måndag 28 februari 2011

Nyponkinder


Nyponsoppa, grädde, brutet knäcke och skidor på TV. Kan det bli bättre? Det är skönt att få landa hemma en stund efter en typiskt snurrig måndag. Ska snart iväg igen och vittja kroppen på dagens sista energi, med lite hjälp från friskis.

söndag 27 februari 2011

Trillade lavendeldrömmar

Till söndagskaffet passar det bra med småkakor. Idag blev det en nygammal favorit. Lavendeldrömmar.





Jag använde mig av det klassiska drömreceptet i kakböckernas kakbok; "Sju sorters kakor" upplaga 1994. Men tillsatte lite rödfärgat socker (karamellfärg och strösocker) samt ekologiska lavendelblommor som jag köpt på en häslokostbutik här i Stockholm.

Du behöver:
100 g margarin/smör
3 dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 dl olja
1 tsk hjorthornssalt
ca 4 dl vetemjöl
+ 1 ½ msk lavendelblommor

Rör ihop margarinet, sockret och vaniljsockret. Tillsätt oljan lite i taget.  Blanda hjorthornssaltet med lite av mjölet och häv i det i degen. Arbeta sedan in resten av mjölet.

Rulla ut till två längder och skär dem i bitar som du formar till bollar. Lägg kakbollarna på en plåt med bakplåtspapper och tryck till dem så de blir lite platta. Jag valde att blanda i lite av mitt rödfärgade socker bara för att pimpa kakorna ytterligare. jag strödde även lite sådant socker över de tilltryckta kakorna innan jag skjutsade in dem i ugnen i 20 min på 150 grader.


  


Väldigt blommigt, sprött och gott!

Farfar och knäckebröhult

Igår köpte jag och L med oss stans godaste (och enda?) ekosemlor och besökte min fina farfar. Vi skulle fira hans födelsedag sådär två månader försent. Min farfar är en otroligt pigg söderkis och hänger med i samhällsdebatten, gör utflykter varje tisdag och är en fantastisk historieberättare. Han favoritberättelse är när han och hans polare liftade genom Europa och över till Alger i Nordafrika för 60 år sedan. De sov på vetefälten och pallade vattenmeloner till lunch. De hade knappt någon packning och hade en budget på 3 kronor per dag. Det är alltid lika magiskt att höra om den där resan. Det är så tydligt att hans Europa är ett helt annat än det som jag och L tågluffade igenom förra sommaren. Det finns inte längre utrymme för övernattningar utmed vägarna, på stränder eller hos folk man träffat på en spansk krog en sen kväll i Madrid.


Min farfar hade egna planer för vårt besök. Efter en stund av sällskapligt prat hade semlorna ätits upp och tystnaden lagts sig en kort stund sa han åt mig att det nu var dag för mig att välja någonting, vad som helst, från hans hem(!). När första förvåningen lagt sig gick jag från rum till rum och kikade nyfiket. Det var som när man var lite och gick på skattjakt eller lekte gömma nyckeln. Jag öppnade skåp och lådor och sneglade på än den ena än den andra av skålar, vaser, kikarväskor och waldemarsuddekrukor. Beslutsångest. Tillslut slog jag till på fem fina glasskålar som passar perfekt till tjusiga efterrätter.


Men farfar var inte riktigt nöjd med detta och frågade vilken sak som kom på andraplats när jag suttit och valt. Jag funderade en stund till och sa sedan att det nog var den där fina färgglada servisen jag sett i ett skåp.
-Då får du den också, sa farfar utan att blinka.



Sedan vände han sig pillemariskt mot L och sa att "nu är det din tur, Du ska få välja vilken tavla du vill från det här rummet". Beslutsångest igen och jag för min del satt och försökte telepatera den tavlan jag själv skulle valt. Telepatin skulle visa sig fungera. Så när vi var på väg hem igen var vi tre semlor lättare men hade istället en tavla under armen, en 22 delars kaffeservis och fem fina glasskålar nedpackade i en kartong. Helt klart ett omvänt födelsedagsfirande!


L's tavla Päronträd i blom av Van Gogh

Idag har jag gjort plats i skåpen och funderat ut en plats på väggen för våra nya vänner. Ett roligt men inte helt lätt uppdrag!

onsdag 23 februari 2011

Vegetarianism och kaffepaus

Idag på kafferasten fick jag frågan "varför hatar du jätteräkor?" kastad i knät. Hur personen i fråga ens visste om att detta påstående faktiskt var sant är en egen femma. Diskussionen som följde utformade sig snabbt till att jag satt och droppade djur som var mest illa att käka. Detta skådespel spelas upp för många vegetarianer vare sig de vill eller inte. Jag förstod för många år sedan att det är lönlöst (och dessutom nära på socialt oaccepterat) att pracka på folk mina åsikter hur mycket jag än brinner för dem. Jag försöker därav föra en låg profil vad gäller min vegokost. Låg profil och låg profil förresten. Tror inte det går att föra en låg profil då denna typ av livsstil verkar vara fantastiskt uppseendeväckande. Tror jag har umgåtts i en alltför medveten krets av människor alltför länge.

Hursomhelst kände jag av den klassiska övergången från att folk faktiskt är intresserade till att stämningen blir mer och mer tryckt och de känner en blandad känsla av dåligt samvete och funderingar på vilken radikal jobbig typ de sitter och måste förhålla sig till. I det ögonblicket kände jag att bilden av mig som enkel och småtrevlig exjobbare snabbt övergick till en radikal vegetarian som bränner hönsgårdar och släpper ut minkar på helger och lediga stunder.

Jag blir förvånad (men ändå inte) över hur ovanligt min livsföring anses vara i dessa kretsar och hur känsligt ämnet mat/livsstil är. Det finns så många som känner sig ifrågasatta och påhoppade av att någon annan väljer en annan kost än de själva och dessutom har en annan anledning att välja bort mat utav en annan anledning än att personen i fråga är allergisk.

Jag är även förbenat trött på att alltid behöva ställas till svars för varför jag valt att äta mjölkprodukter och ägg och inte går hela vägen och är vegan. Hur förklarar jag det? Är inte det dubbelmoral? Anser jag att dessa produkter inte producerats på samma tvivelaktiga sätt som kött- och fiskindustrin?
Det mest störiga är att alla allätare där ute aldrig behöver förklara valen de gör när de äter såväl utrotningshotade fiskarter, antibiotikaspäckade kycklingar eller GMOkött.

Får man be om lite jävla självinsikt, ödmjukhet och respekt?

Om du vill få bättre koll på problematiken kring jätteräkor kan du titta på repotagefilmen "Röster från Mangroven".

tisdag 22 februari 2011

Kolonin andra året (planer)

I höstas satte vi vitlök, jordärtskockor, ringblomsfrön och andra blommor. Vi grävde och grävde, gav kvickroten en sista krigsförklaring och hade stora jordvändardagen med fina vänner och mycket fika.
Nu är lotten täckt med ett tjockt lager snö och under den hoppas jag att kvickroten fryser sönder.

Årets plan är att våga sig på gurka, majs, kronärtskocka, dill och salvia. Jag hoppas även lyckas bättre med såväl sallad, jordgubbar, morötter, bönor och sockerärtor. Vaxbönor utses till fjolårets nykomling i det kulinariska rummet (köket) och i år vill jag ha mycket skörd. De frön jag köpte var av en låg sort som snabbt blev offer för sniglarna. Detta misstag skall inte upprepa sig. I år ska jag satsa på en hög sort som skyddar baljorna högt över jordytan.

Jag hoppas kunna köpa bra ekofröer på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i mars. Jag blev förresten en av de 10 som vann entrébiljetter till mässan = mer pengar till frön och sticklingar!

Åh vad man längtar efter våren, lukterna och solvärmd hud.

måndag 21 februari 2011

Hej blogg!

Tanken med den här bloggen är att jag vill få ordning. Få reda ut, sätta ord på och skriva ned tankar. Många av mina tankar kretsar kring miljö och natur. Förra året fick jag min kolonilott så numer går drömska tankar även ditåt. Speciellt trista grå dagar i februari. Gråa dagar går även utmärkt att pigga upp genom bakning. Eller genom att titta från bilder från förra sommaren (som t.ex. den här från Ängsö Nationalpark).


Om du är sugen på tips om en grönare vardag får du mer än gärna följa mig!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...