En vägledning i bra och dålig plast

Jag måste erkänna att jag är rätt dåligt insatt i vad som är bra och dålig plast. Jag vet att det finns plastmärkningar men har inte riktigt mäktat med att sätta mig in i den djungeln. Det är ju lätt att bli alldeles nipprig och störtorolig. Men jag hamnade i en diskussion med mina vänner för någon vecka sedan där det var flera som hade grym koll, och jag kände att det var på tiden att jag bättrade på min kunskap om dessa märkningar och vad jag bör tänka på för att öka min plastmedvetenhet. Sagt och gjort letade jag upp några artiklar i ämnet och har nedan klippt och klistrat lite från dem. Du hittar dem i sina helheter här och här.

...

Hur får jag bättre plastkoll?

Plast finns överallt idag och att skilja dålig plast från bra plast är en djungel. Men många plastprodukter är faktiskt märkta med en siffra i en trekantig återvinningssymbol, som berättar vilken sorts plast produkten huvudsakligen är gjord av. Välj bort plast med sifforna 3, 6 och 7 så undviker du de mest hälsovådliga plasterna.

Men vad ska man göra med alla plast som inte har siffermärkning? En bra tumregel är att bara använda en plastförpackning till det den är avsedd för. Använd till exempel inte gamla glassburkar som matlådor eller PET-flaskor som påfyllbara törstsläckare. De här förpackningarna är inte gjorda för att återanvändas. Köp hellre matlådor som tillverkats speciellt för att förvara mat i. I stället för att dricka ur en gammal pet-flaska kan du köpa en träningsvattenflaska gjord av sjyst plast – eller allra helst dricka ur glas eller glasflaska.

En annan bra tumregel kring omärkt plast är att den inte ska hettas upp. Värm till exempel inte plastförpackningar med mat i micron. Då hamnar plastkemikalier lätt i maten. Du bör också vara extra försiktig med kombinationen av fet mat och plast, eftersom fett tenderar att lösa upp kemiska ämnen som hamnar i maten. Förvara helst fet mat som lax, ost eller oljor i glasförpackningar.


Plastmärkningsguide
För att förenkla har vi sammanställt en plastmärkningsguide med riskbedömning. Den hjälper dig att sortera ut de sämsta plasterna från ditt hem och särskilt från ditt kök.

1: PET - Polyetentereftalat

PET-plast används ibland annat i returflaskor och livsmedelsförpackningar för flytande livsmedel, grönsaker och i ugnståliga förpackningar. Polyestertyg är också gjort av PET. PET-plast anses generellt har en låg miljö- och hälsorisk, men frågan diskuteras sedan man hittat hormonstörande ftalater i drycker som förvarats i PET-flaskor.

TIPS! Skaffa en vattenflaska i annat material.

Riskbedömning: Låg risk (tillsvidare)

2: PE-HD - Polyetylen med hög densitet

Polyetylen med hög densitet används i förpackningar för flytande produkter som mejerivaror, smör, rengöringsmedel, juice, blekmedel, diskmedel, schampo. Den finns också i allt från motorolja till skärp, flingor och väskor.
PE-HD har låg miljörisk med får inte hettas upp!

Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.

3: PVC

PVC-plast finns ibland annat leksaker och butiksförpackningar för kött och grönsaker.  Det finns också i mjuk plastfilm för mat och förpackningar för rengöringsmedel, schampo, matolja, medicinsk utrustning, plastmattor, ytterväggar och rörledningar.

PVC-plast är hård och har därför ofta tillsatser av mjukgörande ftalater, som ofta är en stor del av materialets totalvikt. Ftalater är bevisat hormonstörande och misstänks bland annat ligga bakom svårigheter att få barn, ADHD och barnallergier. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Välj PVC-film utan mjukgörare.

4: PE-LD Polyetylen med låg densitet

Polyetylen med låg intensitet finns förpackningar till bröd, klämflaskor för livsmedel, fryst mat, plastpåsar, kläder och möbler. Plasten har inga kända miljö- och hälsorisker, men ska inte hettas upp.

Riskbedömning: Låg om den inte upphettas.

5: PP - Polypropen
Polypropen tål höga temperaturer och finns därför i förpackningar som kan värmas i mikrovågsugn. PP finns dessutom i allt från brödförpackningar, yoghurtbehållare, sirapsflaskor, ketchupflaskor, sugrör, medicinflaskor, burkar och mikrovågsförpackningar. Ämnet har låga miljö- och hälsorisker.

Polypropen tål höga temperaturer.

Riskbedömning: Låg

6: PS - Polystyren
Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för sallader och liknande. Polystyren finns också i expanderad form i frigolit och cellplast, som kött ofta förpackas i. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel, som är svårnedbrytbara och i vissa fall hormonstörande. PS tillverkas av etylbensen som enligt vissa forskarrapporter tenderar att hamna i den förpackade maten. Hälsoeffekterna av etylbensen på människor är dåligt kända, men djurförsök har visat på lever-, njur- och testikelskador.

Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka till livsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt.

7: O* Diverse plast

Samlingsgruppen övriga plaster är en brokig kategori. Här finns det omdiskuterade bisfenol 7, polykarbonat samt ABS-plaster och polyamid. Bland ”sjuans” plaster hittar du i allt från ipods och skyltar till nappflaskor, sportflaskor och matlådor. Din stekspade för teflonpannan av polyamid hamnar också i den här kategorin. Bioplaster som också hamnar i den här kategorin är inte hälsofarliga. Men här finns också polykarbonat, en hård genomskinlig plast som ofta hittas i flaskor och karaffer. Polykarbonat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A, som sedan åren 2011 är förbjudet i nappflaskor.

TIPS!  Undvik så mycket du kan, särskilt i närkontakt med mat!

Eftersom siffrorna bara anger plastproduktens huvudsakliga plast och inte eventuella tillsatser, kan det vara bra att vara extra restriktiv när det gäller plast som är i kontakt med mat. Symbolen med ett glas och en gaffel på plastprodukter är en EU-märkning som betyder att plasten är gjord att använda för livsmedel.

Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme.

Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta slevar, pastaredskap och vispar, som ska tåla temperaturer upp emot 200°C.

ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare.

Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt.




Det är svårt att helt undvika plast men till matvaror kan du enkelt byta till en matlåda i stål eller glas istället för plast, matrester kan du förvara i glasburkar och saft eller liknande kan du förvara i glasflaskor eller termosar.