Vardagskemikalier - en liten guide

Det är väl såhär vi tänker oss gifter och kemikalier. Självlysande i suspekta flaskor på ett laboratorium. Tyvärr har kemikalierna i mångt och mycket flyttat från kemisalarna på lab hem till oss och ned i våra sängar, in i vårt kylskåp, in på vårt kontor och så småningom in i våra kroppar.

I lördags var jag på konferens med Naturskyddsföreningen i Stockholms län och lyssnade bl.a. på ett föredrag om kemikalierna i vår vardag. Ett viktigt och otroligt jobbigt ämne, tycker jag. Man blir plötsligt så medveten om att kemikalierna finns överallt runt omkring oss. Min spontana reaktion är att bli ruskigt paranoid. Jag börjar snegla och misstänka alla material i min omgivning. från pennor, textilier, skornas gummisula, ost i plastförpackningar, slkortet, kvitton etc etc etc. Överallt döljer sig säkert de där hemska kemikalierna! Tyvärr verkar denna paranoia inte vara helt obefogad. Jag orkar inte ens tänka på hur mycket gifter vi utsätts för varje dag genom att andas, äta, dricka, nudda vid triviala föremål som tangentbord, telefoner, skärbrädor osv.

På föreläsningen gick vi igenom kemikalieindustrins framgångsrika 50-åriga historia. Idag finns det cirka 130 000 olika kemikalier ute på marknaden. Det motsvarar 400 miljoner ton. Kemikalieindustrin räknas till den mest lönsamma industrin i världen.

Som exempel nämndes en av de mest använda kemikalierna i vår vardag nämligen Bisfenol A.
Den har funnits i sådär 100 år och var förr en aktiv substans i P-piller. Numer används den främst i plaster och har blivit som mest känd i och med att dess användning i nappflaskor. Bisfenol A är klassat hormonstörande. Ändå har kemikalieindustrin svårt att erkänna att så är fallet, vilket är förvånande i och med sin aktiva inblandning i p-pillren för 50 år sedan. Det var en lång enveten kamp innan kemilkalieföretagen gick med på att ämnet var just hormonstörande. Förbudet för Bisfenol A i nappflaskor började gälla i EU i mars 2011. Det intressanta är att Bisfenol A används överallt i vårt samhälle men det är bara i nappflaskor som det finns ett förbud. Till exempel finns det Bisfenol A i; glaset i smartphones, leksaker, datorskärmar och insidan av läsk/öl/ciderburkar (aluminium). Det sistnämnda fallet har studier visat att ämnet frigörs från burken och löser sig med drycken. Om du bor i ett hus som just stambytts eller är nybyggt är det troligt att dina vattenledningar har bytts ut från t.ex. kopparledningar och preparerats med plast (relining) som istället innehåller Bisfenol A.

För att inte helt deppa ihop fullständigt avslutades föreläsningen med en liten lista med exempel på...

Hur man som konsument minskar sin exponering av kemikalier:

- Ät och drick mer ekologiska livsmedel
- Använd miljömärkta kläder och sängkläder (tvätta nya kläder innan användning)
- Använd färre och miljömärkta hygienprodukter
- Använd elektronik i välventilerade rum
- Städa med såpa och diskmedel (inget annat)
- Inred ditt hem utan plastmattor och tapeter utan plast
- Använd möbler och gardiner utan bromerade flamskyddsmedel
- Laga mat i gjutjärnspanna/gryta (hiva ut aluminiumkastruller och teflonpannor med skadad beläggning)
- Drick inte läsk/öl/cider ur burk
- Tvätta händerna efter du har läst tidningen

En jättebra lista tycker jag. Men hur vet man om ens gardiner innehåller bromerande flamskyddsmedel? Står det någonstans? Och vad är det egentligen som avges från elektroniken?