måndag 28 april 2014

Min nya lott i livet!







I helgen var det äntligen dags för en sak som jag gått och trånat och längtat efter i säkert två års tid. Över påsk blev vi med ny lott och kunde vinka hej då till vår gamla. Den gamla charmiga men skruttiga lotten som vi haft i fyra säsonger, där vi utvecklat våra odlingsfärdigheter, provat på och lyckats och misslyckats, testat nya sätt. Men också där stor del av tiden gått åt till krig mot mördarsniglar, sorkar, huggormar (mer respekt än krig), harar och rådjur. Och så kvickroten. Och åkerfräken. Och torkan. Det var mysigt, men ganska utmattande helt enkelt.

Inte så att vi blåögt tror att allt kommer att gå smärtfritt på detta nya ställe, gud nej! Det väntar både gamla bekanta utmaningar och säkerligen en hel del nya. Men den här koloniföreningen känns lite mer etablerad och uppstyrd. Och en stor anledning till att vi ville få en ny lott var för att vi inte stod på kontraktet för den gamla, utan hyrde den i andra hand (odlingssuget i Stockholm är tydligen enormt eftersom det finns en andrahandsmarknad även för enkla kolonilotter). 


I helgen lånade jag familjens släpkärra och tillsammans med tre starka snubbar och en en-manna-hejarklack tömde vi gamla lotten på grejer och fyllde hela släpet! Vi grävde upp rabarberplantorna och vitlöken vi satt i höstas och vinkade morsning och good bye till vår lilla täppa. Sedan bar det av... 


...hit. Till vårt nya paradis på jorden. Ser inte så mycket ut för världen kanske. Men här ska det hända grejer, kan jag lova!


Efter en lång och välförtjänt fikapaus efter allt kånkande och bärande av pallkragar och jordsäckar med mer, så vinkade vi hejdå till bärhjälpen och bilägaren. Och så satte vi igång. Det viktigaste var att få ned vitlöken i jorden. Och därför var vi tvungna att bearbeta ett gammalt bortglömt land. Efter 1,5 timme hade vi rensat landet från en hyfsad mängd ogräs och planterade vitlöken på sin nya plats. 


Vattning och avslutningsvis en obligatorisk beundrande stund av dagens dagsverke: En megaflytt samt en och en halv kvadrat nytt grönsaksland! Trötta och lyckorusiga stapplade vi hemåt i sommarvärmen. Med solsvedda näsor och hjärnan bubblandes av olika idéer och planer.


Dagen efter var vi på plats igen. Efter en morgon med bak av vaniljbullar hade vi laddat muskelbatterierna för ytterligare koloniinsatser. Och söndagen bjöd först och främst på en storrensning av ris, kvistar, hallonsly och gammalt gräs. 


Efter fikapaus satte vi igång att sila gammal pallkragejord eftersom den var fullt duglig om man bara fick bort ogräset och kastar på lite hönsgödsel. Ett ypperligt litet tips om man vill minska jordinköpen. Det tar tid men är så sjukt tillfredställande att skapa en så löjligt finfördelad jord som annars skulle ätas upp av ogräsmattan runt ikring. Se upp för att mangla sönder maskarna bara! Dem vi hittade kastade vi över i den nya jordkragen, där vi hoppas dem ska trivas. 


Ja. Det var väl ungefär så långt vi kom vår första helg på nya kolonin! Jag behöver inte ens säga hur peppad jag är på den här odlingssäsongen!






torsdag 24 april 2014

Tycker du inte om mig nu Anders Borg?



Ikväll har public service visat ett intressant program om att ta fram förstoringsglaset och kritiskt granska vårt samhälle och våga ställa sig frågor om vår egna roll i de större kugghjulens Sverige. Det enda jag har att invända mot var att idéerna inte fick utvecklas ytterligare. Men stillbilder över norrländska skogar ger kanske en viktig möjlighet att beakta det som nyss sades.

Programmet jag såg var UR:s "De obekväma" med Clara Lidström aka. Underbaraclara, som huvudperson.  Hon ifrågasätter arbetslinjen som det enda sättet att bygga ett liv, ett samhälle och ett land på. Varför anses arbetet vara det finaste vi medborgare kan syssla med? Varför ska de som ha ett arbete jobba ihjäl sig och de som inte har det ska gå med hundhuvudet och kallas utsugare? Skulle inte både vi och jordklotet må bättre av att jobba mindre, tjäna mindre och därmed konsumera mindre? Jag gillar tanken. Om vi omfördelar det arbetsuppgifter som faktiskt finns idag borde vinsterna bli stora. Individuellt får vi mer fritid. Vilket innebär mer tid att utforska vilka vi själva är, få syssla med sin hobby mer, hinna träna, läsa böcker, sova ut etc. Vi skulle få mer tid till att ta reda på vilka våra vänner och familjemedlemmar egentligen är? Vad ens eventuella kids tänker på och vi skulle få mer ork att engagera oss i frågor som vi egentligen brinner för men inte hinner eller mäktar med i vardagskarusellen. På samhällelig nivå skulle fler komma i arbete, dvs fler få en inkomst högre än bidragen från staten och dessutom skulle färre hamna i utbrändhet. AF skulle inte behöva hitta på jobb som inte finns för fas 3:are. Och ja. Färre skulle ha råd att flyga till Thailand två gånger om året. Färre skulle kunna köpa den senaste mobilmodellen. Mindre i plånboken absolut, men även mer kvalitetstid. Men är verkligen en tjock bunt sedlar i plånboken vägen till lyckan? Är peka-köpa-ha-konsumtionen det som gör oss lyckliga? Eller är det här pengar-gör-dig-lycklig-ekorrhjulet en självuppfyllande profetia som skapats av ett falskt rykte?

Jag tänker ju att vi nog blir lyckligare av att inte skapa en värld som svämmar över av klimatförändringseffekter? Att våra barn och barnbarn får möjligheten att bygga snögubbar, dricka rent vatten direkt från kranen, slippa se dagliga klimatflyktingkatastrofer på tv, hantera extremt väder. Även om det är svårt att föreställa sig är det ju faktiskt det vi gamblar med i våra handlingar idag.

En sådan här omfördelning känns ju nästan som en utopi för vissa (och en dystopi för andra). Det kommer ju inte att gå smärtfritt i ett land där framgång och status går hand i hand med ägandet och valfriheten över inköp. Där vi identifierar oss och andra genom befattningsbeskrivningar. Och där vi hatar lagstiftning som inskränker de egna friheterna. "I det här landet ska ingen jävel säga åt mig vad jag ska göra eller inte". Men som Clara säger i programmet. Även om det låter svårt att se att ett system som bygger på kortare arbetstid skulle funka som ny arbetslinje så måste vi ju också kunna erkänna att vårt system som vi har idag inte heller fungerar. Vi har skaffat oss både ekonomiska, sociala och ekologiska topplån som vi egentligen inte har råd med. Inte nu och framförallt inte på sikt. Vi belånar vår egen hälsa och våra nästas rörelse- och valfrihet genom vår strävan att tjäna pengar för att nå frihet och välfärd.

Jag tror att det finns andra sätt. Jag hoppas att fler människor vågar se och vill förändra samhällsbygget som det ser ut idag. Även om det känns som orimligt mycket jobb. Vi har ju faktiskt skapat dagens system som ersatte ett äldre. Och det kan vi faktiskt göra igen. För det är ett fallfärdigt hus nu, som inte står upprätt om något sekel. Och nej, det hjälper inte med att byta fönsterfog, ett par glödlampor eller att snickra en ny entré. Vårt samhällshus behöver ett genomgående stambyte som blåser ut alla miljöbelastande system och ersätter med hållbara lösningar och som står på en grund av jämlikhet, jämställdhet och med friska trygga medborgare som boende.


onsdag 16 april 2014

Gröna påskstrategier





 

Imorgon är det skärtorsdag hörrni, och en ledighet står och hoppar utanför jobbets dörr efter bara några timmars arbete. Jag preppar för dagar av lugn och ro, ny litteratur att lära känna och så god mat.

Vill man göra sin långhelg grönare än den skira växtligheten utanför fönstret så kommer här ett par tips i påskkonsumtionsivern:

- Äggen; Köp alltid kravmärkta ekologiska ägg. Om du inte brukar köpa ekologiska ägg så gör det i alla fall nu i påsk för sjutton. Då kan du passa på att jämföra smak och struktur och färg mellan ekoägg och vanliga hönsförtryckarägg. Du kommer absolut märka en skillnad! Och då har vi inte ens snackat om hur bra det är för miljön eller den enskilda hönan. Behöver du ytterligare motivationshjälp kan du bara bildgoogla burhöns eller frigående höns. That should do the trick.




Ägg från frigående hönor är något bättre än burhöns, men det är ändå väldigt långt ifrån en vettig miljö för höns (väldigt stressig miljö med tusentals hönor i stora hallar vilket gör att hönorna plockar fjädrar från varandra, samt att smittor lättare sprids).  Dessutom käkar frigående hönor foder gjort på grödor som besprutats med bekämpningsmedel samt gödslats med konstgödsel. Sojan i fodret bidrar vanligtvis till regnskogskövling. Tabellen ovan är från Köttguiden där man kan läsa mer om hur olika typer av ägg och höns produceras i Sverige och utomlands.





- Påskfjädrar;  Missade du inslaget på nyheterna i veckan, om att påskrisets färgglada fjädrar kommer ifrån inte-så-glada-broilerkalkoner i Kina och Kanada som föds upp under hemska förhållanden. Tips är att byta ut fjädrarna mot annat pynt, eller bara ha gröna kvistar i en vas. Om du inte kan tänka dig en påsk utan fjädrar i riset hoppas jag att du iallafall sparar fjädrarna från år till år och återanvänder dem. De håller i många år om du är varsam med dem.  Ett annat alternativ är att du på strand- och skogspromenader plockar fina fjädrar från naturen och decinficerar innan användning.




- Godis och chokladägg; Snacka om att påsken är godisets egen högtid och det är lätt att stå och kollektivösa upp billigt godis i påsar stora som matkassar. Sedan snaskas det socker och gelé tills tänderna värker. Det billiga godiset kostar tyvärr i en annan ände. De folieklädda chokladäggen, för att ta ett exempel, innehåller både palmolja och orättvis kakao som sabbar liv och lem för plantagearbetaren och hens familj samtidigt som den skövlar regnskog och använder ruggiga bekämpningsmedel och gifter. Förutom det känns det där foliepappret så himla onödigt. Svårt att få av för det första och svårt att lyckas få det att hamna i den viktiga metallåtervinningen, för att spara på jordens metallresurser.

Jag för min del äter inte godis, men bjussar gärna på nåt gott till de som gör det. I så fall satsar jag på kvalitet snarare än kvantitet. Köper mörka chokladkakor som är fairtrade och kravmärkta och slår in. Till kids fyller jag ibland påskäggen med ekologiska vindruvor, pixiböcker, ekorussin, nåt hemmagjort, kanske egna lyxiga chokladtryfflar eller kokosbollar eller så köper jag de mindre (dyrare) påsarna med ekologiskt godis. Låt fantasin skena och tänk utanför godisboxen. Kanske blir kidsen lika glada för färre godisar om de får en lite pysselbok också.

Känns allt detta trist och otroligt jobbigt är ett bra första steg helt enkelt att köpa mindre godis. Testa om det uppstår en stor tomhet om jätteskålen med godis byts ut mot en normalskål. Baka en god påskkaka eller köp en eller tio bullar istället. Att man ska njuta av påskledigheten är en självklarhet men en kan ju göra det med en lagom mängd sötsaker och lagom mycket mat.






- Övrigt; Kolla WWFs fiskguide och välj bara grönlistad fisk.
- Köp tångkaviar istället för ishavsrom till ägghalvorna.
- Välj bort strömming och annan östersjöfisk om du inte vill tugga i dig dioxinhaltig fisk. Det är speciellt viktigt om du är kvinna och planerar att bli gravid inom 9 månader.  Detta eftersom dioxinet du får i dig idag stannar kvar i kroppen i nio månader och kan skada det eventuella fostrets utveckling av hjärnan och nervsystemet, vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Ämnena misstänks också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem samt orsaka cancer. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner eftersom ämnena förs över via moderkakan och modersmjölken. Tyvärr har vår regering sett till att vi har en tjusig dispens från EU på gränsvärderna av dioxinhalterna i livsmedel. Vår fisk får alltså innehålla halter som är förbjudna som livsmedel i övriga EU-länder. I Sverige är det tydligen viktigare att främja den inhemska fiskerinäringen framför folkhälsan.

- Angående kött gäller samma gamla vanliga devis. Ät mer vilt och mindre producerat kött. Käp ekologiskt lamm. Fyll påskbordet med goda sallader med potatis och primörer. Rotsaker och råkost.

- Köp kravmärkt påsköl, vin och nubbe.


Nog rabblat.

Glöm inte att njuta av sol och fågelkvitter.
Gla påsk på er små kycklingar!



måndag 14 april 2014

Entreprenörskap som slår flera flugor i en smäll




"Det här är ingen vanlig fluga. Det är en fluga som slår flera flugor i en smäll. Den är snygg. Den är unik. Den bidrar till välgörenhet. Den är återvunnen. Men det bästa av allt den är gjord utav Lena Endres gamla kläder."

Flugor av gamla avdankade kändisplagg. Mmm. Ett resurssmart företagskoncept med snygg paketering tycker jag. Fick nys om detta i veckan och gillade idén och passar på att tipsa vidare det till er. De fyra kvinnorna bakom företaget har utsetts till Norra Stockholms UF-företag (Ung Företagsamhet) 2014 och därmed kvalat in till SM i samma kategori.

Formatet är tjusigt och tänket enkelt men rätt briljant. Konceptet att skapa en fysisk produkt som har en kul historia är smart i detta hipsterifierade samhälle där det är en hit med saker som funkar som anekdotmaterial och skrytsamhetsprylar som samtidigt inte bygger på ökad resursanvändning och där pengarna går till välgörande ändamål. Kan verkligen tänka mig att köpa en tidlös produkt som en fluga i present till något tjusig person när den har ett sånt schysst tänk bakom sig. Såhär skriver Bow & Curtsy om sitt driv och sitt mål med produkten:

"Vårt interna mål är att ändra synen på återvinning till något ballt med hjälp av välkända profiler inom kultur, politik och finans och samtidigt bidra till välgörande ändamål. 

När Bow & Curtsy startade hade vi ett internt mål; Vi ville bekämpa massproduktionen. Vi ville trampa ner på slit-och-släng-samhället. Vi var trötta på hur dagens produktion ser ut idag. 

Vi vill visa alla hur viktigt och framförallt hur coolt det är med handarbete, återvinning och nytänk! Därför skapade vi våra återanvända produkter.

Men vi tyckte inte att det räckte där, kunde vi göra något här vill vi att det skall hända något på andra sidan jorden också. One Acre Fund är organisationen som ger mikrolån till bönder i Afrikanska utvecklingsländer. Beloppet som en bonde belånas varje gång Du köper en fluga räcker till spadar, frön, gödsel och allt vad en bonde skulle kunna tänkas behöva. 

Vi tror att detta är framtidens välgörenhet. Visst kan man ge fattiga människor bidrag men ett lån tillåter en utsatt människa att ta sig upp på egna ben och det skapar inte bara välmående, det skapar livsambition, och det, det skapar välfärd."

Jag tycker verkligen om att det skapas nya företag som bygger sin verksamhet med hållbarhet som en viktig grundstomme. Jag tycker också om att det lyfts fram på dessa inovations- och branschtävlingar etc så att företagsidéer med miljötänk får uppmärksamhet och publicitet. Samtidigt drömmer jag om dagen då detta blir en hygienfaktor, och vi ser hållbarhetstanken i företag som en självklarhet och en del av målbilden, snarare än som nu, en självklarhet att målet är att ge så mycket avkastning som möjligt. Men tills den dagen kommer, så glädjs jag åt att höra och läsa om liknande reko företagsidéer och  jag hoppas att det blir framgångsrika av denna typ av företagskoncept.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...