Ta i trä

Som en motreaktion till plastsamhället har varuhuset ETC börjat sälja några produkter helt i trä. T.ex. det här snygga iphoneskalet. Trevligt med en produkt som både är miljösmart och snygg! Det finns dessutom även en tjusig trämus till datorn för den som är hugad. Tyvärr anges inte vilken trätyp det är, men man får väl hoppas att ETCs klimatshop undviker regnskogsarterna eftersom det skulle kännas som ruskig dubbelmoral. Man kan hitta kontaktuppgifter på deras hemsida om man vill vara säker.

Det är som man brukar säga bättre att ta i trä än att ta i mjukgörare, bisfenoler och annat osunt.

Släck!

Lördag 31 mars kl 20.30 är det dags igen att leta upp alla strömbrytare som finns i din närhet och slå av ljuset. Det är en så enkel grej. En konkret lång tyst minut som medvetet eller omedvetet får oss att reflektera över vår arts påverkan på planeten och kanske slås vi av hur det elektriska ljuset ses som en självklarhet för de allra flesta av oss. Vad ska man göra en hel timme utan ljus, tv, dator liksom? Vad gjorde folk förr i tiden? Tja, jag brukar tända stearinljus och spela sällskapsspel med en vän eller två. Man kan baka chokladbollar eller yoga en stund, ta en promenad, hångla eller slå an en gitarr. På WWFs hemsida kan du hitta mer uppstyrda Earth-hour-evenemang och vad som sker just där du bor.

Jag gillar Earth hour bara för att en så simpel sak som att folk släcker lamporna får så tydliga konsekvenser när man lägger ihop den energi som jordens länder tillsammans bidragit till att spara under bara en timme.  Det finns liksom ingen bra anledning att inte vara med. Tänk vad vi kan påverka andra frågor om vi bara har viljan att gå ihop gemensamt.

Och glöm inte att även dra ut sladdarna för datorn, stereon, mobilladdaren etc för att standbyläget inte ska ta udden av din insats för miljön!

Omskolningstider

Nu har mina pelargoner fått tillräckligt med rötter för att planteras i kruka. Längtar efter att få flytta ut dem på balkongen så det blir grönt och fint där ute. Men det är ett tag kvar innan det är aktuellt. Omplanteringen är en bit på väg i alla fall.

Samma sak gäller för kronärtskockan som hunnit växa ur sina små såkrukor. Nu är det viktigt att jorden har tillräckligt med näring för att ge den lilla plantan en bra start annars tynar den bort.

 Börjar fundera över hur jag ska få plats på kolonin med fem gigantiska kronärtskocksplantor på 1x2 meter vardera. Men det ger sig nog. Man vet aldrig vad som händer på vägen dit. Och jag tackar verkligen inte nej till ett överflöd av skockor i höst om det skulle vara fallet. Det är ett angenämt bryderi det där med platsbristen på kolonin.

 Hur går det för era odlingar?

Antiscampidagen

På lördag är det dags för oss att tillsammans sänka den där ruskigt sunkiga jätteräkan för gott! Naturskyddsföreningen som driver kampanjen mot jätteräkorna slår på stora trumman och utmanar dig och mig att hjälpa till med att städa undan scampin från livsmedelsbutikernas sortiment och restaurangernas menyer. För att hjälpa oss att nå fram med vårt budskap har de tagit fram tjusigt material för oss att dela ut, lämna på tallriken och sätta upp på väl valda platser och dela på allehanda sociala medier.

"Här är några exempel på saker du kan göra:

• Besöka thairestauranger, sushirestauranger och butiker (gärna Ica, eftersom Ica-handlarna har egen frihet att bestämma vad de säljer i butiken) och sprida vårt infomaterial. Beställ här!
• Mejla och skriva på butikernas och restaurangernas Facebook-sidor.
• Sprida vår animerade Anti Scampi-film, samt en uppföljande film om problemen med fiskmjöl (som kommer att lanseras i samband med Anti Scampi-dagen).
• Skriva en insändare och skicka till lokalpress (se mall här).
• Rapportera hur många thai-, sushirestauranger och butiker som säljer jätteräkor. Länk till enkäten finns här.
• Här kan du skriva ut tallrikspratare att lämna på tallriken efter du ätit mat på en restaurang som har scampi på menyn.

Om du har frågor hör av dig till Erica Westlund som är projektledare för Anti Scampi-dagen: erica.westlund@naturskyddsforeningen.se"

Och om du behöver friska på minnet över vad som är sunkigt med skamräkorna så se filmen igen.

Kom igen.. Nu kör vi!

Värmande vinterrusksoppa med squash och curry

Trots att det är vårdagjämning idag så har ju dagens känsla snarare varit att dra en varm filt över sig och stanna inomhus. De två senaste dagarna har vintern gjort comeback i stockholmsregionen, och för att inte deppa ihop passade jag på att festa på den här finfina soppan just för att den är helt ultimat att laga just en ruskig vinterdag. Bäst smakar den efter en hurtig skidtursdag, men en intensiv jobbdag får funka lika bra.

Det här är egentligen min mosters gamla squashsoppa med kyckling och curry, men jag har gjort om den till helvego såklart. Man gör lite som man vill, jag har testat flera varianter och bytt ut den stackars kycklingen mot ekolax, quornbitar eller gröna linser. Alla funkar fint. Men favoriten är nog ändå quornbitarna.

Ingredienser:
1 dl ris
2 st morötter
2 st gula lökar
1 dl/dm purjolök
1 msk smör
1-2 dl squash
1 msk curry
1 msk gurkmeja

ca 8 dl vatten
2-3 nävar quornbitar motsvarande två filéer alt 1 dl gröna linser
2 st grönsaksbuljonger
5 dl mjölk
½-1 dl cream fraiche

Gör såhär:
Skär morötter och lök i tärningar. Smält smör i en stor kastrull och tillsätt riset, curryn och gurkmejan och fräs under omrörning (om du gör soppan med gröna linser fräser du dem tillsammans med curryriset). I med lök och morötter i kastrullen. Häll i vattnet, mjölken, quornbitarna och buljongtärningarna. Låt småkoka i 20 minuter. I med tärnad squash och strimlad purjo. låt bubbla någon minut. Salta och peppra. Toppa av med cream fraiche efter tycke och smak.

Receptet räcker till 4-6 portioner beroende på hungernivå.

Dagen

Minns ni det här inlägget? Idag är det DEN där dagen.

Pepp!

Årets elfte vecka

Den här veckan har jag:
- Bakat sextiosju toscakladdkaksrutor
- Avslutat min praktik
- Avslutat mitt styrelseuppdrag
- Firat min födelsedag
- Firat andras födelsedagar
- Gått på stumfilmsbio
- Haft middag med fyra frimodiga fantastiska feminister
- Diskat två diskberg

Alla lika alla olika

 

 I de här krukorna har precis aubergine, koriander, paprika och två sorters tomater börjat gro. Ser du vilka som är vilka? Nej inte jag heller. Jag är rätt glad över att jag skrivit ut vad som är vad med (urtjusiga) tejplappar. Framöver när hjärtbladen får sällskap av plantans karaktärsblad så kommer man ju kunna skilja dem åt, men jag imponeras ändå över hur olika arter ser så lika ut i tidigt i utvecklingen. Lite som att tidiga människoembryon inte går att skilja från giraffembryon. Alla lika alla olika; precis som antimobbningskampanjen på mellanstadiet ville upplysa om.

Happy International Consumers Day

Idag är det tydligen internationella konsumentdagen. Det kan vi ju fira med att spana in en infofilm om den nya konsumentguide-appen Shopgun som ska hjälpa dig att göra medvetna val direkt i butiken. Bara att scanna varan du är osäker på så får du grönt, gult eller rött ljus att köpa den. Du kan dessutom gräva djupare och få bakgrundsfakta till produkten. Appens information kommer från ett antal rådgivande organisationer bl.a. Naturskyddsföreningen, WWF, Fairtrade och Swedwatch. Jag tycker det låter grymt! Det svåraste är väl att komma ihåg att man kan använda den och att man inte bara fortsätter att handla på rutin.

Våren på liten kvist

Alltså det finns ju inget mer efterlängtat än att få omge sig med ett hav av blommor den här tiden när marken fortfarande är bar och brun och ögonen söker av alla rabatter man går förbi efter de där första krokusarna och snödropparna. Varje morgon när jag väntar på bussen står jag och tittar på när gubbarna på hötorget packar upp dagens blommor för försäljning. Hjorder med tulpaner, rosor, anemoner och mina absoluta favoriter ranunklarna! Jag dagdrömmer om att köpa hinkvis med ranunkler som Meryl Streeps karaktär i "Timmarna" och bara gå med ett fång vajande under armen hela långa dagen. Än så länge har jag inte slagit till på någon hink utan får trösta mig med min fina forsythiakvist som har slagit ut. På morgonen när jag går förbi ger den mig vårinjektioner genom näsa och ögon. Det luktar så gott, lite som påskliljor. Egentligen inte så insmickrande men väldigt mycket vår.

Miljöbättre hudvårdsprodukter del 1: Tandkräm

Det här blir första delen i några inlägg framöver som jag baserar på den föreläsning om hud- och hårvård jag var på för någon vecka sedan. Första temat är: tandkräm. När man står och ska köpa en ny tandkräm bör man tänka på att välja en utan Sodium Lauryl Sulfate. Ämnet tillhör tensider och tillsätts ofta för att den har en löddrande effekt. Tyvärr har de även effekten att den tvättar FÖR rent vilket gör den hudirriterande. I munnen kan Sodium Lauryl Sulfate bidra till åkomman Afte, dvs otäcka blåsor och sår i munnen. Jag har även hört att Sodium Lauryl Sulfate ger upphov till karies vilket borde vara ett tveksamt ämne att ha i just tandkräm, men den uppgiften har jag ingen källa på.

Även Triclosan är relativt vanligt i tandkrämer vilket är väldigt olyckligt eftersom ämnet är klassificerat som miljöfarligt och giftigt för vattenlevande organismer. Triclosan används som konserveringsmedel för sin bakteriedödande effekt. Naturskyddsföreningen skrev år 2007 en rapport om triclosan i tandkräm där det bl.a. står att var fjärde tandkräm som säljs i Sverige innehåller triclosan. Detta är på tok för hög användning då dessa tandkrämer egentligen endast bör användas av personer med problem med tandköttet. De långtidsverkande effekterna på vattenmiljön är oroväckande med tanke på att de allra flesta av oss använder tandkräm i direkt anslutning till vatten och avlopp. Resultatet är att vi skickar 2 ton triclosan till vattenreningsverken varje år. I rapporten kartläggs vilka tandkrämer som innehåller ämnet (se nedan) men eftersom dessa uppgifter kommer från en rapport från 2007 kan uppgifterna har ändrats. Bästa sättet är att läsa det finstilta på baksidan av tuben.

"I dagsläget (2007) säljs tio olika triclosantandkrämer:

• Colgate Total

• Colgate Total Fresh Stripe

• Colgate Total Plus Whitening

• Colgate Total Advanced Fresh

• Pepsodent Complete

• Pepsodent Sensitive Extra

• Pepsodent Complete White

• Blåvitt Förstärkt Skydd

• SalvaMed FormelV – Lidl

• SalvaMed 40 Vital – Lidl"


Efter att ha läst om ovannämnda två ämnen känner man sig kanske en smula förtvivlad och hoppas på att få ett konkret tips på vad man bör välja för tandkrämer istället. Självklart ska ni få det...

Bra tandkrämssorter att välja är:
- ACTA
- Zendium
- Urte Kram (dock utan fluor)
- Weleda (dock utan fluor)

För barn:
- Zendium Junior
- Saluterm Barn

Som förälder och anhörig bör man vara medveten om vad som skiljer barntandkräm från vuxentandkräm. Det är inte bara de söta disneyfigurerna på förpackningen eller den glittriga och godissmakande krämen. Det är framförallt fluorhalten som är lägre i barntandkrämen i och med att fluor är ett giftigt ämne som kroppen inte behöver få i sig. Däremot är fluor bra för tänderna då det mineraliserar och stärker emaljen, och rekommenderas därför av tandläkarna. Alltså: bra i munnen, dåligt i magen. Eftersom små barn har svårt att spotta och istället tenderar att svälja tandkrämen, är det således viktigt att fluorhalten är lägre i deras tandkräm.

Jag har tyvärr hört flera föräldrar som missuppfattat skillnaderna mellan barn- och vuxentandkrämer och stolt berättat att "mina barn behöver inte ha barntandkräm eftersom de klarar av den starkare smaken på vuxentandkräm". Att dessa 2-3 åringar även är så utvecklade att de inte sväljer tandkrämen verkar osannolikt och det är frustrerande att konsumenterna inte vet varför barn har speciell tandkräm. Det är såklart också tråkigt att de flesta barntandkrämer smakar så mycket godis att barnen ofta äter upp den innan det fluor som finns i den hinner ge någon effekt i munnen. Suck. Inget är ju enkelt. Men det första steget till att bli en smartare konsument är att upplysa sig själv. Genom detta hoppas jag att jag har bidragit lite till det.

De som brinner brinner fel

Idag skrev Clara ett väldigt bra inlägg om engagemang. Om att det är så många som tycker saker om den som är engagerad. Det är det här jag försökt sätta ord på bl.a. här och här. Såhär skriver Clara:

"Gemensamt för människor som brinner för något är att det alltid står någon utanför med armarna i kors och tycker att de brinner fel. Engagerar man sig mot den sjuka köttindustrin säger någon att man borde prata om svältande barn istället. Pratar man om utsatta kvinnor i Sverige får man höra att man istället borde prata om dem i Afghanistan. Reser någon världen runt och föreläser om miljöförstöring kritiseras den för att den flyger. Ger någon pengar till välgörenhet får den höra att den bara försöker lätta sitt eget dåliga samvete.

Är det verkligen människors engagemang vi ska reagera mot? Är det inte bristen på engagemang? Måste man ställa viktiga frågor mot varandra? Måste vi rangordna allt elände på jorden och beta av dem i rätt ordning för att ha rätt att tycka något alls?

…

Men när vi sätter så höga krav på varandra – att den som gör något måste göra allt – då är vi illa ute. Vem ska våga engagera sig i något om engagemanget gör att man blir än mer ifrågasatt? Till på köpet av människor som själva gör väldigt lite om ens någonting alls. Det finns någonting djupt cyniskt och destruktivt i människor som konsekvent ställer sig utanför andras engagemang. Med armarna i kors och tycker att de som brinner brinner fel."

Så himla väl skrivet. Det där om att man blir ifrågasatt om man sticker ut tån och tar ställning för en fråga, och man genast ska bli utfrågad om hur man kan göra si men inte så, oj vad jag kan känna igen mig i det. Oj vad skönt det kan vara att höra att det finns fler som ser det här mönstret med att de största engagemangskritikerna är de som ofta själva inte lyfter ett finger i frågan. Kan folk inte bara inspireras av varandra istället för att låta det dåliga samvetet bröla högt och samtidigt trycka ned engagemanget i halsen på den som just sagt vad den tycker. Kan inte folk bara se engagemanget hos andra som någonting positivt och medryckande och inte känna sig så satans attackerade hela tiden? 

Den vilda blåbär- och krusbärssylten

Nu börjar mitt bärförrådet i frysen sina på riktigt. Efter sommarens och höstens hamstrande av naturresurser så är det under vintern och vårvintern som man smäller i sig allt ihop. Det är inte utan, att man känner sig som en nötskrika, ekorre eller någon annan instinktivt samlande själ där ute i det vilda.

Någonting jag fortfarande har gott om i frysen är de fantastiska krusbären från lott-krusbärsbusken. Den gamla busken gav säkert åtta liter röda krusbär i somras och dessutom hade vi fortfarande kvar bär från året innan. Igår ställde jag mig och kokade sylt till frukostfilen och trollade ihop en sjukt fin sylt på krusbär och blåbär. Syltburkarna blev svarta som natten i kontrast till vårsolens vita strålar. En perfekt kombination. Och sylten smakar vildvuxet, snårigt och sommrigt.

Ingredienser:
1,5 l röda krusbär
4 dl blåbär
1 dl vatten
1 hel stjärnanis
3 dl syltsocker
2 dl eko socker


Tina upp krusbären i kastrullen med vattnet och koka mjuka i sådär 10 min tillsammans med stjärnanisen. Häll i blåbären på slutet. Häll därefter i sockret och låt koka upp igen och sjud i 4-5 minuter. Skumma av och häll på varma decinficerade burkar. På med lock och låt burkarna svalna innan du stoppar dem i kylen. Av receptet blir det ca 1,75 l sylt.


Om jag skulle välja någonting som personifierar mig i det jag lagar så är det nog en sylt. Jag har alltid kokat sylt och tycker om att testa vilka smaker som fungerar ihop. Den här sylten är nog baske mig en av de allra bästa. En riktig vinnare med andra ord!

Pelargonuppdatering



Före



 

Efter



 

En snabb uppdatering från blomhyllan. Mina stympade pelargoner trivs utomordentligt i vårsolen och är verkligen sprängfulla med växtkraft. Bilderna är både sneda och vinda och dessutom oskarpa, men ni fattar grejen. På två veckor så har de skjutit massor av skott från stammarna. Så härligt att se livskraft varje gång man vaknar. Och det är ju ett tecken på att våren och värmen kommer, oåterkalleligen! Pepp pepp!



Vardagsolikheter och feminism

Idag är dagen när jag tänker på allt i vardagen som gör mig förbannad över huruvida det är en snopp eller snippa som sitter på kroppen. Hur det kan påverka hur man blir behandlad, bemött och vilka förväntningar som finns och inte finns på ens person på grund av det.

Idag tänker jag på alla små saker i vårt samhälle som skiljer sig åt vad gäller kvinnor och män. Jag tänker på Lego, som förr var ett av få genusneurala leksakskoncept. Jag tänker på att ytterkläder gjorda för pojkar är mer slit- och lektåliga än de för flickor. Jag tänker på alla machomän och småpojkar som sitter bredskrevandes på tunnelbanan och alla kvinnor och flickor som inte gör det. Jag tänker på alla de otal gånger jag hört femtiopluskvinnor benämnas/tilltalas som "tjejer" i radio och TV. Jag tänker på att programledare/journalister, trots all uppmärksamhet kring detta, fortsätter att fråga framgångsrika kvinnor om livspusslet och framgångsrika män om karriären och drivkrafter. 

Jag tänker på alla tv-program där det är en kunnig jury medverkande. Jag tänker på att det alltid är (minst) tre av fyra jurymedlemmar som är män.  Jag tänker på kommentarer på facebook från män som kommenterar kvinnliga vänners kvinnodagsstatusar med "Nu får nog din man ta bort ett par länkar i din kedja ;)".

Jag tänker på alla hetropar som påstår att de lever jämställt. Jag tänker på alla nyblivna mammor som inte vågar lita på sin partners förmåga att ta hand om barnet. Jag tänker på diskussionerna kring alkohol och amning. Att när livsmedelsverket kom fram att alkoholen inte överförs med bröstmjölken så kommer man ändå fram till att man som mamma inte bör dricka ändå, eftersom man kan tappa omdömmet och tappa barnet eller något annat hemskt. Jag tänker på alla nyblivna pappor som dricker utan diskussioner. Jag tänker på att BB-avdelningarna håller räkningen på hur många barn som föds med hjälp av rosa och blå nålar i kalendern.

Jag tänker på huruvida chefer medvetet ger kvinnorna på sin arbetsplats lägre lön jämfört med män eller om de bara inte uppmärksammar att kvinnorna gör samma arbete som männen. Jag tänker på att män "designar" och kvinnor "pysslar". Jag tänker på forskningen kring typiska kvinnosjukdomar. Jag tänker på alla som varje år surar över rosa bandet-kampanjen. Jag tänker på hur kvinnors kroppar framställs i reklamer för att sälja allt från kaffeapparater, till pinnglass, till flygresor.

Jag tänker på alla som inte förstår syftet med en kvinnodag. Jag tänker på dem som tycker att Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Jag tänker att jag ska köpa en Prins Charles Känsla-bok av Liv Strömquist på väg hem från jobbet och känna att vi är fler som tänker på såna här saker.

Badrumsskåpets onda andar

Igår kväll var jag på en föreläsning med miljöjournalisten och författaren Katarina Johansson som skrivit boken Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg. Både boken och föreläsningen handlar om alla de produkter vi har i våra badrumsskåp och vad de egentligen innehåller. Vad innebär de där evighetslånga kemiska orden i den finstilta ingredienslistan? Methylchloroisothiazolinone, triclosan, propylparaben, natriumlaurylsulfate, petrolatum, zinkpyrition, silicone, parfymämnen etc etc. Och framförallt. Vad gör de med vår miljö och våra kroppar?

Katarina berättade att vi i Sverige använder hela 110 ton hud- och hårvårdsprodukter om dagen.
Många gånger helt i onödan. eftersom vi är inpräntade med att man behöver alla dessa olika produkter.
Om man vill börja ingrediensdetektiva så är det första man bör ha med sig detta:

Det som står högst upp på ingredienslistan är det ämne/den råvara som finns mest av i produkten. 

I schampoo och flytande tvål till exempel är det nästan alltid vatten; aqua. Och i lypsyl är det nästan alltid petrolatum dvs mineralolja, dvs olja som man pumpar upp från havsbottnen och öknarna i Saudiarabien, dvs samma typ av olja man häller i sin bil. Mmm.

Jag fick med mig så mycket information från föreläsningen att jag tänkte pytsa ut det här på bloggen i omgångar för att inte drunkna själv, och dessutom dränka alla er andra, i ett unket skummigt badkar.

Men innan vi slutar för idag får ni ett webbtips: Simply Pure. Tydligen en bra sida att börja leta efter schyssta hud- och hårvårdprodukter på. Annars kan man ju alltid spana in produkterna på den lokala hälsokostbutiken. För man kan utgå ifrån att de där styliga glammiga produkterna från hyllorna i livsmedelsbutikerna, på åhlens och (pålitliga?) apoteket oftast inte är så mycket att hänga i granen. De är bara snygg marknadsföring och/eller rekordeligt pris (ja iallafall kortsiktigt).


Märk väl att "de flaskor man inte köper är de bästa flaskorna".

Så fint att man trillar av pinn

Hur fint kan det bli egentligen? Vill tapetsera mitt liv och mig själv med de här affischerna. Gah!

Finns i den alltid lika tjusiga museeshopen på moderna.

Groningstid

Nu har mina första frösådder börjat spira. Här sträcker sig basilikans hjärtblad mot solen. Jag går och sneglar på de här bladen hela tiden, som för att hetsa dem att växa fortare. Åh sukt på att få göra egen pesto!

Och här är säsongens wildcard och stora spänningsmoment. Kronärtskockan. Jag är så sjukt pepp på den! Jag kommer att vakta den med mitt liv och ge den allt jag äger och har för att den ska växa och må bra. Hoppas det går vägen så att jag kan stoltsera med egenodlad skocka i september.

Persiljan är en långsam själ som tar god tid på sig att bli något värt att ha i maten, så det är lika bra att så den i februari. Jag ska så den i omgångar så att man har tillgång till färska örtkryddor hela säsongen. Tänk att de där sköra stjälkarna ska bli robusta tovor av slät och krusig persilja.

Auberginen är några av de frön jag bytte till mig på min fröbytardag. Tydligen ska de sås redan i januari men nu i början av mars får funka fint det med. Förra årets aubergineodling gick ju inget vidare så jag är försiktigt skeptisk till att denna odling kommer bli bättre. Oavsett hur det går är det kul att testa att så den från frö. Eftersom de här rackarna gillar tropisk värme får jag försöka bygga upp någon typ av växthuseffekt på lotten så att de trivs och ger frukt.



Och slutligen, så har vi redan några fullt utvecklade små krabater. Smörgåskrassen står för årets första skörd och smakar förträffligt fint i sallad eller på mackan. Bra för självförtroendet att jag hittills lyckats med den enklaste av odlingar.

Frukost MMS: Mango & Myntasmoothie

Idag startar jag lördagen med en grymt god och nyttig smoothie. En av mina frukostfavoriter som smakar sommar och tropiska dagar. Bäst smakar den i solen en aprilmorgon men det funkar fint även såhär tidigt i mars.

Jag använder:
1 ekobanan
½ dl frusen mango
några myntablad
några droppar lime
½ dl yoghurt
lagom med havremjölk
1 tsk linfröolja (för att boosta kroppen med omega 3+6)

Mixa allt slätt o smooth och drick upp på direkten. Bättre blir det inte! Nu ska jag städa balkongen, så fler fröer och gå på solpromenad i skogen.

Det här med att köpa en ny mobil

Jag är en av få som fortfarande har en sk fossilmobil, dvs en uråldrig mobil anno 2008. Inte lastgammal rent åldersmässigt, men det är med teknik som med hundar. Ett människoår är minst fyra teknikår. Utvecklingen spurtar ständigt framåt och nu är man helt lost om man inte är en del av smartphonesamhället. Jag kan ärligt talat säga att jag länge suktat efter en ny mobil. Men samtidigt har min skruttiga mobil varit den som är mest pålitlig när det kommer till kyla, värme och brist på laddningsmöjligheter. Min mobil klarar sig lätt en vecka utan att ladda, förutsatt att man inte ringer överdrivet mycket med den då. Prova det med en smartphone! Att mobilen kostade 400 spänn vid inköp får mig också att känna att tvärbilligt inte alltid är lika med dålig kvalitet.

Kontentan är att det egentligen inte är någonting fel på min mobil. Den saknar vissa funktioner, jo. Man kan bara ringa, sms:a och lyssna på radio på den. Inget wordfued:ande eller facebook:ande. Inga foton eller MMS och inget internet. Lite stökigt kan det ju vara när man inte kan kolla upp saker direkt som när sista tåget för kvällen går, kunna fota saker in the moment eller när man åker till landet i en vecka och inte har tillgång till sin mail etc. Därför har jag suktat efter en smartphone. för att det vore himla trevligt med en sån helt enkelt. Allting skulle vara lite enklare, lite snyggare, lite bättre. Men sen såg jag den här filmen och fick mig en tankeställare. Det är det jag älskar med the story of stuff-filmerna. De är så sjukt informativa på ett komprimerat och pedagodiskt sätt.

Filmer gör mig arg över hur utstuderat slit- och slängsamhället är för att elektronikföretagen ska gå med vinst. Antingen köper vi en ny produkt för att vi vill ha det senaste, eller för att vår gamla gått sönder. Dagens produkter är gjorda för att bli uttjänta efter bara något år och bolagens vinster bygger på att naturen och människor i syd betalar med sorgligt stora insatser. För elektronikprylar är ju inte bara lite plast, sladdar och en glasskärm utan innehåller väldigt otrevliga kemikalier och tungmetaller som sabbar miljön både vid extrahering av råmaterialet, vid produktionen och inte minst vid tippen när de slängs bort (eller bränns upp). Dessutom avger elektronikprodukterna en del gifter även under användningen. Men gifterna för oss användare är ingenting i jämförelse med det som människorna som arbetar på elektronikfabrikerna utsätts för. Det känns så jävla fel att vi ska göra livet mer bekvämt med en ny Iphone, samtidigt som den bidrar till att livet för fabriksarbetaren blir långt ifrån bekvämt, med kontaminerat dricksvatten, luftvägsförgiftningar, missfall och sjukdomar. Och som om inte det vore nog är det ju ingen överraskning att dessa smarta mobiler och andra elektronikprylar även drar en hel del el, som åhej och hå påverkar klimatet och avskogningen. Jag är ingen bakåtsträvare vad gäller mobiler, tvärtom hoppas jag att telefontillverkarna satsar stora pengar på att göra såpass moderna mobiler att jag med gott samvete kan köpa en. Jag hoppas att efterfrågan på ekologiska och socialt acceptabelt tillverkade mobiler finns på marknader redan om några år.

Så föga oväntat har jag valt att fortsätta ha min fossilmobil ett tag till. Tills den pajar iallafall. Varför kasta det som funkar liksom?


Om du inte riktigt är mätt på info om hur mobiltelefoner påverkar miljön, så kan du ju spana in den här snabbguiden...

klicka på bilden för källa.