Ett uttdrag ur en konveration mellan två generationer vid köksbordet över en bulle och en kopp kaffe.
Morfar: Har du blivit frisk än?
Jag: Frisk? Jag har väl inte varit sjuk på länge. Eller hur menar du?
Morfar: Nej men.. Du äter väl kött nu va?
Jag: (tystnad) Eh så du menar att jag är frisk om jag äter kött igen? Och annars är jag sjuk?
Morfar: Ja.
Jag: Nej jag äter inte kött.
Morfar: ... Du behöver ju en rejäl biff, det förstår du väl (skrattar).
Haha. käre morfar var själv vegetarian (eller råkostare som det var synonymt med då) i yngre år. Sen fick han höra av en läkare att han behövde kött för att kunna förbättra sina resultat inom friidrotten och sedan dess har han varit inbiten köttätare. Någon större förståelse från någon som själv varit vego finns alltså inte.
Mormor är inte mycket bättre. När jag som 20åring förklarade att jag inte åt kött längre suckade hon ljudligt och sa det numera klassiska orden: Men Linda! Du vet väl att alla vegetarianer är bögar?!
Vilken tur att du inte har blivit frisk då! När jag jobbade inom äldrevården var det då och då äldre män som frågade mig om jag var "en sån där grönsaksintresserad".
SvaraRaderaHaha. Det är fascinerande att man står ut så mycket bara för att man inte äter allt som alla andra! Min pappa ska fortfarande skoja om allt han serverar som är vego. Som en vegetariskt öl, ho ho eller en vegetarisk blåbärspaj. Kul första gången kanske men föga skrattretande efter snart ett decenium. ;)
SvaraRaderaHa ha ha! Mycket har jag fått höra som vegetarian men ingen har sagt nåt så roligt som din mormor!
SvaraRadera