torsdag 3 juli 2014

Odla staden






Förra veckan var jag på invigningen av en ny utställning på Naturhistoriska Riksmuseet. En utställning om odling i städer och med en egen grönskande innergård för att visa hur vi kan förvandla tråkiga hårdgjorda ytor till gröna rabatter för matförsörjning.




Är det någonting jag brinner för så är det att tänka smart när vi utvecklar våra städer. Att förbättra tidigare dålig stadsplanering och integrera naturen i staden istället för att skära bort den och stänga den ute. Jag är för en vildare stad där stadens landskapsarkitekter väljer träd och plantor utifrån de ekosystemtjänster de tillför. Som blomstrande sälgar, nyponrosor och fruktträd om våren som ger mat till bin och humlor. Att gamla träd i parker få stå kvar så att ugglor kan bosätta sig ett stenkast från de hippa restaurangerna på Södermalm. I gengäld kommer de käka möss och råttor resten av året och hoa mysigt sent på kvällen. Jag vill se att det på gator med höga halter av luftföroreningar planteras träd som är som mest effektiva på att fånga upp dessa partiklar. Jag vill att varje parklek ska ha ett vinbärssnår eller en hallonhäck för barna att äta av. Då blir det gröna även någonting nyttigt. Och det finns så mycket oanvänd yta i staden som skulle kunna användas på ett bättre sätt för att skapa mervärden till oss innevånare. Yta som legat bortglömd men som på senaste åren nyupptäckts och återkoloniserats, ett bra exempel är Trädgården på spåret.

Att odla är ett roligt och givande sätt att förgröna våra bostadsområden och stadsdelar, oavsett om det är på den egna balkongen, utanför förskolan, på bostadsrättsföreningens innergård eller helt sonika i en tovig slänt i parken som ingen brytt sig om på länge. Att skapa mat och tjusiga blomsterstilleben mitt bland asfalten är väldigt kul men också otroligt viktigt eftersom fler och fler stadsbor sällan tar sig ut till naturen. Något som är både synd och en risk för folkhälsan eftersom forskning visar att en stunds promenad eller stillasittande i en skog eller vid ett vatten tydligt sänker stresshormonerna i kroppen. Och odling har en liknande effekt.

Det är också viktigt att ge barn en tidig koppling till naturen, då undersökningar visat att barn som har en egen relation till djur och natur värnar densamma på ett helt annat sätt än barn som aldrig vistas i den. Så för återväxten av naturvänner och miljöfolk som ska ta över stoppa miljöförstörings-stafettpinnen så behöver grunda för att vi har en ung befolkning som lever nära naturen eller i alla fall är nyfiken på den (eller i alla fall typ vet att den finns och kanske tom vad den hjälper oss med!?). Mitt intresse för natur och miljö startade i förskoleåldern när jag blev fascinerad över att paprikafrön från butikspaprikan kunde go till en stor planta och ge nya (förvisso mindre) paprikor. Det var ju helt fantastiskt. Det är det fortfarande.




Det bubblar verkligen av odlingssug i Stockholm, och de koloniföreningar som finns har plötsligt fyrdubblat sina väntelistor. Men utställningen Odla staden visar att du inte alls behöver en odlingslott för att kunna odla din egen mat. Det räcker lika gott med en pallkrage, eller en kruka eller kanske till och med med gamla mjölktetror. Använd fantasin och TESTA! Utställningen vill ge tips på hur du kan vattna resurssnålt, lära dig vad som är ätbara blommor, hur du kan tänka och vilka växter du kan välja att odla för att till exempel maximera avkastningen per yta. Dessutom finns det också en verkstad för kiddos där de kan vika fina fröpåsar, bygga en egen ampel eller ett humlebo. Jag kan varmt rekommendera ett besök dit om du vill få lite tips och idéer kring vad stadsodling är och hur du lättast kommer igång.







1 kommentar:

  1. Åh jag kan inte annat än hålla med! En grönare stad åt alla!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...