Nytt test av hälsobra solkräm

Lagom till högsommarvärmen har slagit till så har Norska Konsumentverket gjorts ett solkrämstest som kontrollerar marknadens vanliga solkrämer och dess innehåll av allergerner, hormonstörande ämnen och nanoparktiklar. Dessvärre var det inte så många krämer som klarade alla tre testområden, men några finns det iallafall. 11 av de 35 solkrämerna som var med i testen är godkända inom alla tre områden. Se suddig bild nedan.

Dessvärre är inte den jag köpt för säsongen någon av dessa. Min solkräm innehåller tydligen både nanopartiklar och hormonstörande ämnen. Ruggigt och trist. Får försöka köpa en ny godkänd så fort som möjligt! Men även om det är jobbigt att höra att man köpt en dålig produkt, så är det är ju väldigt tacksamt att dessa tester görs för att genomlysa marknaden och sätta press på producenterna av solkrämer att skärpa till sig. Hoppas verkligen dem gör det! Och att detta testresultat får bra med spridning så att så många konsumenter som möjligt blir informerade om vilka solkrämer som bör undvikas och inte, t.ex. klarar ingen av Niveas solkrämer testet, vilket är skrämmande med tanke på hur många som använder deras produkter nu på sommaren.

Testets tre testområden faller alla under försiktighetsprincipen och bör därför undvikas av alla som vill var på den säkra sidan, men framförallt om barn och unga ska använda produkterna då barn är mer känsliga för dessa kemiska ämnen än vad vuxna är. Testet visar att även om barnsolskydden får överlag får fler gröna gubbar än övriga solkrämer så är det ändå bara 5 av 14 solkrämer för barn som blir godkända på alla tre testområden. På tok för få när det handlar om produkter som är specifikt framtagna till kids!

Se hela testet här.

Guide till ekokäk i huvudstan

Vill bara tipsa om att min kära Naturskyddsförening i Stockholm har tagit fram en viruell café- och restaurangkarta som guidar dig till schyssta ställen i huvudstan som serverar helt eller delvis ekologisk mat och fika. ÄNTLIGEN säger jag. Perfekt sysselsättning nu i det stundande höstmörkret. Asfaltblomman.se har varit hygglig att dela sina tips och recensioner. Kolla in kartan och recensionerna här.

Jag har missat flera spännande ställen. Vilket är jättekul! Ska börja direkt och försöka fylla i mina eko-luckor.

Favorit som sommarrepris: Den andra jordgubbstanken

Ibland skulle jag gärna stänga ner min miljöhjärna ett tag och bara kunna njuta av the moment. Ta semester från medvetenheten. Som till exempel, ni vet, när man sommarhänger i någon park och någon kompis drar fram en ask jordgubbar direkt från torget. Och alla hugger in och åhh:ar sig om hur gott det är och nom nom-njuter. Då sitter jag där och känner att min första tanke är "Åh gott jordgubbar!" snabbt följt av min andra tanke "Åh suck nervgift". Vissa gånger önskar man faktiskt att man bara kan slappna av och sluta scanna av omgivningen hela tiden. Men det är som att det står små informationslappar överallt. Som små kryp som håller i demonstrationsskyltar i jordgubbsasken där det står "Akta nervgift!", "Skölj först för tusan", "Bättre med svenska gubbar". Medvetenheten är bra men i dessa sammanhang gör det ingen skillnad. För jag äter ändå jordgubbarna precis som alla andra. Men med en törn av dåligt samvete och med en tankesnurra över hur många jordgubbar med nervgiftrester som jag stoppat i mig under åren, och en suddig analys på vad det kan göra med min kropp nu idag och om 20 år. Ibland vore det skönt att oventandes kunna njuta av matvaror utan att visuellt se all bakgrundsfakta också. Men det är ju samtidigt det som gör att jag motiveras fortsätta bry mig. För att jag har svårt att just njuta av saker som jag vet sabbar miljön eller min kropp. fast just jordgubbar där det är svårt att hitta något ekologiskt alternativ, där önskar jag att infolapparna slapp dyka upp så jag ostört kunde äta solvarma jordgubbar precis som vem som helst.




Förresten en god nyhet gällande just jordgubbar kom idag. Jordbruksverket har gjort en omfattande undersökning om ursprunget på våra gubbar och kartlagt fusket med svenskmärkningen av jordgubbarna. Det visar sig att 3 av 150 kontrollerade försäljare fuskar med märkningen. Knappt några alls alltså. Det känns iallafall positivt, att man tryggt kan lägga lite extra slantar på svenska jordgubbar som trots allt innehåller färre kemikalierester än andra länders gubbar.

Tillägg: KRAV har sammanställt en guide över var du hittar återförsäljare av ekologiska jordgubbar. Det tråkiga är att det är en ganska skral lista, bara två ställen i hela Stockholms län, och ett enda i Dalarna, respektive Örebro, Värmland, Jämtland etc. Himla deppigt ändå, att så få odlare kör ekogubbar utan besprutning och konstgödsel. Gotland, Skåne och västra götalands län ligger bäst till med fyra odlare/återförsäljare var. Kan vi verkligen inte bättre än så? Men trots allt bra med guiden för de odlare som satsar på eko att få lite bättre spridning och kännedom om sina schyssta jordgubbar.

Frågor och svar del 1

Nu så blir det frågasvarsstund hörrni. Blir så glad när jag läser igenom kommentarsfältet och era kloka och engagerade tankar och funderingar. Heja er! Här kommer första högen med svar på frågorna jag fått den senaste tiden.


Hur tänker du när du handlar vad väljer du av ekologiskt/närproducerat/producerat med bra arbetarvillkor? Tycker själv det är en riktigt svår avvägning och vill veta lite hur du tänker kring detta.

Jättebra fråga! Det skiljer sig från produkt till produkt skulle jag säga. Men för att dra någon tumregel så brukar jag vilja att mitt kaffe och mitt socker, min kakao och choklad jag köper är fairtrademärkt eftersom just den branschen dras med stora sociala problem där plantagearbetare saknar grundläggande rättigheter och ofta är livegna. Genom att köpa fairtradeprodukter bidrar du till att stödja de plantager där arbetare har möjlighet att organisera sig fackligt och i och med det kan driva sina egna frågor om arbetsmiljö som skador/sjukdomar pga. gifter, bekämpningsmedel etc.

Sedan är det ju så att i och med att produkten är Fairtrade så är det även troligt att det används mindre farliga medel i produktionen eftersom det är dåligt för människan, vilket ju även främjar den lokala miljön också. Men bra att veta är att fairtrade inte behöver ha krav på t.ex. konstgödsel. Och på samma sätt innebär ju ekologisk odling att det inte används farliga kemikalier och gifter i produktionen för miljöns skull, som såklart även minskar risken att arbetarna blir sjuka. Med skillnaden att ekologisk produktion behöver inte ha krav på minimilöner eller fackförbund. Helst väljer jag produkter som är märkta med både ekomärkning OCH fairtrade. Och när det inte är möjligt köper jag varannan gång fairtrade och varannan gång ekologiskt.

Grönsaker, bakgrejer, ägg och mejeriprodukter väljer jag alltid ekologiskt över närodlat. Med undantaget jordgubbar (för att de är nästintill omöjligt att hitta eko) och svenska höstäpplen (för att smakskillnaden är så himla enorm). Närodlat innebär ju eg. ingenting förutom att produkten producerats närmre dig än de konventionella varorna har. Men det finns ju inga säkra krav på noll kemikalier eller nada konstgödsel eller att djurhållningen är schysst, mer än nationella (svenska) krav som ibland är högre än andra länders (som t.ex. svenskt kött är oftast bättre än utrikeskött pga bättre djurhållning, och svenska jordgubbar innehåller färre kemikalier än t.ex. spanska eller belgiska). Men om du vill vara riktigt säker på djurhållningskrav eller liknande är det kravmärkta/ekologiska produkter som gäller skulle jag säga.


Hejhej! Jag är en av dina nya besökare och fastnade från första läsningen! Miljön borde vara ett livsintresse för alla vi människor och jag tycker verkligen du gör ett bra jobb att få oss bli mer kunniga och motiverade :) Jag har länge sökt efter ett naturvänligt schampo och balsam, antingen är dom svindyra eller fungerar inget vidare, har du några tips på det?

Jag känner igen problemet med ekologiska hårprodukter som inte riktigt håller måttet om de inte ska kosta en förmögenhet. Dock är jag långt ifrån ett proffs i frågan. Jag kan väl säga att jag letat och testat runt en del. Jag tycker att  faith in nature funkar bra, löddrar fint och har bra gel-konsistens (vissa andra ekoschampon har jag upplevt som väldigt rinniga). Men just nu använder jag Body Shops rainforest-produkter som är fria från parabener, silikoner, sulfater och färgämnen och dryga så de räcker länge och inte kostar hål i plånboken.

Men det är klart att det finns olika grader i detta med miljövänliga hår- och hudvårdprodukter. Först och främst tycker jag samtliga ska sluta köpa Head and shoulders-schampoo, eftersom dess aktiva antibakteriella substans som är skadligt (läs dödligt) för vattenlevande organismer (inte bara mikroskopiska djurplankton utan även större fiskar) och dessutom använder de sig av massa palmolja som skövlar regnskog.

Vill man ta ytterligare steg kan du välja Såklart-produkterna som är svanenmärkta, parfymfria och klimatkompenserade. Dock innehåller dessa produkter bla. ämnet Sodium Laurent sulfat (liksom alla konventionella schampoon) som är extremt uttorkande på huden och som tvättar FÖR bra, vilket leder till torr hårbotten och ibland allergier. Läs innehållsförteckningen på ditt schampoo!

Vill man levla ett steg till kan du välja schampoo-kakor från LUSH, eller produkter på Body shop, eller t.ex. Björn Axens organic produkter. Som har plockat bort många sådana uttorkande och allergena ämnen. Dock tycker många av de som är riktigt insatta i schampofrågan att dessa märken lovar mer än de kan hålla. Läs mer om det här. Vill du köpa ett helt miljösmart och hudsnällt schampo med enbart naturliga ingredienser är det att vända dig till hälsokostbutiker och liknande och fråga personalen där om råd. Jag har testat några som var helt okej men som jag glömt namnet på. Anledningen till att jag inte kör dem nu är av bekvämlighetsskäl (meckigt att pinna förbi hälsokosten). Har ni andra något tips på bra hårvård så lämna en kommentar.


Hej! Jag undrar hur du tänker kring smink och hudvård? har du något tips på bra produkt eller nåt man verkligen ska undvika? /Anna

Återigen är jag ingen expert i ämnen. Men jag tänker att det är bra att använda få men bra produkter. Rensa ut badrumsskåpet på allt du inte använder/vill använda och fundera på vad du verkligen behöver för produkter. Det första jag skulle fasa ut är mineraloljor, eftersom dessa – liksom bensin och asfalt – framställs ur råolja och alltså bidrar till användningen av fossila bränslen.

Trots att den varken innehåller vitaminer eller fettsyror används mineralolja fortfarande i många ansiktskrämer och hudlotioner. Mineraloljan täpper till hudens porer med mellan 40-60 procent, vilket försämrar hudens naturliga återfettning. Det är därför man blir beroende av krämer eller cerat för att fetta in huden. (källa)

Jag var tex. helt beroende av idominsalva som jag smörjde torra läppar och nariga händer med i flera år ända till en vän sa att idominsalvan just innehåller mineralolja. Vaselin och försvarets hudsalva är två andra välanvända produkter som innehåller detta ämne.

Jag använder fortfarande läppcerat med hög frekvens, men numer endast ekovarianter som jag köpt på hälsokost eller från en bekants bekant som gör egna cerat med ringblomma och bivax. I övrigt har jag (återigen) några produkter från Bodyshop (fotkräm, body butter) samt handkräm och saltskrubb från L:a bruket. I sminkväg har jag en mascara från Une ”green pride” samt gamla omedvetna sminkartiklar typ ögonskuggor mm som jag ändå inte använder då ofta. Jag tycker inte att en behöver kasta dyra sminksaker en köpt. Men när du köper nytt kan det vara värt att läsa på vilka märken som är bra för din hud och för miljön. När en betänker att huden är vårt största organ och att vi faktiskt smörjer in den med allehanda syntetiska ämnen dagligen, känns det rätt främmande när en tänker på det.

Jag funderar på att söka till Miljö och utveckling programmet på Södertörn men är osäker på jobbmöjligheterna efteråt. Vad tycker du såhär i efterhand är du nöjd med utbildningen eller hade det varit bättre att söka Sthlm universitet från början? Är det "flummigare" på Södertörn? Jag vill verkligen att utbildningen leder till ett jobb. Tacksam för svar!

Hej och tack för intressant blogg. Lustigt, jag har varit inne på den tidigare när jag googlat något om kolonilottsintresset, som vi delar. Jag är liksom Anonymen ovan intresserad av om du kan ge ett råd kring ansökan till Miljö och utveckling vid SH jämfört med Miljö och fysisk planering vid SU. Vilkens av de två skulle du välja om du visste då det du vet idag och är/var intresserad av (bra) jobb efteråt, alltså vilken utbildning ger mest kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden? Eller snarare om man ska jämföra äpplen med äpplen ska man väl jämföra med någon av SH's motsvarande kandidatexamen.

Kul att ni funderar på att utbilda er inom miljö! Ett väldigt bra beslut skulle jag säga. Jag är nöjd med bägge mina utbildningar och ska försöka svara på era frågor. Miljö och utveckling på Södertörns högskola är enligt mig en väldigt bra kandidatutbildning med stor bredd och ger dig kunskap om allt från jordens funktioner och ekosystem, naturens processer, naturgeografi och ekotoxikologi. Hardcore naturvetenskap alltså. Men samtidigt har den en samhällelig del också som ger dig kunskap om miljöpolitik och miljölagstiftning och hur och varför samhället utvecklas som det gör idag, varför klimatmötena inte går framåt osv. Att programmet har bägge sidor är en stor styrka.

Nu har de ändrat kursupplägget sedan jag gick men vad jag kan se så är det till det bättre. De har kompletterat utbildningen med kurser som miljöekonomi och miljöstatistik som kan låta trist med som jag tror är skitbra att ha när du kommer ut i arbetslivet. För det kommer du att göra, kanske efter en vidareutbildning, men jag stöter på väldigt många personer på miljökonferenser och i andra jobbsammanhang som har läst MU-programmet på Södertörn. De allra allra flesta av mina kursare har fått jobb inom kommuner, som konsulter, på länsstyrelsen eller andra miljönischade företag.

Med det sagt har även de flesta, liksom jag, vidareutbildat sig och läst en magister eller masterutbildning efter MU-programmet. Och det är vid vidareutbildningen som du kan rikta in dig mer på vad du är extra intresserad av. Jag valde miljövård och fysisk planering på Stockholms universitet. Andra valde utbildningar på Stockholm Recilience center t.ex. hållbart företagande som är en väldigt välrenomerad masterutbildning. Min master är det inte så många som har hört talas om, men det handlar ju också om hur du själv säljer in din utbildning när du söker jobb. Är du intresserad av samhällsbyggande och hållbar byggteknik så skulle jag nog rekommendera att läsa något sådant program på KTH. Men allt beror ju på var du vill jobba med i framtiden. Är det mer åt skog och naturvård (kanske det är bäst på SLU?), stadsplanering, vill du hjälpa företag att jobba miljömedvetet genom miljöledningssystem som ISO14001? Det finns ju en uppskog med spännande miljöjobb där ute. Gå på mingel med arbetslivet och våga fråga alumner eller företagsrepresentanter vad just de gör på jobbet och varför de tycker det är kul att jobba där de gör. Eller varför inte vara djärv och ringa upp en arbetsplats och miljöbefattning som du är intresserad av att utbilda dig till och köra en snabbintervju! Då kanske du får lite koll på om det jobbet är något för dig, och personen du pratar med kommer med största sannolikhet bli glad och smickrad.

Det att jämföra MU-programmet med min master är alltså svårt eftersom de inte är på samma utbildningsnivå. Däremot kan du jämföra MU-programmet med t.ex. biogeo-programmet på SU som också är ger en bred kandidatexamen. Det är flera jag träffat som har läst den och är nöjda, men jag har tyvärr ingen koll på kursupplägg eller nivå av flum. Hoppas det var till någon hjälp! Lycka till med utbildningen!

Behändigt mellanmål

Hallå där, köp mullbär! Japp tänk så glad jag blev när jag såg de här paketen i torkadfrukthyllan på hemköp. Tre mini-russinpaket med fina gästfrukter/bär. Perfekt för mig att ha på jobbet när klockan11hungern sätter in eller direkt efter träning. Även svinfint att ge till små barn som du vill truga på något vis. Jag gillar att saltå tar fram ett konkurrerande alternativ till René Voltaires russinmixar som tyvärr inte är eko. Bra där kvarnen!

Saltå kvarn klimatkompenserar tydligen produktionen av sina ekologiska russin också. Tumbs up!

Istället för plastfolie

Här är en bra grej för dig som vill minska plastanvändningen i köket. Istället för plastfolie finns nu bivaxad, kådad och jojobaoljad ekologisk bommullsväv som är toppen att vira in bröd, ost, grönsaker och skålar i etc etc. Efter kladdig användning är det bara att skölja av väven i kallt vatten sen går den att använda igen = resurssmart!


Här i Stockholm säljs den. Allt om mat skriver mer om den här.

Veckan: nytt jobb, purjolök och bra matbloggande

När en börjat ett nytt jobb går all kraft åt till det. Verkligen. Jag är helt slut. Att hänga med i nyhetsinslag och socialamedierflödet den här veckan har därmed varit nästan lika med noll. Vilket känns nästan kusligt ovant. Under veckan har jag njutit av de 120 tulpanerna jag fick från mitt gamla jobb, börjat plöja nya säsongen av House of cards och sovit sovit sovit. Men jag har också hunnit med att:

- störa mig på hur de rödlistade svenska räkorna säljs för extra extrapris! inför fredagsmyset. Känns så ledsamt att butikerna inte agerar och följer WWF's rekomendationer.

- äta upp vår sista purjolök från oktoberskörden. Nu är det bara några vitlökar och lite palmkål i frysen kvar från vårt odlingsår 2013. Men snart drar det ju igång igen. Ser så fram emot det.

- glatt mig åt att Garant tagit fram både MSC-märkt klassisk kaviar OCH randig kaviar (och dillkaviar men det är ju äckligt). Toppen om man vill pimpa frukostägget med något annat än salt.

- gillat Cissi Wallins matbloggande på alltommat. Appropå min inlägg om engagemanget som skrämmer mer än inspirerar så tror jag att Cissis inspirerande och medvetna bloggande om mat kan nå ut med miljötänk till folk som kanske skyr allt som är pro-eko eller pro-vego som något otroligt radikalt. Cissi hymlar inte med att hon älskar att äta kött men har dragit ned på köttkonsumtionen för att hon är medveten om hur ohållbar vår höga köttkonsumtion är. Två dagar i veckan räcker för henne och när det väl är dags så är äter hon prima kött som smakar himmel. Jag gör tummen upp och önskar att alla som slentrianäter trista torra skinkmackor och dåligt tillagat kött på lunchtallriken tänker till och slutar med det. Ät kött som veckans lyx och därmed pasta. Hon skriver också en del om hur allergi(o)vänligt Sveriges krog och cafémiljöer är, ffa rörande gluten men även vegankost. Bra och intressant matbloggande helst enkelt.

Kartläggning av vegetariska matkassar 2014

Jag är egentligen inget fan av matkassar levererade till dörren. Jag gillar att gå och handla, stå med beslutsångest i frukostflinghyllan, klämma, känna och kolla in om det kommit nya produkter. Dock är det ju inte alltid det är helt lyckat rent tidsmässigt och handlingen blir ofta stressig mellan träning och sen middag. Det är nog en anledning till att en färdigplockad matkasse säljer så bra i de svenska hemmen. Det som skulle få mig att falla dit och beställa en kasse, skulle snarare vara att få testa nya rätter och nya recept. Våga laga nåt med typ selleri eller persiljerot, som jag aldrig köper annars.

Det finns numer ett fång av vegetariska matkassar att välja mellan. Och nu har Sveriges största leverantör; Linas matkasse sällat sig till skaran som äntligen fattat att det finns en efterfrågan på en helt vegetarisk kasse.

Jag har gjort en snabb sammanställning av helt vegetariska matkassar till dörren. Och har tittat på vilken typ av mat (vego/vegan), andel ekologiskt, antal personer/portioner, antal middagar samt pris. Det finns ju såklart massa andra aspekter man kan vilja ta in. Till vilka orter de levererar, vilket bränsle går leveransbilarna med? Är det lätt/svårt att beställa/avbeställa etc. Men här är alltså en snabb överblick.


Gröna kassen: Helt vegansk. 90% ekologisk. 4 pers, välj antal mellan 3-5 middagar. För 4 middagar 795kr

Årstiderna: Vegetarisk (lakto-ovo) 100% ekologisk. 2 pers, 4 middagar, 355 kr.

Linas Matkasse: Vegetarisk (lakto-ovo) vissa ekologiska varor ca 2-5/kasse. 4 pers, 3 middagar 559 kr (just nu prova på 299 kr)

Ecoviva: Både vegetarisk (lakto-ovo) och veganska rätter. minst 75% ekologisk. 4 pers, 4 middagar, 749 kr.

Citygross: Vegetarisk (lakto-ovo), inslag av ekologiska varor. 4 pers, 3 middagar, 449 kr.

Framtidens mat: Vegetarisk (lakto-ovo), 4 pers, 4 middagar 795 kr.


Det är ju superbra med ett så stort vego-utbud av matkassar och att så många faktiskt också har ekologiska varor (mer eller mindre). Förhoppningsvis vågar nyfikna köttisar beställa en sån här matkasse för att lära sig laga mer vegomat några dagar i veckan. Och för de redan frälsta tror jag som sagt att kassarna kan bidra med att utveckla receptbanken och minska stressen i vardagen.

Vill dock skjuta in att för benhårt inkörda och vego-ovana köttätare som säg; min pappa, har ändå Linas vanliga matkasse gjort att han både konsumerar mer ekologiska varor och mer vegetariska rätter (1) i veckan än tidigare. Han är jättestolt och det är ju ett bra första steg för nån som inte alls vet hur man lagar vegetariskt förutom soppa och pannkaka.

Fler tips om hur du tänker miljö även innan, under och efter jul

Förra året sammanställde jag ett par inlägg om hur man gör sitt ekologiska fotavtryck så litet som möjligt under julhelgerna och eftersom det inte skett något revolutionerande på den punkten kommer här en sammanställning av de inläggen. Jag började redan vid första advent och gav tips både högt och låg om hur jag tänkte kring hur man julstökar och bedriver smarta miljöinsatser samtidigt. Därefter kom God jul-inläggen som i mångt och mycket är friskt inspirerat från Naturskyddsföreningens gröna jultips (vad skulle man göra utan bästa Naturskyddsföreningen och deras enkla listor med bra saker att göra och dåliga saker att undvika??).

God jul del 1: Gröna klapptips
God jul del 2: Grön julgran
God jul del 3: Maten: Välj rätt rätter och köp ekologiskt
God jul del 4: Spara el och miljöutsläpp
God jul del 5: Skräpet: Återvinn julen


Och när du ändå är igång! Vill även passa på att lyfta fram det här viktiga inlägget om den ständigt julaktuella frågan: Om Apan, arbetaren och julchokladens mörka hemlighet. Tyvärr minst lika aktuellt idag som förra årets jul och julen innan den. Jag blev själv nytänd i mitt engagemang kring dessa askar, som i alla fall inte får min mun att vattnas när jag blir trugad med de masstillverkade chokladpralinerna.

PK-reko julklappstips!

Snart två veckor kvar till jul. I sann blogganda kommer här lite PK-reko julklappstips till den som börjar få julklappspanik.

Random T-shirt från agoodtshirt. Välj vilken organisation (bl.a. Kvinna till kvinna, BRIS, Läkare utan gränser, Räddningsmissionen, Djurens rätt) du vill stödja och klicka hem en T-shirt eller tygväska i ekologisk bomull. Typiskt bra grej.

Rättviseförmedlingens shop har laddat upp med Deal with it-kökshanddukar i samarbete med  ReThink Design,Vägen ut! och designern Ellinor Bjarnolf. Pengarna går till att stötta projekt, organisationer och medier att hitta rätt kompetens oavsett kön, ursprung eller fysiska förutsättningar. Passa på att slå in paketet med rättesnöret! Finns att gilla på facebooksidan  Rättviseförmedlingen.

Boken 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye. Jag har ju skrivit om den tidigare, och tycker att det är en ypperlig bok att ge bort i julklapp. Den passar lika bra till fredsaktivist-syrran som till kriminalromansfrossande pappan. Boken som enligt augustprisnomineringen är ”Som en mix mellan Gökboet och Black Hawk Down. Filmiskt och hudnära beskriver Martin Schibbye och Johan Persson vardagen i det karga Kalityfängelset som de förs till efter att ha tagits till fånga under en reportageresa i Etiopien. Med skärpa, känsla och dynamisk dramaturgi delar de med sig i en blivande reportageklassiker som ger perspektiv på frihet och rätten att skriva och säga vad man vill. Tystnaden har fått ett slut.” Dessutom går 10 kr per bok till Kalityfonden för att hjälpa fängslade fotografer och journalister med ekonomiska bidrag för faktisk och praktisk överlevnad i fängelser runt om i världen.

En prenumeration på tidningen Hunger, från filterredaktionen. Jag har precis börjat prenumerera och gillar att få läsa reportage som kritiskt granskar livsmedelsbranschen och som ifrågasätter perfektionen i fruktdisken och som ger bra alternativ till allt industrikött där ute. Så som att det springer runt en massa vildsvin i mellansverige och bökar upp åkrar och muckar gräl med markägare. Så mycket bättre att äta dem än att föda upp kusingrisen i spiltan under vidriga förhållanden som vi sett på nyheter så många gånger förr och senast i veckan. Klimatsmart mat utan resursslöseri. Snygg och intressant läsning precis som filtermagasinen alltid är.

Ekologiska fröer från Runåbergs. Passar till trädgårdsägaren eller små och stora personer med tillgång till uteplats eller balkong/eller gerillaplätt. Att odla är att få en förståelse för att morötter inte kommer i plastpåse och att hemodlade tomater smakar hundra gånger mer än växthusodlade. När man ger bort fröer ger man också bort en insikt om hur lång tid det faktiskt tar att få fram en grönsak från frö till gryta. Förhoppningsvis får personen utökad respekt för att inte slänga mat på köpet. 

Bonniers vegetariska kokbok. För den som redan äter eller gärna vill äta mer vegetariskt är det här en ruskigt bra inspirationskälla till nya goda recept. Har skrivit mer om den här.

För smarta teknikprylar ska du kolla in ETC Varuhuset. Massa solelsdrivna prylar, snåla duschmunstycken och Ipad/Iphoneskal i trä. De har även prenumerationer på den utmärkta inredningstidningen Kloka hem.

Up-cyclad ryggsäck från Adisgladis. Gjord av tältduk och gamla tyska tvättsäckar. Adisgladis har ju allt möjligt annat också. Som kemikaliefria matlådor, plånböcker i återvunnen brandslang, vevradioapparater etc. Gå in och kolla. 

Miljöpussel från Ekokul. Pusslet är utformat så att komplexa miljöproblem kan tas upp på barnets nivå, med hjälp av illustrationer och rim som är lätta att komma ihåg. Varje rim påbörjar en liten berättelse som gömmer sig i varje bit. Genom att täcka en dålig företeelse med en bra, lär sig barnet vad som är positivt för miljön och djuren.



Upplevelse är ju alltid en bra present och behöver inte kosta skjortan. Men skippa gärna de klassiska upplevelsesighterna och komponera ihop någonting själv. Det är mer uppskattat när det blir personligt och dessutom råder man själv över deadlinen så att man inte bara pyntar i pengar till stora upplevelseföretag som lever på bortglömda utgångna presentkort. Fixa en trerättersmiddag i hemmamiljö eller bjud på god mat ute. Ordna en helgtripp någonstans eller styr upp en hästtur. Ordna en temadag. En studiecirkel. En bokklubb. Lär någon åka skidor. Var personlig tränare till någon som behöver komma igång. Fixa ett hemmaspa med schyssta produkter, fotbad och massage. Ge bort danslektioner.

Allt är möjligt och det finns många sätt att inte göra stora ekologiska fotavtryck i julesnön.

Ha en fin adventshelg nu hörrni!

Gästbloggare: Tvåbarnsmamman tipsar om ekobra barnmatsprylar

Jag ställde ett par frågor om barn och giftfria bäbisprylar till en finfin vän till mig. Hon är nämligen något av en expert på ämnet och är ypperligt påläst vad gäller barn och kemikalierisker. Jag bad henne ge några tips på bra saker att tänka på när små kids ska börja äta mat. Hur tänker hon kring vad som är viktigt gällande att minimera barnens kontakt med alla ohälsosamma ämnen där ute? Här har jag sammanfattat hennes svar.

"Jag tänker som så att det viktigaste att hålla plast- och giftfritt är maten och det vi äter och förvarar mat i. Jag har numera plåtburkar från lunchbots ( men finns fler bra märken) att förvara rester i, samt glasburkar (undviker då att maten kommer i kontakt med locket där det kan finnas bisfenol). Jag har också beställt bestick mm i majs från Ekokul där även matlådorna och annat bra, tex. tandkrämer och hudvård, går att beställa.

När barnen äter får de mat på riktigt porslin, minstingen på 7 mån matar jag ju ännu så då kan jag ju själv se till att hon inte kastar tallriken i golvet, och 2,5-åringen har lärt sig att vara försiktig...

Vad gäller färdig barnmat så tycker jag att Hipp och Holle är bäst, men även Semper och Nestle har ju eko. Jag undviker att värma maten i micron då näringsvärde minskar, och värmer i vattenbad istället. Funkar jättebra på caféer etc.

Ett annat tips är sidan barnmatsburken.se som har siliconformar att frysa in barnmat i. De har även bra hakklappar i silicon men i tyg funkar ju minst lika bra, om man har tvättmaskin.

Vad gäller maten, så väljer jag ekologiskt så långt det går och lär barnen att äta en del vego, 2,5-åringen älskar bönor och ärtor och att grilla majs på sommaren. Hälsokostbutiker som t.ex. Gryningen och Goodstore  på södermalm i Stockholm har bra ekomatgrejer men lär finnas nån ekobarnmatsaffär i Stockholm City/Norrmalm också.

Vill även tipsa om "Handla rätt för en giftfri barndom" som är en superbra bok om just de här frågorna."

Det viktiga är väl att börja med några förändringar som känns viktiga för en själv och lyssna på magkänslan. Förändra i din takt och läs på så mycket som du orkar. Det är lätt att bli paranoid och känna att det är hopplöst. Men så är det inte. Och med enkla medel är det lätt att få bort de värsta kemikaliebovarna. Vill man få utlopp för sin oro och göra nåt konkret för sina barns framtid kan man gå med i Föräldravrålet, ett superbra initiativ som är ett forum för likasinnade oroliga föräldrar som vill lyfta miljö- och klimatfrågan bland våra politiker.


(Tack snälla kloka Cajsa för alla bra tips!)

Hur man kemikaliesanerar sitt barns första år

Igår rapporterades det om hur förskolekids leker med gammal elektronik och plast som kan innehålla hormonstörande ämnen och frågor väcks såklart om hur man själv kan giftsanera sin vardag, speciellt om man har eller väntar barn!

Som hjälp har Stockholms Naturskyddsförening tagit fram en guide som hjälper dig att fasa ut de värsta bovarna under ditt barns första år. De har även en generell guide om att fasa ut farliga kemikalier i vardagen (som jag tipsat om tidigare). Gå in och kolla! Skriv ut och sätt på kylskåpet.

Och här hittar du kemikalieinspektionens råd kring kemikalier i barns vardag.

Vad gäller förskolans prylar och inredning är det viktigt att man som förälder lyfter fram till både personal och kommunen/ledningen att man känner oro och att man gärna vill hjälpa till att fasa ut förskolans kemikaliebovar. Till din hjälp hittar du här en lista på 13 punkter som giftbantar din förskola!

Vilka är era bästa tips på hur man sätter igång och blir kemikaliemedveten? Har ni några bra tips på giftfria barnsaker?

Fröken Ekoreko ekotipsar på MSN

Idag har jag fått äran att tipsa MSN:s läsare om ekologiska produkter! Jag berättar vad begreppen ekologiskt, kravmärkt och närodlat innebär samt vilka 10 produkter som är viktigast att välja ekologiskt (jättesvårt att välja och värdera såklart). Gå gärna in och läs!

”Vad fasen ska jag pröjsa två kronor mer för en ekologisk gräddfil för?”

Dagens/veckans/månadens bästa text står Naturskyddsföreningen för. In your face!

 

”Vad fasen ska jag pröjsa två kronor mer för en ekologisk gräddfil för?” funderar kanske du när du står i butiken och peppar inför fredagsmyset. Ja, vad är egentligen skillnaden på gräddfil och gräddfil? Nu ska vi berätta. Men håll i hatten, för vi ska runt jordklotet, ner i myllan, upp i atmosfären och tillbaka.

Om du står med en o-ekologisk gräddfil i handen kan du lita på att kossorna har ätit galet hårt besprutad soja från Sydamerika. Sojan har duschats med ett av världens farligaste bekämpningsmedel, som är förbjudet i EU sedan länge. (Vi vill alltså inte ha giftet här, men tycker det är helt okej att göra storaffärer med länder som använder det. Mysig stil? Not!) Bönorna har växt på enorma fält där ytterst få andra arter trivs, ofta på marker där regnskog en gång frodats. Den största orsaken till att Amazonas huggits ned är just odling av soja.

Och sojan vi importerar från Sydamerika används inte till vegokorv och sojalatte. Nej, den gå...r till foder till boskap så att vi i slutändan ska få så billigt kött och mejeriprodukter som möjligt.

Om du däremot väljer en ekologisk gräddfil så har kossorna mest mumsat på obesprutad mat från den egna gården. Ibland lite soja, men då har den inte duschats med kemiska bekämpningsmedel utan odlats ekologiskt i Italien.

Sedan använder ekomjölkbonden kossornas gödsel som växtnäring, istället för att köpa industriellt tillverkat konstgödsel. Det är himla fiffigt eftersom konstgödsel är en riktig klimatvärsting. Dessutom kryddar det världens åkrar med mer kadmium, ett ämne som ökar risken för benskörhet och njurskador. Varje år får svenska staten hosta upp fyra miljarder kronor på grund av de benfrakturer som kadmium i maten orsakar. Ja, du läste rätt. Fyra miljarder. Inget din ekogräddfil bidrar till alltså.

Som gräddfil på moset får ekokossorna dessutom vara utomhus mer än andra kossor. Det gillar både kossorna och det sprakande, surrande livet i vår svenska natur. När våra marker hålls öppna av betande djur så frodas massor av värdefulla och häftiga arter, som i sin tur gör att våra ekosystem fungerar som de ska. Och friskt vatten, öppna landskap och ren luft vill vi ju ha.

Värt två kronor extra? Självklart tycker vi i Naturskyddsföreningen, och hoppas att du är med oss.

Ha ett trevligt fredagsmys!

#byttilleko

Vill du veta mer om hur ekodjuren har det? Kolla in www.naturskyddsforeningen.se/eko

 

 

 

 

 

Kvartersnära återvinningscentraler

Minns ni att jag för ett tag sen skrev om farligt avfall? Och att det är ett så dåligt system eftersom man måste åka iväg (med bil) utanför stan för att kunna kasta det på ett miljövänligt sätt och enligt regelverket.

Men nu kommer precis en sån lösning jag efterfrågade! Miljökonsultgruppen på Tyréns har fått i uppdrag att ta fram en vägledning för hur sk. Kvartersnära återvinningscentraler kan utformas och användas. De här avfallshusen är inte en ny uppfinning utan finns redan i Oslo och Köpenhamn. Många svenska kommuner har nosat på idén men ingen har vågat genomföra något hus ännu. Det är där vägledningen förhoppningsvis kan hjälpa till.

– Poängen med kvartersnära återvinningscentraler är att de på en liten yta i den tätbebyggda staden omsätter hållbarhetsambitioner till verklighet. Medborgare kan byta grejer eller lämna grovavfall och farligt avfall och samtidigt blir det en ny mötesplats i stadsdelen som också ger nya jobb.

En viktig grundsten är tillgänglighet och att man ska kunna gå eller cykla till en kvartersnära återvinningscentral. De konventionella återvinningscentralerna har hittills inte haft ett så starkt fokus på återbruk och vänder sig dessutom till medborgare med bil, förklarar miljökonsulten Britt-Marie.

Som jag förstår det så kommer dessa återvinningshus vara bemannade så att man kan få hjälp med avfallshanteringen. Det kommer även vara fokus på återbruk och återanvändning och finnas möjlighet att öppna upp så att husen kan inrymma designverksamheter och kanske tom caféer, för att utveckla återvinningscentralerna till lokala mötesplatser. Låter helt toppen tycker jag. Att kunna cykla eller promenera iväg med hopsamlade grovsopor, hårtoningsförpackningar, gamla nagellack etc. ja det känns inte oöverstigligt. Och kan man dessutom hitta nåt spexigt där som någon annan tröttnat på så går det ju ännu lättare att ta sig dit. Jag hoppas verkligen att svenska kommuner är redo att hoppa på detta när vägledningen blir klar i september. Jag för min del kommer att hugga rapporten när den kommer. En god idé kan ju vara att uppvakta kommunpolitikerna och fråga efter denna lösning där man själv bor. Tre personer är en folkstorm! Glöm inte det.

Sommarprogramtips och KRAV-honungsförklaring

                        

Hörde ni gårdagens sommarpratprogram? Om inte vill jag bara tipsa er om det. Karin Adlesköld, komiker, pratade varmt och roligt om hur det var att växa upp i en familj som levde gröna vågen-liv. Jag hoppas att det hänt en del gällande den vegetariska skolmaten. Potatis och sås eller fil och flingor är ju rent kränkande att få i nio års tid varje lunchrast. Snacka om att skolan förankrar att barn som inte äter kött är något udda och konstigt. Karin pratar även om dagens matsituation om hästköttsskandalen, giftvindruvor etc. Och att hennes grönflummiga föräldrar verkar fått rätt i många av deras hjärtefrågor.

Dock vill jag förklara för Karin och alla andra som undrar vad som skiljer ekologisk honung från konventionell. Det är inte riktigt som Karin raljerar i programmet "väldresserade honungsbin som bara hämtar nektar från ekologiska blommor". Alla som har sett filmen "Inte bara honung" förstår att det används en mängd antibiotika i honungsbranschen. Kuporna ställs ut på odlingar som besprutas av bekämpningsmedel som fastnar på nektaren och bina och hamnar därmed även i honungen. Dessutom sker det även utspädning med sockerlag i billig honung. Rent fusk alltså!

Ekologisk kravmärkt honung gör från kupor som placeras på platser där det är så fritt som möjligt från bekämpningsmedel. Och vill man vara säker på att det är 100 procent honung i burken som dessutom är fri från antibiotika så bör man välja en sån burk.

Miljövänlig fjällsemester?



Snart snart tar jag min efterlängtade semester. Och jag ska göra någonting som jag drömt om länge, nämligen bege mig till innersta norrland och Sveriges högsta berg. Om en vecka hoppas jag få bestiga Kebnekaise!

När väl beslutet att fjällvandra var spikat tänkte jag "bra det blir en billig semester, bara att köpa en tågbiljett och lite mat sådär". Men fy tusan vad det kan kosta pengar om man inte har utrustning redan. Vilket jag inte har. Dock har jag länge önskat mig riktigt bra exkursionskläder och övrig utrustning för friluftsliv, men det har inte riktigt gått att kombinera med mitt långa studentliv. Nu, med jobb och så, har jag äntligen möjligheten att köpa lite grejer som underlättar vandringar, svampturer och övrigt friluftsliv. För att komma undan billigare har vi lånat tält, liggunderlag och lite andra bra grejer. Det känns ju det dumt att köpa på sig ett komplett vandringsset innan man vet om man kommer att älska eller hata vandringslivet.

En andra grej man upptäcker när man väl börjar leta är att mycket av kläderna och annan utrustning oftast oftast innehåller de ruskigt miljödåliga onedbrytbara materialet Gore Tex som Naturskyddsföreningen jämför med PCB. Läs mer om varför Gore Tex är ett dåligt alternativ här. Karins miljöblogg har också skrivit om det här. Den största miljöpåverkan som Gore Tex har är dock vid tillverkning och som avfall, då det frigörs mest fluorkarboner (PFOA/PFOS). Så är det så att du har en Gore Tex-jacka eller liknande så är det bättre att använda den tills den pajar än att kasta den direkt. Men om du ska köpa ett nytt funktionsplagg så bör du betänka om du verkligen vill ha ett plagg som är cancerframkallande och bioaccumulerande. Man vill ju inte vara en naturälskande vandrare som söker de orörda vidderna för att strosa omkring i dessa landskap i en vecka med kläder och skor som avger skadliga ämnen i naturen. Det känns bara väldigt fel. Karin sammanfattar hur man ska göra som medveten konsument.

Några enkla kom ihåg bara:

• Skit i Goretex!
• Fråga alltid om plagget innehåller fluorkarboner (PFOA/PFOS)
• Om det inte finns något helt fluorkarbonfritt är lägstanivån att i alla fall välja BlueSign-märkt.
• Och när du ändå är på gång att vara en schyst konsument: skippa dun också.

Jag har försökt följa dessa råd och därför valt att köpa:
- Ekologiska, flourkarbonfria funktionsbyxor från Lundhags
- Vandrarkängor med vegetabiliskt ekologiskt garvat skinn från Lundhags
- Skaljacka av 100% återvunnen polyester och membranet Eco Storm som är helt återvinningsbart från Houdini
- Ett liggunderlag med syntetisk (microfiber) stoppning istället för dun

Andra märken som har en hel del ekologiska och miljösmarta alternativ är Klättermusen, fjällräven och Haglöfs.

Förutom att utrustningen kan vara miljödålig så är det också viktigt att stå emot all köphets av prylar man "måste" ha på fjället. Sunt förnuft är duger gott och är bra att hålla i huvudet när man tröskar fram genom friluftsbutikerna, för man blir lätt osäker på om man inte måste ha en sån där ihopfällbar X eller en extralätt Y. Och så maten.. Som vego-vandrare måste man dessutom tänka till så man inte bara äter kolhydrater i en vecka. Jag återkommer till det.





Foto: Scanpix/Lars Pehrson.

Miljöfrågestund

Tycker vi börjar veckan med en räcka frågor jag fått senaste tiden på temat miljö. Undrar du någonting annat får du gärna lämna en kommentar.


När blev du intresserad av miljöfrågor?
Jag har alltid brytt mig om naturen och blivit upprörd över när andra människor inte brytt sig, oavsett om det gäller slängda tuggummin, regnskogsskövling eller valjakt. Intresset och engagemanget har växt och förändrats successivt. 

Ge tre av dina bästa tips till någon som vill komma igång och vara mer miljömedveten.
Wow, var ska man börja? Jag skulle nog be personen fundera över vad det är som gör att denne vill bli mer miljömedveten. Alltså, olika människor blir ju engagerade och triggade av olika saker. Vissa för lokala skogsfrågor, andra för vad kemikalier gör med våra kroppar, någon tredje för globalt överfiske. Fundera över vad du vill förändra och börja där.  

1.Oavsett vad man engagerar sig i är det alltid givande att läsa på i ämnet (det är ju ofta så det börjar och växer sig starkt). 2. Förändra därefter någonting konkret i din livsstil (t.ex. börja med att alltid välja kravbananer när du handlar, eller sluta köp rödlistade fiskarter). 3. Börja diskutera frågorna med din omgivning. Det ger ofta mervärde i form av nya infallsvinklar, tips på andra saker man kan göra, och en god känsla av att sprida budskapet.

Vad är du mest nöjd med att du gör för miljön?
Jag är nog mest nöjd när jag lyckas påverka någon annan till ett mer medvetet val. Alltså inte det där ofrivilliga "ah antar att man inte borde köpa X" utan mer de som verkligen "Skojar du! Är det dåligt med Y, shit då ska jag sluta på direkten".

Vad är din största svaga punkt?
Jag gör inte alltid så miljömedvetna val när jag köper kläder, men försöker väga upp det med att köpa bättre kvalitet och handla mer sällan istället. Dock gör jag tabbat som att köpa ett fint plagg som sen krymper i tvätten och därefter används väldigt glest. Har därför många HM-skelett i garderoben tyvärr. Jag är dålig på att hitta fina secondhand-kläder som sitter snyggt på mig och har inte heller tid att leta igenom alla skrymslen på Myrorna. Dessutom ruttnar jag på att många ekokläder antingen är flummigt bohemstuk, eller bara är vita eller limefärgade basplagg. 

Vad känner du mest frustration över?
Att det ska vara så svårt att se sin egen del i miljöproblemen. Att det alltid kan viftas iväg som en droppe i havet både på individnivå och nationell nivå = allmänt dålig inställning, tycker jag.

Jag blir också frustrerad över att det ska vara så känsligt för andra att jag försöker ha en hållbar livsstil. Som att mitt sätt att leva får personer att börja försvara sina egna val och indirekt tycker att jag är anal och "borde slappna av lite". "Här ta en jätteräka och spänn av, det har ingen dött av." (Svar: Eh. Jo det har det).

Roligaste sättet att vara ekoreko?
Jag tycker att det är ballt att kunna odla sin egna mat. Det ger en viktig pedagogisk insikt i hur lång tid det faktiskt tar att få fram en squash eller en näve tomater. Vilket gör att man blir mer noggrann med att ta vara på allt på grönsakerna när man odlar själv. man skär inte bort och slänger det gröna på purjon och man använder även lite skrynkliga tomater. Och så smakar det så mycket godare. Och så äter man säsongsanpassat utan att anstränga sig.

Om du fick råda bot på ett av världens miljöproblem vilket skulle det vara då?
Om jag kunde trolla skulle jag vilja trolla bort människans kortsiktighetsglasögon, och trolla hit ett par ruskigt långsiktiga panoramaglasögon som kan se in i framtiden och ge oss konkreta svar på vad vår livsstil idag leder till. Gärna med barnbarnsanknytning. Då tror jag att många skulle göra mer för att få slut på resursslöseriet och tänka mer hållbart.

Vilken kommentar är du mest trött på att höra?
Det är nog jämt skägg mellan "Hur kommer det sig att du är du vegetarian (saknar du inte kött)?" och "Jag köper inte ekologiskt för jag litar inte på att miljömärkningarna kan garantera att produkten lever upp till kraven?"

En bra förebild?
Isabella Lövin, för att hon halkade in på fiskefrågan och blev förbannad, läste på, hårdgranskade industrin, Skrev en bok om det hon kommit fram till, ställde upp i EUparlamentsvalet, blev invald, och har nu lyckats förändra och förbättra fiskeripolitiken i hela EU. Isabella I salut you!

De åtta myterna sprider kunskap och råg i ryggen

Alltså hurra vad jag gillar Naturskyddsföreningens nya mytdödarkampanj! Jag vet inte hur många situationer jag befunnit mig i där det smyger fram (eller kräks ut) skepsism, dumsnålhet och/eller okunskap vid middagar, fikastunder, lunchraster, fester mm. Jag försöker ofta svara så kort och koncist som möjligt för att inte bli klassad som predikant. Men ibland är man inte helt hundra på exakt hur det ligger till eller så trasslar man in sig i någon sidofråga. Därför blir man så himla glad att några smarta personer gjutit ner både myterna och smarta svar på dem så att man får stöd i sitt resonemang och råg i ryggen att våga stå på sig. Helst skulle man ju vilja att alla man möter kan gå in och läsa myterna själva, men tills dess är det bra att gå in och läsa på fakta för att kunna ta diskussionerna framöver.

Nu hoppas man ju även på att media slutar att underblåsa dessa felaktiga myter och i framtiden väljer att framhålla korrekta uppgifter i artiklar och sluta vinkla sönder nyheter om ekologiska produkter och livsstilar.

De åtta myterna (klicka för att se svaren):

1. Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

2. Din pappa: Men det är inte ekologiskt som är grejen - vi ska handla svenskt!

3. Din granne: Det är alldeles för dyrt med ekologiskt!

4. Din svärmor: Jag har hört att butikspersonal tar besprutade morötter och säljer dem som ekologiska. Efter hästköttskandalen och alla larm litar jag inte på någon!

5. Den uppdaterade kollegan: Jag är skeptisk. Läste till exempel att ekologiska olivoljor innehåller rester av bekämpningsmedel.

6. Din farfar: Äh, lite skit fixar kroppen. Själv badade jag i DDT och asbest som barn och titta på mig – jag lever!

7. Din bästis: Nåväl, jag har i alla fall besökt en ekologisk gård. Och det visade sig att ekobönderna kör mycket mer än andra bönder. Hur klimatsmart är det?

8. Din chef: Sorry, men ekologiskt funkar inte om vi ska mätta alla världens hungriga.

 

Ibland måste man bara bestämma sig för något

..som att det faktiskt är vår nu, oavsett vad termometern säger. Därför flyttar jag ut stolar och narcisser på balkongen, sopar golvet från höstlöv och ställer iordning krukorna så det råder mindre förvaringskaos där. Passande nog blev det klart lagom till att lunchen blev färdig här hemma, så jag körde vårinvigningslunch i solen. Nöjd? Ja.

En annan grej man kan ta och bara bestämma sig för är att försöka fira den här påskhelgen på ett miljösnällare sätt. Här finns 5 enkla och fina tips på vad du kan göra. Att inte köpa det billigaste godiset som tornar upp sig i matbutikerna är ju ett sätt. Satsa på färre gram eko och fairtradegodis istället! Och visst det är dyrare, men de väger så mycket lättare rent miljö- och samvetsmässigt = jävligt värt. Att lära sig själv och barnen att delikatäta snarare än att frossa är någonting som är vettigt rent hälsomässigt också. Och de där folieinklädda chokladäggen som bara smakar/består av(?) socker och fett kan vem som helst avvara. Då hjälper du dessutom till att låta regnskogen vara regnskog och inte palmoljeplantage.

Äggstra viktigt är det också att välja ekoägg. Om du snålar in ibland och väljer icke-eko, så försök att köpa ekoäggen nu i påsk. Gulan är finare, de är mer näringsrika och du kan stolt berätta för kidsen när ni målar äggen att de här äggen minsann kommer från glada hönor som vet hur luften utomhus känns och hur det är att krafsa i jord och inte bara på betonggolv.  Ni kan också passa på att göra mitt äggexperiment för att själva se den stora skillnaden på strukturen i ekoäggen och i vanliga frigående ägg. Vilket ser friskast och godast ut?

Själv tänker jag fira påsk med att ha spelkväll och bjuda på hallon- och lemoncurdbakelse med marängtäcke. Har peppat i minst två veckor!

Glad påsk!