. Blanda alla torra ingredienser. Knäck i äggen och häv i mjölk och smöret och "bären". Blanda snabbt ihop till en smet (blir bättre om man inte rör så jämt och slätt). Fördela i muffinsformer. In i ugnen i 10-15 min på 225 grader. Sätt på kaffe och fikafikafika!

måndag 30 maj 2011

Mitt inlägg i GMO-debatten

"GMO är miljövänligt" anser den pensionerade proffessorn Torbjörn Fagerström som tagit fram en rapport för Finansdepartementet om att Sverige och EU borde införa GMO-grödor för att inte gå miste om konkurrensfördelar och mångmiljonbelopp.

Att GMO skulle vara miljövänligt är dock lika sant som att köttindustrin minskar växthuseffekten. Jag tänkte förklara varför, med hjälp av några videoklipp som talar för sig själva. Först ut är Percy Schmeiser, en fd bonde och fröförädlare som tagit strid mot Monsanto (världsledande GMO- och bekämpningsmedelsföretag). Schmeiser upptäckte nämligen att hans grödor blivit korsbefruktade av genomodifierade grödor från en granne genom att frön transporterats med vinden mellan fälten. På grund av detta förlorar Schmeiser den fröbank som tagit honom 50 år att utveckla och blir till råga på allt stämd av Monsanto för olaga innehav av GMO-grödor. Denna händelse skulle leda till ett flertal rättegångar och en livslång kamp mot Monsanto som företag.

Jag lyssnade till Percy Schmeiser på ett seminarium på Södertörns högskola för några år sen och det är en av de mest upprörande föreläsningar jag varit på. Monsanto är utan tvivel ett otäckt företag som förutom att de sysslar med produkter som minskar den biologiska mångfalden, öka beroendet av bekämpningmedel och gör bönder beroende av att köpa in utsäde varje säsong då GMO-fröerna är sterila, även använder metoder i samma anda som motorcykelklubbar; utpressning, hotelser och stalkning mot personer som går Monsanto emot.

Jag kan rekommendera dokumentären "David vs Monsanto" som finns som helhet på youtube. Här är första delen som tar upp Percy Schmeisers historia.




Om du inte orkar lyssna på Schmeisers egna upplevelser kring Monsanto (igen) så tycker jag du kan klicka fram till 04.10 så får du höra varför genmodigierade grödor inte är miljövänliga, dvs här kommer svaret på Finansdepartementets rapport.

Det som luktar riktigt illa om Monsanto och andra GMO-företag är att GMO-grödorna är framtagna för att fungera ihop med företagens egna bekämpningsmedel. Man blir som bonde därav beroende av att dels köpa in Monsanto-utsäde varje år, men också tillhörande bekämpningsmedel och i vissa fall konstgödsel. Att sprida genmodifieringen till Europa och världen bidrar till att sterilisera jordbruket och göra det beroende av ett vinstdrivande företag.

Att använda och vara beroende av bekämpningsmedel kan aldrig vara miljövänligare än att odla ekologiskt!

Tredjevärlden då? Jo vi har ju de klassiska GMO-argumenten om att genmodifierade grödor ska avhjälpa världssvälten och ge fattiga tredje världen-bönder bättre avkastning. Vandana Shiva, indisk miljöaktivist, ger sin syn på varför Monsanto vill sprida sina grödor runt om i världen. Och tänk, det handlar inte om goodwill.


söndag 29 maj 2011

Say hello to my new friends


Min visit till Bagis Megaloppis igår resulterade i dessa fina koppar, Smide från Uppsala Ekeby. Vi har tidigare fyra tallrikar i samma serie. Det var således svårt att låta dessa stå kvar i duggregnet på loppisbordet.


Ytterligare två nya bekantskaper är plantorna med broccoli och aubergine. Broccoliplantorna ska sättas ut på lotten nästa vecka. Däremot får Auberginen avvakta inomhus då den är en extremt värmekrävande växt som egentligen ska odlas i växthus. Vi får väl se om den får bo på balkongen eller i en pallkrage ute i det fria. Nya utmaningar hur som helst!

torsdag 26 maj 2011

Årets miljösyndare under lupp




Något av det värsta jag vet är företag och andra aktörer som medvetet försöker framstå som mer miljövänliga än vad de i själva verket är. Aktörer som prioriterar att investera massa pengar i att vilseleda och lura konsumenterna istället för att satsa samma mängd kosing på riktiga och viktiga miljöprojekt. Nu har Jordens Vänner för andra året i rad sammanställt en topplista på det senaste årets värsta miljöhycklare som agerar i Sverige.

Föga oväntat sker toppstriden mellan följande aktörer: bilföretag, oljebolag, möbelvaruhus, energibolag samt en viss närings- och energiminister. Gå in och rösta på den du tycker förtjänar det Svenska greenwashpriset 2011.

tisdag 24 maj 2011

Små söta skinnmonster


Blåmesar. Jag vet att jag skrivit om det förut. Men nu har de små äggen kläckts och herr och fru Fågel har fullt upp med att mata de rödskinnade ungarna med allehanda insekter. Jag tycker det ser ut som att de spelar fiskdammsspelet fast utan magnetfiskespön. Och ungarna ser ut som skinnaliens, som i större skala hade fungerat utmärkt som filmmonster, tänk bara på Pans labyrint så förstår du var jag vill komma.

Nåväl. Se och förundras över ett av naturens små skådespel. Livet i holken.


Klicka på bilden för källa.

söndag 22 maj 2011

I mormors gömmor


Igår när jag besökte mina morföräldrar skickade mormor upp mig på övervåningen för att välja och vraka bland saker som hon ville bli av med. Ett mycket trevligt uppdrag. Jag kom hem med dessa ramar och gamla leksaker som jag har fina minnen från. I utbyte fick mormor pelargonsticklingar, tomatplantor och luktärter. Sen spelade vi yatzy, åt rabarberkaka och drack kaffe på hennes altan.

Nu har mammas gamla filmisar fått flytta in i en av ramarna. Att få bläddra igenom buntarna med filmisar var som att resa tillbaka i tiden och få ta del av ett litet barns stora skatt. Fint att se hur välbläddrade dessa kort var och hur mamma skrivit sitt namn på baksidan av sina favoriter.

lördag 21 maj 2011

Som kronan på verket...


En fin lördag avslutas med fördel ihop med en tjusig grabb, salt, citron, smör och en kronärtskocka.
Detta kan mycket väl vara receptet för vad som, på det stora hela, är nödvändigt i livet.

Trevlig helg!

fredag 20 maj 2011

Säger hej till..


rädisorna och morötterna.

Säger NEJ till...



..min skruttiga squash som blivit torterad och stympad av två hungriga mördarsniglar.
An eye for an eye.. och snigel 1 och 2 is no more!

torsdag 19 maj 2011

Rabarberpajen from heaven sent



Okej. Här kommer receptet på mammas magiska rabarberpaj. Exakt hur magisk den är, exemplifieras av att det på mammas bröllopsfest, var rabarberpajen som tog slut först av allt på det stora tårt- och fikbrödsbordet. Gästerna fick nåt vilt i blicken vid synen av det tomma urskrapade fatet och frågade mer än en gång om det fanns någon mer paj gömd någonstans. Det, mina vänner, säger allt.


500 g rabarber
Skär i bitar och lägg i en form med lite smör(j) i botten.

1½ kaffekopp socker (jag rekommenderar att minska mängden socker en aning)
1 ägg
2 msk mjöl
Blanda ihop allt och häll över rabarbern.

50 g smör
75 g (drygt 1 dl) mjöl
1 msk mjölk
1 tsk socker
Blandas till en deg, kavla ut och lägg över raberberröran. Ett tips är att kavla degen på plastfolie eller bakplåtspapper för att degen lättare ska kunna flyttas över till pajformen utan att ramla sönder.

Gräddas i 30-40 minuter på 200 grader.

Ps. Gå nu inte och sprid ut det här på stan. Det är ett typiskt skrytbagarrecept som gör sig bäst lite lagom hemligt.

onsdag 18 maj 2011

(O)vanliga blåbär



Blåbär är kanske den växtart som är viktigast för flest pollinerande insekter, däggdjur och fåglar i Sveriges skogar. Det är inte bara Olle och björnen som blir glada av blåa bär med andra ord. Blåbär är, förutom att vara viktigast, också en av de vanligaste arterna i vår natur, en så kallad nyckelart. Det är en art som andra arter är beroende av och som därav är betydelsefull för att ekosystemens balans ska bestå. Om blåbär skulle försvinna så skulle det således påverka långt mer än våra efterrättspajer!

Men blåbär kommer ju aldrig ta slut, om nu hela skogen är full?
Nja. Faktum är att det svenska skogsbruket är på god väg att förstöra de naturliga förutsättningarna för
blåbär ska trivas i skogarna. Detta tack vare att den planterade skogen är väldigt tät har ljuset svårt att nå ner till marken, vilket gör att få växter klarar av att leva på marken i en produktionsskog, blåbär och lingon har inte en chans. Dessutom gör skogsbrukets kalaverkningar och markberedning (tänk jordfräs, modell större) att marken skadas och att konkurrensen från andra mer snabbväxande arter, som gräs, blir för stor.

Faktum är att mängden vilda rovdjur också kan påverka blåbärens möjlighet att finnas kvar, eftersom varg och lo käkar älg och rådjur som i sin tur betar blåbärsris. Fler älgar och rådjur innebär alltså färre blåbärsris, men om rovdjuren håller älgstammen nere så betas inte blåbären så hårt.

Det kanske känns svårt att påverka den svenska skogsindustrin som konsument. Man kan välja FSC-märkta träprodukter och köpa bramiljövalsmärkt papper. Men det är minst lika viktigt att stödja miljöorganisationers olika skogsprojekt samt lyfta frågan i politiska sammanhang, att visa att man bryr sig helt enkelt.


Läs mer om blåbärssituationen här.

måndag 16 maj 2011

Kolonin i maj


I maj har vi börjat arbeta på lotten på allvar. Vi har hittills förbättrat jorden, ogräsrensat (i evigheters evighet) gödslat, druckit kaffe, vattnat, skördat rabarber och fått björnbärsslanor som vi satt som sticklingar rakt ner i jorden.
Vi har också förstått att vårt trådrullebord börjat inhysa getingar och fick därmed göra en lite utflyttningsaktion. Får se hur det går med det där.. usch.

Och så har vi sått ännu mer såklart!
- persilja
- mangold
- rödbetor
- rädisor
och planterat ut squashen i en av pallkragarna.

Om någon vecka får även sallat, majs och sockerärter flytta ut i friska luften. Hemma står krukor med frilandsgurkor och tomater och väntar på ännu varmare tider.
Snart ska vaxbönor förodlas också. Heja!

söndag 15 maj 2011

Mitt kreativa kaos


Det här är typbilden av de beståndsdelar som tar upp mitt liv just nu. Såväl inne i skallen som på köksbordet.


Notera gärna pensionärinfluerade kaffevärmaren, studentens bäste vän. Håller kaffet varmt i timmar utan att det smakar bränt.

lördag 14 maj 2011

Minns ni myntan?




Såhär såg myntan ut två veckor efter sådden  23 mars. Inte mycket för världen och nästintill omöjligt att få på foto, så småttigt var det.


Men nu börjar det arta sig. Myntan har fått flytta ut i en större kruka på balkongen och snart snart kan jag nypa några kvistar till frukostsmoothien eller lördagsdrinken. Pepp!

torsdag 12 maj 2011

Så vit som en snö


Det är med sorg i hjärtat som jag ser de vita kronbladen ett efter ett släppa från blomskaften. Finns det nåt vackrare än vitsippsmattor som täcker hela skogar med vita prickar som tillslut flyter ihop till en enda bländande klar massa? Aldrig känner man sig riktigt tillfredställd i sin hunger efter dessa vyer.
Det enda som gör sorgen lite lättare att bära är att vitsippstiden alltid följs av en häggtid, liljekonvaljstid, syréntid, flädertid, midsommarblomstertid, lupintid, smörblomstid, näckrostid, bärtid, lövtid och svamptid.

Men hur färgsprakande det än är mitt i högsommaren så blir det sällan så andäktigt som vårens efterlängtade blomsterexplosion. Aldrig får en enda art ta för sig så ohämmat som vitsipporna i majsolen.

Today I'm blue (as in blue tit).

Har idag blivit lite förtrollad av den här livevideon. Fint att ha som bakgrund under långa exjobbsdagar. Dock en liten varning för att den är smått beroendeframkallande och stjäl fokus från det som egentligen är snäppet viktigare.

Men de är ju så fint att äntligen få se hur de lever de där små fåglarna. Att de vänder på äggen och bökar runt. Ska bli spännande att följa när äggen kläcks och de blåögda rosa skinntrasorna piper efter mat.
Huva, hur ska det då gå med uppsatsfokusen?

tisdag 10 maj 2011

The mysterious Lime business.



För drygt ett år sedan blev jag sugen på att odla en egen limeplanta. Tänkte att det vore tjusigt att ha ett citrusträd hemma i köksfönstret och dessutom är det ju sjukt gott att ha limeblad till matlagning á la thai. Odlar man en planta själv slipper man ju också fundera över om bladen har besprutats med allehanda gifter eller inte. Tre flugor i en smäll alltså.

Jag började således leta efter kärnor i de limefrukter jag köpte. På Coop, Ica, Hemköp och Willys. Vet inte hur många limefrukter jag skurit itu för att besviket kunna konstatera att det inte ens finns en påbörjan till kärna insprängt i fruktköttet. Jag har okynneshandlat lime i min längtan efter att likt ett kinderägg få mig en trevlig överraskning när jag öppnat frukten. Men aldrig, aldrig under det här året har jag hittat en endaste kärna.

Det har blivit något av en sport/tvångstanke detta. Jag kan erkänna att det har gått så pass långt att jag även börjat snegla ner i mojitoglasen på uteställen för att försöka få mig en skymt av en vitaktig oval frökapsel. Jag har till och med börjat prata om detta fenomen på jobbet. Fråga om någon annan märkt av att det inte finns limekärnor längre? Har det någonsin funnits förresten?

Jo, det har banne mig funnits! Jag kan dra mig till minnes att det för inte så länge sedan nästan alltid ramlade ut kärnor från limen när man pressade den över maten eller ett glas vatten. Men nu är de puts väck!

Vad har hänt med alla världens limekärnor? Är det GMO's härskarteknik som tagit över och utrotat all naturlig lime? Om så är fallet varför är det så tyst om detta?

För att söka svaret på dessa frågor har jag vänt mig till min allvetande vän Google som i sin tur hänvisade till sin vän Wikipedia (en erkänt pålitlig källa till denna typ av djupt vetenskapliga studier). Nåväl på Wiki står att läsa följande:

Det finns tre olika frukter som går under populärnamnet lime. Den vanligaste i svenska affärer är den stora sura utan kärnor som på portugisiska kallas limâo och på spanska limón sin semilla. Det finns även en mindre men mer aromatisk med kärnor som på spanska limón agrio. Den riktiga limen som är lite sötaktig, har kärnor och en liten pigg i änden, som en klementin, heter på portugisiska och på spanska lima.


Mina slutsatser är följande:
1) Sverige har tydligen gett Limâo-frukten monopol.
2) Jag bör därmed sluta leta kärnor i de stora sura limefrukterna.
3) Jag bör istället börja leta limefrukter som har en liten pigg i ena änden alternativt ekologiska sorter, var man nu kan hitta sådana. Nån som vet?


To be continued.

måndag 9 maj 2011

Det säger bara klick!


Ibland blir man så glad över att det finns människor som brinner för någonting så pass mycket att engagemanget övergår i handling och handlingen påverkar andra människor och som ringar på vattnet uppmärksammas och sprids engagemanget för frågan.

Precis så är det med stiftelsen Naturarvets engagemang för gammelskog i Sverige. Stiftarna Jenny och Ann växte upp i norra Sverige där de dagligen tog del av den vackra Svenska naturen. Under många år studerade och jobbade de utomlands. Utomlands upplevde de hur det är att leva i länder där den enda tillgången till naturen är parken. De ville inte att det skulle bli likadant i Sverige.

2004 bildade de därför Ett klick för skogen! där tanken är att varken en liten plånbok eller tidsbrist, skall utgöra hinder för den som vill hjälpa till och göra en konkret insats för Sveriges sista gammelskogar. Klicket är gratis genom att stiftelsens sponsorer ger en pott pengar för varje klick som görs. För att givare och sponsorer skall veta att deras skänkta pengar och insatser går till ändamålet har stiftelsen etablerat ett så kallat 90-konto. Hittills har två skyddsvärda och avverkningshotade skogar på mellan 70-80 hektar fått skydd genom klickare och andra bidrag. Nu pågår insamlingen för den tredje skogen, och än så länge har hela 722 800 kr har samlats in. Hjälp till du med!

Hur fungar det?
Med ett enkelt musklick gratis visar du din uppskattning till naturen genom att bidra till att mellan 2-30 dm² svensk gammelskog kan köpas upp och bevaras av Ett klick för skogen. Storleken på bevarad yta per klick varierar beroende på:
a) hur många sponsorer som är med och sponsrar Klicket just då
b) hur mycket sponsorerna betalar per Klick
c) priset på den aktuella skogen


Jag har själv http://www.ettklickforskogen.se/ som startsida vilket gör det lätt att komma ihåg att klicka en gång om dagen. Ett enkelt sätt att bidra till lite lättare samvete men framförallt en konkret insats för bevarandet av svensk gammelskog.

söndag 8 maj 2011

Rheum rhabarbarum


Rabarber är en riktigt fin sak att ha i sin trädgård. Framförallt för att den är det första man skördar på våren och därefter följer man den girigt och plockar några stjälkar under hela sommarsäsongen. Den är en riktig skrytsam växt, stor och robust och tar plats. Inte är den knusslig heller. Det enda den vill ha är några timmars god sol under dagarna.

Har appropå oknussligheten hos rabarbern läst följande historia om någon som grävde upp sin rabarber för att flytta den men som sedan glömde bort den. Sommaren gick med rabarber uppe ur jorden, rötterna solexponerade och torka värre än öknen. Som final avslutades denna rabarberplanta med att den blev överkörd av gräsklipparen, och det som blev över av den stackars rabarbern ströddes ut i alla rabatter tillsammans med det övriga gräsklippet. Men döm om odlarens förvåning när det säsongen därpå började växa små rabarberplantor överallt i rabatterna. Snacka om överlevare!

Denna sköna majsöndag skördade vi de första stjälkarna rabarber från vår koloni. Vår planta har fullkomligt exploderat i kraft och energi och jag satt och tog bort säkert åtta rabarberblommor som stod i knopp. Blommorna skär jag av för att plantan istället ska lägga energi på att producera mer stjälkar, som i sin tur innebär mer paj till mig.

Nu blir det till att göra världshistoriens godaste rabarberpaj till kvällsfikat. Mammas hemliga recept.

lördag 7 maj 2011

det ultimata beviset


Sol, utflykt, promenad genom vitsippshav, handelsträdgård och uteservering. Och på kvällen, som grädde på moset, som lök på laxen, uppenbarade sig på himlen det ultimata beviset på att våren snart övergår i försommar!

torsdag 5 maj 2011

Solen i söder, skuggan mot norr





Maria Gripe var en fantastisk människa. En berättarsjäl. Det märker man om man ser på dokumentären Solen i söder, skuggan mot norr som gjordes 2003. Jag såg den dokumentären när den sändes i samband med Gripes bortgång 2007 och jag minns hennes underliga berättelser om övernaturliga skeenden, de som finns med i hennes böcker, många gånger var upplevda av henne själv. Idag hittade jag ett klipp ur den dokumentären och förundras fortfarande över hennes otroliga berättarkonst och närvaro. Här kan du se den.

tisdag 3 maj 2011

Tussen


Eino Hämäläinen
 Och som om inte allt annat vore nog möter jag på vägen vid båtarna ett pip och två små ögon som tittar på mig. Ett pip till och två små fötter som hoppar närmre. Den lilla tussen mer frusen än jag. Det underkylda regnet droppar än och en rysning löper längs ryggraden. De små nakna fötterna hoppar jämfota ännu ett steg nämre mig. Den blöta fjädertussen tittar på mig orädd men ändå fylld av ängslan. Som att den kände på sig att jag kunde ta den därifrån, från det blöta kalla. Jag kunde ta med den hem till mig, mata den med solrosfrön och äpplen och få den varm och torr igen. Jag kunde leta mask lägga på ett fat och den kunde få äta sig mätt. Tussen kände nog på sig att jag hade en vit fågelbur i sovrummet där den kunde bo under dagarna när ingen var hemma. Fyra ögon som tittade på varandra. Två med beklämdhet och två med förtvivlan. De nakna fötterna börjar springa runt i en stor cirkel, några steg i taget. Sedan stannar den igen och tittar på mig. Jag står som förstelnad. Tre steg emot mig, ett ynkligt pip till. Tankarna snurrar och jag undrar om jag inte kan ringa någon som kan säga åt mig vad jag ska göra. Vem kan jag ringa som inte skulle skratta åt en sådan sak? Tussen är uppenbart för blöt för att kunna klara natten utan att kölden når in under fjäderdräkten. Samtidigt känns det lite naivt att bära hem ett vilt djur och mata den och hålla den i en liten hobbybur. Sånt gör bara småflickor. Sånt gjorde jag när jag var liten. Nu är jag inte liten längre. Nu är jag vuxen och kan ta tuffa men rationella beslut. För vem ska lära den att flyga när den blir stor nog? Och tänk om den inte äter äpplen och frön och dör ändå? Tänk om mamman tittar på oss från björken bredvid? Tänk om jag isåfall tjuvar hennes unge? En sista blick på de två blanka svarta ögonen. En lång blick. Sedan hör jag grus som skrapar mot två gummisulor och ser mina egna fötter ta steg efter steg bort från tussen. Ett sista pip når mina öron innan jag dränker det med musiken från hörlurarna. Långt ifrån övertygad går jag hela vägen hem och ångrar mig mer och mer för varje steg. Är det de där stegen som kallas naturens gång? Nu har mörkret fallit och djupt i mig hör jag att det inte längre kommer några pip från vägen vid båtarna.

måndag 2 maj 2011

You like tomato I like tomahto.


Här står de och trånar, tomaterna, och vill ut i solen. Men de får vänta lite eftersom det ligger lite av en kallfront över huvudstaden. Ikväll vid 19.00-tiden var det inte mer än 3 grader utanför fönstret. Brr. Oroar mig lite för min lök som jag satte i helgen. Är det för kallt går de nämligen i blom och då blir det ingen lökskörd i augusti. Vissa har barn eller katter att oroa sig över medan jag kör lök, tomater och potatis.
Så är det med det.

Oavsett vilken oro du sitter och har just nu så tror jag att Ella och Louis kan få dig, liksom mig, på andra tankar. Omöjligt att inte låta huvudet vicka i takt. Omöjligt att inte sitta och småle.

söndag 1 maj 2011

kommentarer


Nu har blogg-geniet lyckats lista ut hur man ändrar inställningarna så att alla som vill kan kommentera inläggen. Har tyckt att det varit lite tyst från er som läser och hoppas det berott på att det varit knepigt att ropa hej. Men nu är jag taggad och beredd. Bring it on!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...