Fröken Ekoreko grillar smart

Nu är det som sagt grilltider och vi lockas av det naturliga i att tillaga vår mat över öppen eld. Dock finns det många miljöbovar i och kring sättet vi grillar på. Här är några saker att tänka på för att vara miljösmart vid grillen.

1. Använd inte engångsgrill! Engångsgrillen innehåller paraffin, vilket är en fossil oljeprodukt. Men den största miljöboven är aluminiumformen där det åtgår mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen. Om du trots allt använder en engångsgrill, se till att metalldelar hamnar i metallåtervinningen.

2. Tänd grillen om möjligt med eltändare. Använd inte tändvätska med paraffiner, välj etanoltändvätska eller vanligt hederligt tidningspapper.

3. Använd  grillkol som är FSC-märkt, alternativt vedträ från boden på landet. Maten smakar faktiskt betydligt godare när man använt vanlig ved till grillen. Läs mer om FSC-märkningen här.

4. Grilla mer grönsaker och mindre kött. Oj vilken kioskvältare, men faktum är att köttätarna minsann alltid tjallar grönsaker när jag är med och grillar, men väldigt sällan köper med egna. Maten blir godare av att blanda konsistenser och smaker, helt enkelt. Och det är nog väldigt få som sitter käkar en halv flintastek med köpepotatissallad till middag hemma i köket och därför är det märkligt att det är så vanligt med avskalade köttmenyer vid grillning. Att blanda ut grillbiffen med ett grönsaksspett är därmed inget revolutionerande.

5. Fixa egen marinad istället för E-nummerspäckade grilloljor. olivolja, soja, kryddor och örter. Inte svårare än så.

6. Ta med skräpet hem och återvinn.


Förresten sa jag ju att jag skulle återkomma med ett utlåtande om sojachorizon. Här kommer det:

Saftig= Nej
Kryddig=Nja
Mättande=Ja
Lättgrillad=Ja

Totalt får den en 3,5 i betyg, för att den är ett smidigt alternativ för vegetarianen när det vankas grillpicknicks. Lättare att få till en bra grillyta än vanliga sojakorvar, vilka lätt bränns vid och rullar omkring på grillen. Enkelt att ta med och mättande alternativ. Smakmässigt var det inte så man föll av stolen direkt. Smakade som vanlig sojakorv med aningen mer "starka kryddor". Lite mesigt, lite förutsägbart, lite trist i längden.

Jag för min del kommer fortsätta välja grönsaker och halloumi så ofta det går. Tröttnar aldrig och går att variera väldigt lätt. Quornfiléer är en annan vara jag ska välja oftare. Men Sojachorizon kommer ändå att vara ett bra alternativ vid spontangrillning och som komplement. Man slipper marinadgrönsakspåsarna och att slabba med grillspetten. Ett helt ok grillalternativ alltså.

Vad jag ska göra när jag nån gång åker till NY

Igår pratade jag med en god vän om sommaren, semester och framtida resplaner. De framtida resplanerna är många, som student tenderar man att drömma mer än förverkliga sina resmål. En av dessa resedrömmar är att åka till New York (japp är en av få som inte varit där än). Då skulle jag gå på Museum of Natural History och se "the squid and the whale" in real life och alla andra montrar med djur från den amerikanska kontinenten. Tror det är museumet med stort M (blev väldigt pepp när jag läste ett inlägg om det på niotillfem).

Ett av mina andra must see's är The High Line, som är ett typexempel på grönomvandling av gammal rostig industri, alltså ett måste för en miljö- och samhällsbyggnadsnörd som jag. Det är en gammal godsjärnvägsbro som drar igenom västra Manhattan som stått oanvänd och rostat ihop och som för tio år sedan skulle skrotas. Dock kostade det för mycket och istället kom ideerna på att göra om järnvägslinjen till ett långt grönt promenadstråk. Nu har de planerna börjat förverkligas och blommor och mötesplatser uppe på järnvägsbron har öppnats för NY-borna. Förutom det positiva med att få in mer vegetation i en metropol som NY så bidrar även denna typ av omvandling till gentrifiering, dvs en social förändringsprocess där köpstarka grupper tar över tidigare arbetarklassområden. Privatisering, ökad segregation och gated communities följer i gentrifieringens spår. Den här typen av förändring kan också återfinnas i Stockholm, bl.a.Hammarby sjöstad, Hornstull och egentligen hela Södermalm har gått från skitiga kvarter till hippa konsumtionsområden där man får leta efter socialbidragtagare och icke-pimpade gator. Med detta i huvudet är High Line enligt mig, en väldigt intressant sak att spana in om man har vägarna förbi Manhattan.

När man ändå är i New York kanske kanske jag skulle passa på att köpa en sån där koppkaka också.
Bara för att.

Ny grillkompis?

Nu när lukten av tändvätska, rök och grillkrydda sveper med vindarna och signalerar att grillårstiden har börjat på allvar lanseras en ny produkt för alla vegetarianer. Ska själv provgrilla dem på kvällens examensgrillfest. Är mycket spänd på hur de kommer att smaka, spänd men skeptisk ska tilläggas. Hoppas på saftigt och kryddigt inre.

Om det blir hiss eller diss, får jag be att få återkomma till.

Sump it up!

Kaffe ger inte bara kroppen energi utan fungerar också utmärkt till att gödsla växter med. Detta har ett av mina favvofik Barista på Södermalm tagit till sig och erbjuder gratis gödningspåsar med gammal espressokaffesump (från ekokaffe såklart). Jag gillar återvinningstänket de har, då cafebranschen producerar mycket avfall där det i många fall är helt schyssta varor som slängs. Minns hur mycket mackor och nymalet kaffe som dumpades när jag själv jobbade på café.

Barista råkar vara sjukt grymma på kaffe i största allmänhet, och så har de dessutom alltid ekologisk mjölk i cappuccinon och ekologiska ingredienser i bakverken och lunchtallrikarna.

Kaffesump går ju utmärkt att spara på hemma också och slänga i blomkrukorna allt eftersom. Jag har sparat sump i en påse från alla kaffekannor jag druckit senaste månaden och spred ut det på lotten senast vi var där. Trevligt att kunna göra sin egen naturliga växtnäring på gammalt avfall!

Bra måndag

Finns det något bättre sätt att fira nationaldagen på än att gräva ner händerna i den svenska myllan? Fantastiskt väder höll oss sällskap och vi lyckades hinna med allt vi behövde göra på kolonin. Alla småkrukor med förodlade frön fick flytta ut i jorden; sockerärtor, luktärtor, gurkor, broccoli, physalis.

Vi rensade klart ett hörn på lotten som känts psykologiskt tung att ta tag i. Fem sorters ogräs har trängts om utrymmet. Men nu är vi äntligen klara, och broccoli, vaxbönor, dill och frilandsgurkor har fått ta plats och förhoppningsvis tar de överhanden över ogräset. Gurkorna har fått ett litet växthus i form av en petflaska, i hopp om att de ska klara sig från torka och mördarsniglarna så att de hinner anpassa sig och bilda rötter innan de utsätts för de tuffa utmaningar som väntar en krispig gurkplanta.

Det var också dags att kupa potatisen, och vi började drömma om egen färskpotatis till midsommar (även om det inte känns så troligt att de hinner bli klara). Rödbetorna som vi sådde har klarat sig dåligt så vi sådde nya nu som vi ska bevaka bättre. Vi sådde även ny mangold då det av cirka 40 frön bara kommit upp en enda späd planta. Känns himla trist eftersom vi förra året kunde frossa i just mangold och rödbetor.

Jag börjar bli en riktig ärketrädgårdsmästare som efter en hel vecka av fint väder önskar mig en regnskur eller två. Sånt vågar man  ju knappt säga högt! Men det vore ju himla fint att slippa cykla en mil bara för att vattna lotten efter jobbet.

Efter lottbesöket belönade vi oss med att åka in till stan och käka sen lunch i en park med finaste vännen. Därpå körde vi lyxsorbet vid bästa glasstället i stan. Sammanfattningsvis; en mycket bra måndag.

Noshornsbaggen flyger i skymningen

Ett år sedan. Sommarmorgonens bleka solstrålar letar sig in på parkettgolvet och dansandes håller mig sällskap under frukosten. Snart väntar en cykeltur genom bostadsområden, över fält och genom skog. En vanlig cykeltur till sommarjobbet. Men morgonen skulle inte riktigt te sig som vanligt. Från frukostbordet flyttar ögonens fokus från det solbelysta golvet och ut på balkongen. Söker kanske efter en siluett på himlen av en svala eller trast. Istället faller blicken på den kökshandduk som hängts på vädring kvällen innan, men som nu ligger i en hög på balkonggolvet. Ordentlig som jag är öppnar jag dörren, tar upp handduken med en skakande rörelse för att slå ut tyget. Med ett knäpp och en duns faller då en brun stenlik form ut ur duken. Jag rynkar på pannan och tittar efter under bordet dit den bruna klumpen rullat. Förvånat ser jag på när en yrvaken best kravlar fram över golvet. En enorm brunblank skalbagge med ett stort böjt horn i pannan. Den ser helt surrealistisk ut. Som tagen från en valfri dinosaurietidsålder. Jag blir stående fascinerad. Kryper närmre med nunan och stirrar intensivt och intresserat på hur den rör sig och kommer närmre. Jag har aldrig sett något liknande. Fram med kameran. Klick klick klick. Baggen är tydligt upprörd över det burdusa uppvaknandet den nyss fått uppleva och ännu mer upprörd blir den av den stora silvriga fyrkant som kommer emot den med vita blixtrar. Men skalbaggen är morsk och vänder upp sig och sitt horn mot inkräktaren redo för attack, här ska minsann inga profilbilder tas. Vi sitter så en lång stund innan jag inser att det fortfarande finns sådana åtaganden som jobb och punktlighet. Jag lämnar således min nyfunna (motvilliga) vän och störtar på cykeln till jobbet, mycket uprymd över mitt balkongfynd. Säkerligen en raritet som jag bör anmäla till naturhistoriska riksmuseet.

Väl hemma igen googlar jag sönder internet för att artbestämma skalbaggen. Det visar sig att min vän är en sk. Noshornsbagge av hanligt kön, från Skalbaggefamiljen bladhorningar. Noshornsskalbaggen är nattaktiv och är lättast att höra flygande i skymning, då den dånar fram som värsta jumbojetet. Jag får också veta att de tar hela 3-5 år för en noshornsbaggelarv innan den når skallbaggestadiet. Under tiden bor den i sågspånshögar, komposter eller gödelstackar och anses tämligen allmän i Sverige. Ingen raritet på det viset alltså. Men sjukt speciellt att ha fått se en ändå.


Tips! Brygg en kopp kaffe/te, slå dig ned i morgonljuset/kvällssolen och lyssna till detta mysiga Norshornsbaggekåseri i naturmorgon i P1.


Noshornsskalbaggen är nära på naturlig storlek på fotot, dra av sådär 1,5-2 cm.

Som ett illrött utropstecken

I morse stod den bara där och önskade god morgon som ett illrött utropstecken. Min vallmo som jag adopterat (läs: knyckt) från en bangård i april. Tänkte att den skulle göra sig bättre på min balkong. Och det får man väl anse att den också gör?

Vallmon är nästan för fin för att vara på riktigt.