onsdag 28 januari 2015

Vad New York gör med sina gamla tunnelbanevagnar




 


Jag har bara hört om den här nyheten tidigare, men så intressant att få se bilderna också (ärligt knyckta från länkad artikel). Det handlar alltså om att staden New York har valt att hantera sina gamla tunnelbanevagnar på ett lite nytt och udda sätt. Nämligen att blåsa ur all lös inredning och alla elledningar och dyligt för att sedan helt enkelt dumpa dem ute tills havs.




"Usch sån nedskräpning" börjar gemene hen kanske att muttra, men det finns ju (tack och lov) ett djupare syfte med den här hanteringen. New York håller nämligen på med ett långsiktigt byggprojekt för att skapa ett artificiellt korallrev i atlantens djup. Eller kanske snarare ett skelett där ett naturligt korallrev kan växa fram. Det som är spännande är att de tydligen har hållit på med det här projektet ett bra tag så att det faktiskt finns bilder på hur korallrevet utvecklats hittills. Kolla så fint!   



Ett himla smart och tänka-utanför-boxen-projekt där skrot förvandlas till något fint. Älskar när myndigheter vågar tänka nytt och utreda om en "galen idé" är genomförbar eller inte, istället för att bara säga NEJ av ren reflex.








tisdag 20 januari 2015

Årets smartaste reklamfilm?





Det här kan ju vara årets smartaste reklam hittills. Måste ses till slutet! Big ups för Sum of Us!





torsdag 11 december 2014

Ekorekos hjälpbössa




Just nu pågår världens bästa jultradition. Musikhjälpen i P3 sänder grym radio för att samla in pengar så att vi tillsammans kan stoppa spridningen av HIV! Jag har skapat en insamlingsbössa som alla som vill gärna får skänka en slant genom.


Tycker det känns som en himla enkel och fin grej att göra inför jul. Fatta att det är 6000 människor som smittas av HIV varje varje dag runtom i världen. Och förra året dog 4000 personer i aids varje dag. De som inte dör lever i skräck och utanförskap. Kolla klippet om du inte är berörd ännu.

Att skänka en hundring är en så himla enkel grej som gör så stor skillnad. För att ta ett exempel så spontanköpte jag en klump ostronskivlingar på ICA i förrgår som kostade 50 spänn. Vilket fick mig att tänka; om jag kan lägga 50 spänn på lyxråvaror för att jag är trött på champinjoner så kan jag ju rimligtvis skänka minst dubbelt till en god sak. Känner du igen dig?


Världen över lever 35 miljoner människor med viruset och över 70 procent av dem bor i Afrika, i länderna söder om Sahara. Det finns ju medicin som i minimerar virusnivåerna i kroppen. Det som behövs är informationskampanjer och pengar till bromsmedicin och HIV-test.

Exempel på vad insamlade pengar kan räcka till
50 kronor kan räcka till bromsmedicin i en månad i länderna söder om Sahara där flest med hiv lever.  
50 kronor kan räcka till ett års förbrukning av preventivmedel.
100 kronor kan räcka till två års förbrukning av preventivmedel.
200 kronor kan räcka till att 25 blivande mammor får testa sig för hiv.

Såhär ger du ett bidrag:
Insamlaren kan dela sin bössa, antingen via SMS genom att knappa in potentiella givares mobilnummer, via delningsknapparna till Twitter och Facebook, eller dela sin insamlings-URL.
Beloppen som man kan bidra med till den digitala insamlingsbössan är: 25, 50, 100, 200, 300 eller 500 kronor.

För att bidra till en bössa skickar man ett sms till 72999 och skriver ”okSUMMA NAMN PÅ INSAMLING” i meddelandefältet. (I sms:et står det med citationstecken men i svaret ska det vara utan).
Exempel: ok50 ekorekos hjälpbössa
Då dras 50 kronor från givarens telefonkonto och det går att följa hur det går för den specifika insamlingen. Givaren får också ett tack-SMS och kan via det göra en uppdatering på sin Facebook-sida.




tisdag 2 december 2014

Inget juleljus i världen kan väga upp det här jävla SD-mörkret



Waldersten


Jag blir inte ens förvånad när jag avbryter jobbet för en stund och kollar nyheterna på datorn och ser hur SD meddelar att de kommer sänka regeringens budget. Ingen direkt överraskning. Icke desto mindre en oerhörd svart nyhet. SD har ju sedan valdagen haussat upp, viftat och hotat med den här vågmästarrollen svenska folket givit dem. De har verkligen lyckats optimera medias och invånarnas fokus på makten som SD besitter i och med sin roll som vågmästare. De har gång på gång sedan valdagen gjort utspel och därmed påmint väljarna om vad de besitter och gång på gång riktat blickarna mot sig och sin politik. Smart. Medias politiska bevakning har har legat på SD sedan valdagen, bortsett från grillningen och dreven som skickats på nya kvinnliga ministrar, något som btw enbart spelat SD i händerna för att underminera deras främsta nemisis MP.

De spelar det här spelet bättre än alla andra. Media är SDs marionetter oavsett vilka intentioner som redaktionerna har. Partiets nyhetsvärde är för högt för att media ska kunna säga nej och inte bevaka varje ord och möte SD har haft. Det ger medborgarna en skev bild av att SD är det mäktigaste partiet i Sverige.

Och så kommer dagen som SD i veckor har gapat om; att där och då ska vi berätta för er om vilken budget vi ska rösta på. Be there or be square. Nu är vågmästarrollen totalt urmjölkad och mediebevakningen maximal. Självklart tar de tillfället i akt att oemotsagda sprida sin rasistiska propaganda och rabbla felaktiga siffror om invandringen i 20 minuter innan de ger sitt budgetbesked. Alla landets öron är riktade mot dem. Direktsänt rätt ut i etern i Sverige 2014. Goebbels skulle gråta av stolthet.

Och likt ett samvetslöst vidrigt malligt småsyskon raserar de budgeten för att sedan peka på S och MP och skrika att de var NI som gjorde det här. Och invånarna som precis tittar upp från soffan och sin smartphone och ser på röran som uppstått utgår ifrån att den som skriker högst och pekar frenetiskt som är oskyldig. I kommentarsfälten väller det över med föraktfulla kommentarer om att MP och S ska växa upp och ta ansvar för Sverige, att i en demokrati borde alla samarbeta och man är omogen om man utesluter någon annan, att ansvar är att samarbeta med (stackars utstötta) SD etc. etc. Avsaknaden av en kritisk tanke om vem som utesluter vem här egentligen..

SD har skapad det kaos som de lovade att inte skapa, när de kom in i riksdagen för 4 år sen. Att gå emot praxis och sikta på nyval-kaoset skyller de på regeringen. Och minst 1/5 av Sverige nickar med. Det är nu mer än någonsin dags att på riktigt sluta underskatta SD. De är inte ett parti enbart fyllt med fjuniga rassar från Skåne som vill bevara den svenska julen, fornminnen och svensk pizza. De är vassa, mediatränade och har ett strategiskt entourage bakom sig som analyserar varje sväng som politiken tar och vilka spelpjäser som ska flyttas eller utspel som ska göras för att nå dit de vill. De jobbar på flera fronter och dolt bakom ett prydligt och samlat yttre vinner de förtroende genom att ständigt peka på någon annan än sig själva.

Deras största ess i rockärmen är att de kommer med enkla lösningar. Enkla lösningar är ju något som vi människor älskar, för enkelt är enkelt och komplicerat är svårt, och ingen (läs få) orkar ta tag i saker som är komplicerade och som kommer att kosta tid, resurser och energi. Inte ens om det på sikt leder till någonting bättre. Kortsiktigthetens synfält är SDs bästa medspelare.

Det är såhär de jobbar. Det var precis hit de ville. Rampljuset följer dem av scen. Full bevakning och maximal maktutövning för vågmästarna. De leker med oss och vi hinner inte med att organisera motstånd. De är för få som förstår allvaret, och för många som har lagt sin röst och sitt engagemang för sina hjärtefrågor i malpåse. Det är jobbigt att vara med, lättare att stå på sidan av och säga vad de andra gör för fel. Det dumma är att det är precis hit de vill få oss. Trötta och oengagerade och okritiska så att vi lättare sväljer ner deras sverigedemokratiska kletiga smörja, utan att reflektera i tid på den äckliga eftersmaken som kommer med deras skitiga politik.



söndag 23 november 2014

Saffransskorpor och söndagssol












Nu, i mörkaste november, behöver jag all möjlig stimuli för att inte deppa ihop helt. Även om jag försöker omfamna mörkret och riktigt mysa loss på eftermiddagar och kvällar så tär detta ständiga gråa på mig. Det tär att bara få se sitt hem i någorlunda dagsljus två dagar i veckan.  Och det tär att inte ha ork att fixa och trixa med grejer på vardagkvällar mer än att laga middag och att fylla på diskmaskinen. Därför är jag lite extra stolt över att jag denna söndagsmorgon (efter 11 h sömn) studsade upp och bakade saffransskorpor innan frukost. För att tjuvstarta advent och allt decemberpyssel som  närmar sig och för att bakning är mitt bästa höstmys.

Jag testade ett nytt recept och de blev sötare än de jag brukar göra och passar bättre som biscotti än vanliga skorpor med marmelad. Men goda hur som helst och enkla och dessutom relativt snabba att göra. Använd gärna så många ekologiska ingredienser som möjligt. Det smakar godare rent samvetsmässigt och är fint att kunna skriva på etiketter om du vill ge bort dem.

Ingredienser:
8 dl vetemjöl
1.25 dl socker
1 msk bakpulver
150 g smör
1.5 dl mjölk el grädde
1 påse saffran

Gör:
Ställ fram smöret en stund innan så det blir rumsvarmt och lätt att bearbeta. Sätt ugnen på 225 grader. Blanda sedan alla torra ingredienser, utom saffranet, i en bunke. Nyp ner det mjuka smöret i blandningen. Värm gärna mjölken lite grann och blanda i påsen med saffran (jag har fått för mig att saffran blandar sig bättre med mjölken om den är fingervarm). Häll därefter saffransmjölken över mjölblandningen och arbeta snabbt ihop till en smidig deg. Forma sedan till små runda bollar som du plattar till lite grann på en plåt med bakplåtspapper.

Grädda skorporna i mitten av ugnen i ca 8 min och låt dem svalna lite utan att bli helt kalla. Sänk ugnsvärmen till 150 grader under tiden. Dela skorporna på mitten med en gaffel och lägg tillbaka på plåten med snittet uppåt. Grädda därefter skorporna på nytt i ca 10-15 min  tills de fått lite färg och känns torra. Låt sedan svalna och torka helt på galler. Enligt receptet jag använde ("Bakpulverskorpor" från 7 sorters kakor) skulle det bli 180 st vilket är ett jävla skämt om du inte tänkt baka till små små pysslingar. Nej, jag fick ihop den lagoma mängden 50 st macaronstora skorpor som var perfekta munsbitar till kaffet precis som de är eller med en klick smör på. De är även utmärkta som gå-bort-present. 




torsdag 20 november 2014

Den oväntade fortsättningen på sötpotatisprojektet



Gissa min förvåning när jag tömde ut min halvvissna sötpotatisranka ur sin kruka, för vidare transport till komposten, och hittade följande små knölar i jorden!!

Blev så himla överraskad över denna upptäckt. Jag hade ju inte kunnat föreställa mig att det skulle funka att odla sötpotatis i kruka. Så fantastiskt glatt att se.

Och tänk om jag hade vetat vad som jäste i jorden, då hade jag värnat min trötta ranka lite mer än jag gjorde på slutet. Pysslat om och givit mer vatten och näring som värsta sugarmaman.

Nu är knölarna uppätna under högtidliga former och jag smider planer om att testa detta med förökning av sötpotatis i lite större skala nästa år. Är det någon som har egen erfarenhet av detta?


Tidigare episoder av sötpotatisprojektet hittas här:
Del 3: Finns tydligen inte (?) = Har jag missat att uppdatera om hur frodig och grön potatisrankan har varit hela sommaren? Fy skäms mig! Får leta igenom mina foton för att se om jag kan visa en tjusig bild på den.




måndag 17 november 2014

Ang medias okritiska refererande till SLU-forskarna


Skärmdump från dn.se 2014-11-17


Ni har väl inte missat SLU-forskarna som skrivit en debattartikel rörande att ekologisk produktion är lika med svält? Svårt att missa förresten eftersom deras ord smetats ut i alla mediakanaler under senaste dygnet. Förutom att forkargruppens förenklade och smala synsätt triggar igång blodcirkulationen på morgonkvisten, så blir jag ännu mer triggad över att media (i mitt fall; sr och  svt) framställer detta som fakta och ställer mycket få okritiska frågor. Ingen motpart får heller uttala sig på ett objektivt sätt utan refereras till "Miljörörelsen ger mothugg" eller liknande.

Läste dock ett bra blogginlägg angående medias roll i hur forskning framställs, från Jens Johansson på U&We, där han bl.a. skriver följande:

"Imorse möttes man av nyheten i ekot att “ekologisk mat inte är bättre”.
Det visade sig att det var det gamla vanliga gänget på SLU som skrivit en debattartikel i SvD som helt utan kritiska kommentarer refererades. Var det ny forskning? Inte vad jag kan se. Att de personer som skrivit debattartikeln tycker som de tycker är ingen nyhet. De framför dem regelbundet. Här är två exempel från 2005 och 2009.

Så varför släpps det fram som en nyhet? Varför ställer man inga kritiska frågor?

En annan vinkling på denna nyhet hade ju kunnat vara: ”Forskare på SLU påstår att ekologisk odling är vägen till svält. Vad säger FN och den bredare forskningen?” Det är ju ett väldigt långtgående påstående från deras sida som inte håller vid närmare granskning. Avskogning, markförstöring och svält är stora problem men inte är det ekologisk odling som är orsaken till det. "

Oberoende media bör skapa plattformar där olika forskningsresultat kunde diskuteras och vridas och vändas på. Men media måste kanske även hjälpa konsumenten och gemene man att få veta hur många i varje läger som står bakom idéerna. Precis som när klimatskeptiskers argument, som står för 2 % av den enade klimatforskningskåren, framställs med samma tyngd som de över 12000 forskningsartiklarna från FN:s klimatpanel. Det blir framförallt skevt att enbart framhålla dessa 2% som fakta och det utan "mothugg". Jag efterlyser att media läser på om hur forskningsvärlden fungerar och hur media ska förhålla sig till alla publicerade forskningsartiklar.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...