lördag 31 maj 2014

En vägledning i bra och dålig plast




Jag måste erkänna att jag är rätt dåligt insatt i vad som är bra och dålig plast. Jag vet att det finns plastmärkningar men har inte riktigt mäktat med att sätta mig in i den djungeln. Det är ju lätt att bli alldeles nipprig och störtorolig. Men jag hamnade i en diskussion med mina vänner för någon vecka sedan där det var flera som hade grym koll, och jag kände att det var på tiden att jag bättrade på min kunskap om dessa märkningar och vad jag bör tänka på för att öka min plastmedvetenhet. Sagt och gjort letade jag upp några artiklar i ämnet och har nedan klippt och klistrat lite från dem. Du hittar dem i sina helheter här och här.

...

Hur får jag bättre plastkoll?

Plast finns överallt idag och att skilja dålig plast från bra plast är en djungel. Men många plastprodukter är faktiskt märkta med en siffra i en trekantig återvinningssymbol, som berättar vilken sorts plast produkten huvudsakligen är gjord av. Välj bort plast med sifforna 3, 6 och 7 så undviker du de mest hälsovådliga plasterna.

Men vad ska man göra med alla plast som inte har siffermärkning? En bra tumregel är att bara använda en plastförpackning till det den är avsedd för. Använd till exempel inte gamla glassburkar som matlådor eller PET-flaskor som påfyllbara törstsläckare. De här förpackningarna är inte gjorda för att återanvändas. Köp hellre matlådor som tillverkats speciellt för att förvara mat i. I stället för att dricka ur en gammal pet-flaska kan du köpa en träningsvattenflaska gjord av sjyst plast – eller allra helst dricka ur glas eller glasflaska.

En annan bra tumregel kring omärkt plast är att den inte ska hettas upp. Värm till exempel inte plastförpackningar med mat i micron. Då hamnar plastkemikalier lätt i maten. Du bör också vara extra försiktig med kombinationen av fet mat och plast, eftersom fett tenderar att lösa upp kemiska ämnen som hamnar i maten. Förvara helst fet mat som lax, ost eller oljor i glasförpackningar.


Plastmärkningsguide
För att förenkla har vi sammanställt en plastmärkningsguide med riskbedömning. Den hjälper dig att sortera ut de sämsta plasterna från ditt hem och särskilt från ditt kök.





1: PET - Polyetentereftalat

PET-plast används ibland annat i returflaskor och livsmedelsförpackningar för flytande livsmedel, grönsaker och i ugnståliga förpackningar. Polyestertyg är också gjort av PET. PET-plast anses generellt har en låg miljö- och hälsorisk, men frågan diskuteras sedan man hittat hormonstörande ftalater i drycker som förvarats i PET-flaskor.

TIPS! Skaffa en vattenflaska i annat material.

Riskbedömning: Låg risk (tillsvidare)



2: PE-HD - Polyetylen med hög densitet

Polyetylen med hög densitet används i förpackningar för flytande produkter som mejerivaror, smör, rengöringsmedel, juice, blekmedel, diskmedel, schampo. Den finns också i allt från motorolja till skärp, flingor och väskor.
PE-HD har låg miljörisk med får inte hettas upp!

Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.




3: PVC

PVC-plast finns ibland annat leksaker och butiksförpackningar för kött och grönsaker.  Det finns också i mjuk plastfilm för mat och förpackningar för rengöringsmedel, schampo, matolja, medicinsk utrustning, plastmattor, ytterväggar och rörledningar.

PVC-plast är hård och har därför ofta tillsatser av mjukgörande ftalater, som ofta är en stor del av materialets totalvikt. Ftalater är bevisat hormonstörande och misstänks bland annat ligga bakom svårigheter att få barn, ADHD och barnallergier. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Välj PVC-film utan mjukgörare.




4: PE-LD Polyetylen med låg densitet

Polyetylen med låg intensitet finns förpackningar till bröd, klämflaskor för livsmedel, fryst mat, plastpåsar, kläder och möbler. Plasten har inga kända miljö- och hälsorisker, men ska inte hettas upp.

Riskbedömning: Låg om den inte upphettas.




5: PP - Polypropen
Polypropen tål höga temperaturer och finns därför i förpackningar som kan värmas i mikrovågsugn. PP finns dessutom i allt från brödförpackningar, yoghurtbehållare, sirapsflaskor, ketchupflaskor, sugrör, medicinflaskor, burkar och mikrovågsförpackningar. Ämnet har låga miljö- och hälsorisker.

Polypropen tål höga temperaturer.

Riskbedömning: Låg




6: PS - Polystyren
Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för sallader och liknande. Polystyren finns också i expanderad form i frigolit och cellplast, som kött ofta förpackas i. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel, som är svårnedbrytbara och i vissa fall hormonstörande. PS tillverkas av etylbensen som enligt vissa forskarrapporter tenderar att hamna i den förpackade maten. Hälsoeffekterna av etylbensen på människor är dåligt kända, men djurförsök har visat på lever-, njur- och testikelskador.

Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka till livsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt.




7: O* Diverse plast

Samlingsgruppen övriga plaster är en brokig kategori. Här finns det omdiskuterade bisfenol 7, polykarbonat samt ABS-plaster och polyamid. Bland ”sjuans” plaster hittar du i allt från ipods och skyltar till nappflaskor, sportflaskor och matlådor. Din stekspade för teflonpannan av polyamid hamnar också i den här kategorin. Bioplaster som också hamnar i den här kategorin är inte hälsofarliga. Men här finns också polykarbonat, en hård genomskinlig plast som ofta hittas i flaskor och karaffer. Polykarbonat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A, som sedan åren 2011 är förbjudet i nappflaskor.

TIPS!  Undvik så mycket du kan, särskilt i närkontakt med mat!

Eftersom siffrorna bara anger plastproduktens huvudsakliga plast och inte eventuella tillsatser, kan det vara bra att vara extra restriktiv när det gäller plast som är i kontakt med mat. Symbolen med ett glas och en gaffel på plastprodukter är en EU-märkning som betyder att plasten är gjord att använda för livsmedel.

Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme.

Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta slevar, pastaredskap och vispar, som ska tåla temperaturer upp emot 200°C.

ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare.

Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt.




Det är svårt att helt undvika plast men till matvaror kan du enkelt byta till en matlåda i stål eller glas istället för plast, matrester kan du förvara i glasburkar och saft eller liknande kan du förvara i glasflaskor eller termosar.




måndag 26 maj 2014

Grodan i kokande vatten och Europaparlamentsvalet

 
 
 
 
Bildkälla
 
 
Har du hört metaforen om att om du placerar en groda i en skål med kokande vatten så kommer grodan direkt att hoppa ur vattnet. Men om du istället placerar grodan i en skål  med kallt vatten och långsamt kokar upp vattnet så kommer grodan succesivt vänja sig vid temperaturökningen och på så vis missa sina medfödda flyktsignaler. När vattnet väl kokar så har grodan dött för länge sedan utan att ens försökt att sätta sig i säkerhet.
 
Det här är en klassisk analogi som ofta används för att beskriva varför människan inte reagerar tillräckligt starkt på långsamväxande hot som t.ex. de globala klimatförändringarna. Vi agerar inte på hotet för att det är för långt bort och för att förändringarna kommer stegvis. Ta vår beroende av fossila bränslen och energifrågan som exempel. Vi har vant oss vid att energin och bensinen brukar vara billig, vi har byggt vårt samhälle efter det, och vi reagerar inte nämnvärt över när priserna långsamt stiger. Det resulterar i att vi inte i tillräcklig utsträckning tar fram en beredskapsplan för hur vi ska lösa problemen som följer i peak oil:s framfart. Vi har ingen beredskap alls. Vi märker inte när det börjar hetta till.
 
På samma sätt fungerar de nazistiska framgångarna i Europa vilket vi kan se resultatet av i valet till EUparlamentet nu ikväll. Det är sorgligt men otroligt viktigt att vara medveten om att detta är SD:s och deras europeiska partipolares strategi. Det är ingen slump vad som händer.  Långsamt förändras sättet att prata om främlingsfientliga frågor i Sverige och Europa. Begrepp som tvättas rumsrena, rasistiska åsikter som draperas i EUkritik. SDs strategi har varit att först plantera oro i Sverige, att hela tiden prata om brottslighet, våld, arbetslöshet och invandrare i samma andetag, gång på gång på gång. Det gör ju att folk för det första börjar tro på att brottsligheten ökar, att det finns skäl att vara rädd för din granne, eller snubben på bussen. Sedan när oron i bakhuvudet är ett faktum så kopplas oron ihop med de andra begreppen som nämns i samma mun. Vi börjar leta efter en förklaring till detta. En syndabock. Långsamt långsamt förändras den politiska dialogen. Förändringar i vilka frågor som får störst utrymme i politiken. I media. Plötsligt antar vi att vi har ett problem med invandringen i Sverige, när vi egentligen har ett problem med förlust av välfärd och en ökad arbetslöshet.
 
Och sådär fortsätter det, i Sverige, i Grekland, i Storbrittanien, i Frankrike, i Danmark osv osv. Den ekonomiska krisen i Europa letar enkla syndabockar och de nazistiska och fascistiska partierna utnyttjar oron och börjar peka finger mot marginaliserade grupper. Och de lyckas och når framgångar i länder som för bara några decenier sedan var mitt upp i ett andra världskrig där fruktansvärda omänskliga handlingar genomfördes med eftervärldens fördömande. Tydligen är några decenier tillräckligt lång tid för att sudda ut allas goda minne. Nya generationer växer upp, hittar inga jobb och känner sig frustrerade. Och så går de och röstar med kortsiktiga glasögon. Eller är det skygglappar? Nu ser vi de skrämmande resultaten, när parlamentariker öppet börjar frågar en publik om de vill ha fler eller färre marockaner i landet, varpå publiken skanderar "färre" och han ler och säger att han ska ordna det. Där parlamentariker öppet pratar om att ebola-viruset är det som kommer att vara bäst på att hantera EU:s flyktingproblem. Det är inte ett skämt. Ingen mardröm. Det är i dagens Europa som detta sägs på valmöten, i TV. Där det blivit rumsrent att prata om medmänniskor utifrån deras etniska rötter som något som bär skulden till hela samhällets förfall.
 
Jag är spyfärdigt skräckslagen över vad som kommer att hända framöver. Och hur större delen av Europas medborgare kommer att stå vid sidan av och titta i himlen och låta de små stegens tyranni bli mer och mer framgångsrik. Ikväll känns de rosa och gröna framgångarna i Sverige som en klen tröst för resultatet i Europa. Men det är den enda tröst jag har. Och jag hoppas att den stora mängden slumrande medborgare (och politiker) i Sverige vaknar till nu och vågar syna detta resultat, svart på vitt, och därefter vässa argumenten och ta diskussionerna när det smygrasistiska kommentarerna tassar in på arbetsplatserna, i krogkön, på ICA och i hemmen. Det är dags att vi känner av att vattnet snart når kokpunkten i EUparlamentets kittel. Det är hög jävla tid att ta ett livsavgörande hopp ut ur den främlingsfientliga bruna bajsgrytan och till frihet och säkerhet, för alla.
 
 
 
 
 

onsdag 21 maj 2014

Cobacabana dream cream smoothie

 
 
 
Nu när sommarvärmen drabbat oss ordentligt blev jag himla inspirerad att svänga ihop en lite mer exotisk smoothie till frukosten. Den blev himla festlig så jag kastar ut receptet här och hoppas det sprider sommarpepp i stad och stugor.
Jag vill lova att om du blundar när du dricker den kommer det sväva kokospalmer och paraplydrinkar framför ögonen på dig.
 
 
Ingredienser:
1 ekoreko banan
1 näve fryst mango
Någon klick kvarg/yoghurt
Några klunkar kokosmjölk ( alpro har en drickvariant )
Lite kokosflingor
1 pust vaniljpulver
1 kvist ananassalvia
 
 
Mixa allt till en jämn krääämig smoothie! Så gott!

lördag 17 maj 2014

Frågor och svar del 1







Nu så blir det frågasvarsstund hörrni. Blir så glad när jag läser igenom kommentarsfältet och era kloka och engagerade tankar och funderingar. Heja er! Här kommer första högen med svar på frågorna jag fått den senaste tiden.


Hur tänker du när du handlar vad väljer du av ekologiskt/närproducerat/producerat med bra arbetarvillkor? Tycker själv det är en riktigt svår avvägning och vill veta lite hur du tänker kring detta.

Jättebra fråga! Det skiljer sig från produkt till produkt skulle jag säga. Men för att dra någon tumregel så brukar jag vilja att mitt kaffe och mitt socker, min kakao och choklad jag köper är fairtrademärkt eftersom just den branschen dras med stora sociala problem där plantagearbetare saknar grundläggande rättigheter och ofta är livegna. Genom att köpa fairtradeprodukter bidrar du till att stödja de plantager där arbetare har möjlighet att organisera sig fackligt och i och med det kan driva sina egna frågor om arbetsmiljö som skador/sjukdomar pga. gifter, bekämpningsmedel etc.

Sedan är det ju så att i och med att produkten är Fairtrade så är det även troligt att det används mindre farliga medel i produktionen eftersom det är dåligt för människan, vilket ju även främjar den lokala miljön också. Men bra att veta är att fairtrade inte behöver ha krav på t.ex. konstgödsel. Och på samma sätt innebär ju ekologisk odling att det inte används farliga kemikalier och gifter i produktionen för miljöns skull, som såklart även minskar risken att arbetarna blir sjuka. Med skillnaden att ekologisk produktion behöver inte ha krav på minimilöner eller fackförbund. Helst väljer jag produkter som är märkta med både ekomärkning OCH fairtrade. Och när det inte är möjligt köper jag varannan gång fairtrade och varannan gång ekologiskt.

Grönsaker, bakgrejer, ägg och mejeriprodukter väljer jag alltid ekologiskt över närodlat. Med undantaget jordgubbar (för att de är nästintill omöjligt att hitta eko) och svenska höstäpplen (för att smakskillnaden är så himla enorm). Närodlat innebär ju eg. ingenting förutom att produkten producerats närmre dig än de konventionella varorna har. Men det finns ju inga säkra krav på noll kemikalier eller nada konstgödsel eller att djurhållningen är schysst, mer än nationella (svenska) krav som ibland är högre än andra länders (som t.ex. svenskt kött är oftast bättre än utrikeskött pga bättre djurhållning, och svenska jordgubbar innehåller färre kemikalier än t.ex. spanska eller belgiska). Men om du vill vara riktigt säker på djurhållningskrav eller liknande är det kravmärkta/ekologiska produkter som gäller skulle jag säga.


Hejhej! Jag är en av dina nya besökare och fastnade från första läsningen! Miljön borde vara ett livsintresse för alla vi människor och jag tycker verkligen du gör ett bra jobb att få oss bli mer kunniga och motiverade :) Jag har länge sökt efter ett naturvänligt schampo och balsam, antingen är dom svindyra eller fungerar inget vidare, har du några tips på det?

Jag känner igen problemet med ekologiska hårprodukter som inte riktigt håller måttet om de inte ska kosta en förmögenhet. Dock är jag långt ifrån ett proffs i frågan. Jag kan väl säga att jag letat och testat runt en del. Jag tycker att  faith in nature funkar bra, löddrar fint och har bra gel-konsistens (vissa andra ekoschampon har jag upplevt som väldigt rinniga). Men just nu använder jag Body Shops rainforest-produkter som är fria från parabener, silikoner, sulfater och färgämnen och dryga så de räcker länge och inte kostar hål i plånboken.

Men det är klart att det finns olika grader i detta med miljövänliga hår- och hudvårdprodukter. Först och främst tycker jag samtliga ska sluta köpa Head and shoulders-schampoo, eftersom dess aktiva antibakteriella substans som är skadligt (läs dödligt) för vattenlevande organismer (inte bara mikroskopiska djurplankton utan även större fiskar) och dessutom använder de sig av massa palmolja som skövlar regnskog.

Vill man ta ytterligare steg kan du välja Såklart-produkterna som är svanenmärkta, parfymfria och klimatkompenserade. Dock innehåller dessa produkter bla. ämnet Sodium Laurent sulfat (liksom alla konventionella schampoon) som är extremt uttorkande på huden och som tvättar FÖR bra, vilket leder till torr hårbotten och ibland allergier. Läs innehållsförteckningen på ditt schampoo!

Vill man levla ett steg till kan du välja schampoo-kakor från LUSH, eller produkter på Body shop, eller t.ex. Björn Axens organic produkter. Som har plockat bort många sådana uttorkande och allergena ämnen. Dock tycker många av de som är riktigt insatta i schampofrågan att dessa märken lovar mer än de kan hålla. Läs mer om det här. Vill du köpa ett helt miljösmart och hudsnällt schampo med enbart naturliga ingredienser är det att vända dig till hälsokostbutiker och liknande och fråga personalen där om råd. Jag har testat några som var helt okej men som jag glömt namnet på. Anledningen till att jag inte kör dem nu är av bekvämlighetsskäl (meckigt att pinna förbi hälsokosten). Har ni andra något tips på bra hårvård så lämna en kommentar.


Hej! Jag undrar hur du tänker kring smink och hudvård? har du något tips på bra produkt eller nåt man verkligen ska undvika? /Anna

Återigen är jag ingen expert i ämnen. Men jag tänker att det är bra att använda få men bra produkter. Rensa ut badrumsskåpet på allt du inte använder/vill använda och fundera på vad du verkligen behöver för produkter. Det första jag skulle fasa ut är mineraloljor, eftersom dessa – liksom bensin och asfalt – framställs ur råolja och alltså bidrar till användningen av fossila bränslen.

Trots att den varken innehåller vitaminer eller fettsyror används mineralolja fortfarande i många ansiktskrämer och hudlotioner. Mineraloljan täpper till hudens porer med mellan 40-60 procent, vilket försämrar hudens naturliga återfettning. Det är därför man blir beroende av krämer eller cerat för att fetta in huden. (källa)

Jag var tex. helt beroende av idominsalva som jag smörjde torra läppar och nariga händer med i flera år ända till en vän sa att idominsalvan just innehåller mineralolja. Vaselin och försvarets hudsalva är två andra välanvända produkter som innehåller detta ämne.

Jag använder fortfarande läppcerat med hög frekvens, men numer endast ekovarianter som jag köpt på hälsokost eller från en bekants bekant som gör egna cerat med ringblomma och bivax. I övrigt har jag (återigen) några produkter från Bodyshop (fotkräm, body butter) samt handkräm och saltskrubb från L:a bruket. I sminkväg har jag en mascara från Une ”green pride” samt gamla omedvetna sminkartiklar typ ögonskuggor mm som jag ändå inte använder då ofta. Jag tycker inte att en behöver kasta dyra sminksaker en köpt. Men när du köper nytt kan det vara värt att läsa på vilka märken som är bra för din hud och för miljön. När en betänker att huden är vårt största organ och att vi faktiskt smörjer in den med allehanda syntetiska ämnen dagligen, känns det rätt främmande när en tänker på det.

Jag funderar på att söka till Miljö och utveckling programmet på Södertörn men är osäker på jobbmöjligheterna efteråt. Vad tycker du såhär i efterhand är du nöjd med utbildningen eller hade det varit bättre att söka Sthlm universitet från början? Är det "flummigare" på Södertörn? Jag vill verkligen att utbildningen leder till ett jobb. Tacksam för svar!

Hej och tack för intressant blogg. Lustigt, jag har varit inne på den tidigare när jag googlat något om kolonilottsintresset, som vi delar. Jag är liksom Anonymen ovan intresserad av om du kan ge ett råd kring ansökan till Miljö och utveckling vid SH jämfört med Miljö och fysisk planering vid SU. Vilkens av de två skulle du välja om du visste då det du vet idag och är/var intresserad av (bra) jobb efteråt, alltså vilken utbildning ger mest kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden? Eller snarare om man ska jämföra äpplen med äpplen ska man väl jämföra med någon av SH's motsvarande kandidatexamen.

Kul att ni funderar på att utbilda er inom miljö! Ett väldigt bra beslut skulle jag säga. Jag är nöjd med bägge mina utbildningar och ska försöka svara på era frågor. Miljö och utveckling på Södertörns högskola är enligt mig en väldigt bra kandidatutbildning med stor bredd och ger dig kunskap om allt från jordens funktioner och ekosystem, naturens processer, naturgeografi och ekotoxikologi. Hardcore naturvetenskap alltså. Men samtidigt har den en samhällelig del också som ger dig kunskap om miljöpolitik och miljölagstiftning och hur och varför samhället utvecklas som det gör idag, varför klimatmötena inte går framåt osv. Att programmet har bägge sidor är en stor styrka.

Nu har de ändrat kursupplägget sedan jag gick men vad jag kan se så är det till det bättre. De har kompletterat utbildningen med kurser som miljöekonomi och miljöstatistik som kan låta trist med som jag tror är skitbra att ha när du kommer ut i arbetslivet. För det kommer du att göra, kanske efter en vidareutbildning, men jag stöter på väldigt många personer på miljökonferenser och i andra jobbsammanhang som har läst MU-programmet på Södertörn. De allra allra flesta av mina kursare har fått jobb inom kommuner, som konsulter, på länsstyrelsen eller andra miljönischade företag.

Med det sagt har även de flesta, liksom jag, vidareutbildat sig och läst en magister eller masterutbildning efter MU-programmet. Och det är vid vidareutbildningen som du kan rikta in dig mer på vad du är extra intresserad av. Jag valde miljövård och fysisk planering på Stockholms universitet. Andra valde utbildningar på Stockholm Recilience center t.ex. hållbart företagande som är en väldigt välrenomerad masterutbildning. Min master är det inte så många som har hört talas om, men det handlar ju också om hur du själv säljer in din utbildning när du söker jobb. Är du intresserad av samhällsbyggande och hållbar byggteknik så skulle jag nog rekommendera att läsa något sådant program på KTH. Men allt beror ju på var du vill jobba med i framtiden. Är det mer åt skog och naturvård (kanske det är bäst på SLU?), stadsplanering, vill du hjälpa företag att jobba miljömedvetet genom miljöledningssystem som ISO14001? Det finns ju en uppskog med spännande miljöjobb där ute. Gå på mingel med arbetslivet och våga fråga alumner eller företagsrepresentanter vad just de gör på jobbet och varför de tycker det är kul att jobba där de gör. Eller varför inte vara djärv och ringa upp en arbetsplats och miljöbefattning som du är intresserad av att utbilda dig till och köra en snabbintervju! Då kanske du får lite koll på om det jobbet är något för dig, och personen du pratar med kommer med största sannolikhet bli glad och smickrad.

Det att jämföra MU-programmet med min master är alltså svårt eftersom de inte är på samma utbildningsnivå. Däremot kan du jämföra MU-programmet med t.ex. biogeo-programmet på SU som också är ger en bred kandidatexamen. Det är flera jag träffat som har läst den och är nöjda, men jag har tyvärr ingen koll på kursupplägg eller nivå av flum. Hoppas det var till någon hjälp! Lycka till med utbildningen!



fredag 9 maj 2014

Frågestund 2.0


 



Ibland är jag ju bara för glömsk. Kom just på att jag utropade en frågestund i början av året (eller kanske tom innan jul!?! Hemska tanke). En frågestund jag helt förlagt djupt inne i hjärnlobernas veckade vrår. Ber såklart hemskt mycket om ursäkt och tänker att jag samlar ihop alla frågor jag fått sedan dess och besvarar nästa vecka.

Men om du sitter och gnager på en fråga; om miljö, vegetarianism, vilken min senast lästa bok är eller vilken fågel jag är mest stolt över att ha skådat, just fire away! Jag besvarar allt. (Och snälla, ställ frågor så jag slipper stå med dumstrut och känna mig övergiven över att ha slagit på en stor trumma som ekar tomt i cyberspace).

Trevlig helg så länge!









söndag 4 maj 2014

Behändigt mellanmål







Hallå där, köp mullbär! Japp tänk så glad jag blev när jag såg de här paketen i torkadfrukthyllan på hemköp. Tre mini-russinpaket med fina gästfrukter/bär. Perfekt för mig att ha på jobbet när klockan11hungern sätter in eller direkt efter träning. Även svinfint att ge till små barn som du vill truga på något vis. Jag gillar att saltå tar fram ett konkurrerande alternativ till René Voltaires russinmixar som tyvärr inte är eko. Bra där kvarnen!

Saltå kvarn klimatkompenserar tydligen produktionen av sina ekologiska russin också. Tumbs up!







Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...