Igår inleddes alltså november. Månaden som enligt mig är den tuffaste tiden på året (i gott sällskap av februari). Jag började denna mörkrets högtid med feber och sjukskrivning. Låg hemma i ett hav av näsdukar och glodde på film och åt vitlökspasta. Det kanske låter helt okej? Nästan mysigt? Och ja, det hade säkert kunnat vara om det inte var för att jag var just sjuk. Det är det värsta med att vara sjuk, att man inte kan njuta av tillvaron. Inte orka ta sig för speciellt mycket alls. Laga mat är inte att tänka på. Städa undan pappershögarna ännu mindre. Jag har en hoper småprojekt som jag tänkt ta mig för i höst. Men det enda jag orkade med igår var att rensa lite svamp som jag plockade i helgen. Jag låg däremot och gjorde småprojektslistor i huvudet och i mitt trötta tillstånd reviderade jag dessa listor kraftigt. Några saker fick stryka på foten illa kvick. Som att göra en pumpalykta till exempel! Förra året tog jag mig an och gjorde lyktan på bilden. Men i år har jag inte haft varken tid eller ork för att sitta i timmar med karvkniven, bli kladdig och knivskuren. Och sen se att lyktjäveln ruttnar bort inom två veckor. Such a waste liksom. Pumpaprojekt är sånt man gör tillsammans med andra om man nu måste görat överhuvudtaget!
Eftersom det är tröttsamt att revidera att-göra-listor så slutade jag upp med det relativt snabbt. Jag plöjde mig istället igenom två vampyrfilmer, två tv-serieavsnitt och avslutade kvällen med bästa sambon, belgisk chokladglass med varma hallon och senaste avsnittet av anno 1790. Och där någonstans började jag åter igen kunna njuta av tillvaron.
Så nu har jag lovat mig själv att filmkvällar med chokladglass bör infinna sig minst en gång i veckan fram till jul för att riktigt kunna njuta av den här mörka tiden!
Hmm.
Och så ska jag köpa träningskort så fort jag blir ordentligt frisk..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar