Groningstid

Nu har mina första frösådder börjat spira. Här sträcker sig basilikans hjärtblad mot solen. Jag går och sneglar på de här bladen hela tiden, som för att hetsa dem att växa fortare. Åh sukt på att få göra egen pesto!

Och här är säsongens wildcard och stora spänningsmoment. Kronärtskockan. Jag är så sjukt pepp på den! Jag kommer att vakta den med mitt liv och ge den allt jag äger och har för att den ska växa och må bra. Hoppas det går vägen så att jag kan stoltsera med egenodlad skocka i september.

Persiljan är en långsam själ som tar god tid på sig att bli något värt att ha i maten, så det är lika bra att så den i februari. Jag ska så den i omgångar så att man har tillgång till färska örtkryddor hela säsongen. Tänk att de där sköra stjälkarna ska bli robusta tovor av slät och krusig persilja.

Auberginen är några av de frön jag bytte till mig på min fröbytardag. Tydligen ska de sås redan i januari men nu i början av mars får funka fint det med. Förra årets aubergineodling gick ju inget vidare så jag är försiktigt skeptisk till att denna odling kommer bli bättre. Oavsett hur det går är det kul att testa att så den från frö. Eftersom de här rackarna gillar tropisk värme får jag försöka bygga upp någon typ av växthuseffekt på lotten så att de trivs och ger frukt.



Och slutligen, så har vi redan några fullt utvecklade små krabater. Smörgåskrassen står för årets första skörd och smakar förträffligt fint i sallad eller på mackan. Bra för självförtroendet att jag hittills lyckats med den enklaste av odlingar.