Lök, potatis, dill, morot, rädisor. Jorden låg som en cementöken. Tillsynes omöjlig att bryta sig igenom. Men vi letade upp rätt slang i virrvarret av gröna plastormar och vred på vattnet och lät det skölja över den dammtorra jorden. Grått hårt förvandlades till något brunt mjukt. Knölar grävdes ned tillsammans med gödsel. Frön sattes i rader. Små lökar petades ned. Och sen... kom blåsten. Regndroppar började falla och med dem rann energin av oss.
Nästa gång skördar vi rabarber i full sol. Banne mig.
Åh så himlans trevligt det låter att få påta i trädgården såhär!
SvaraRaderaJa det är det verkligen. Önskar att alla hade möjlighet att odla sin egen mat!
SvaraRadera