Bra och dålig hudvård.

För ett drygt år sedan var jag på en himla bra föreläsning som hölls av en av mina vänner och styrelsekollegor i Naturskyddsföreningen. Den handlade om bra och dålig hudvård och vad ämnena i de konventionella produkterna gör med kroppen och miljön. Det är faktiskt helt sjukt att t.ex. schampoon för känslig hud innehåller ämnen som Natrium-och Sodium Lauryl Sulfate som verkar uttorkande och irriterande på huden. Hur går det ihop?

Men en av de viktigaste sakerna som min vän uppmärksammande under föreläsningen är att det som oftast är absolut bäst för huden och håret kanske är att använda så få produkter som möjligt. Jag tror att man lätt glömmer att man kommer långt med en bra olivolja att smörja huden med. Hudvårdsindustrin klappar ju händerna när vi blint följer deras råd om att ha en kräm för kroppen, en annan för händer, en för fötter, en för ansiktet, en för ögonen, en för feta områden, en för barnen och tre för männen.

Jag har en fet kräm som jag smörjer mig med på de områden som jag tycker behöver lite extra fukt och fett. Det enda jag är beroende av är läppcerat. Det får jag från min mammas kollega som gör egna salvor och cerat av ringblommor och bivax. Om man inte har en egen hudvårdsproducent i närheten har hälsokostbutikerna ofta bra prylar. Dock är jag lite skeptisk till Life-butikerna, som blandar bra produkter med mindre bra.

Från föreläsningen fick jag med mig följande punkter som är bra att ha i medvetandet när man köper hud-och hårvårdsprodukter.


LETA EFTER:
• Vegetabiliska oljor
• Tensider av vegetabiliskt fett
• Eteriska oljor, gärna ekologiska

UNDVIK:
• Mineralolja/ paraffin
• Syntetiska färgämnen
• Sk PEG- emulgatorer
• Parabener och EDTA
• Natrium-, Sodium Lauryl Sulfate
• Zink Pyrition (finns i Head and Shoulders)
• BHT, BHA
• Triclosan
• Parfym

Exempel på bra märken:
• Lavera
• Logona
• Dr Hauschka
• Weleda
• Faith in nature
• Urtekräm
• John Masters organic
• Green people

Bra affärer i Stockholm:
• Gryningen
• Moonsun
• Ekovaruhuset
• Life-butikerna (om du vet vad du letar efter)
• Hälsokostbutiker



Här är en bra sida om du vill läsa mer: green people organic lifestyle


Tack fina Åsa för din kunskap och inspiration.

(Fotografen är Sally Mann. Såklart).

Konsten att övervintra pelagoner

Det finns ett antal sätt att övervintra en av landets mest älskade och vanligaste krukväxter, pelargonen på. Bland annat:

- att på hösten ta ur dem ur krukan och slå ut jord från rotklumpen. Trä en plastpåse över växtdelarna (inte rötterna) och hänga upp dem i källaren eller annat svalt utrymme fram till mars.
- att glömma bort dem hela vintern, typ ställa dem mörkt och svalt helt utan vatten, för att i feb-mars klippa ned dem till stubbstumpar och börja vattna dem igen. Detta har jag dock sällan lyckats med då de flesta plantor torkat ut helt och dött. Förmodligen för att det inte är tillräckligt svalt där jag bott.
- vissa vattnar dem varje vecka precis som på sommaren, med då får pelargonen inte den vintervila den behöver för att samla kraft inför nästa års blomning. resultatet blir många spenliga blad, inga blommor.

Jag har provat de flesta sätt, men har kommit fram till att det alternativ som fungerar bäst för mig, framförallt av logisktiska skäl, är att på hösten ta in dem från balkongen och ställa dem i sovrumsfönstret och högst upp på vår bokhylla. Detta för att de slumrande växterna är minst i vägen just där. Därefter får de klara sig bäst de vill. Ibland pyttsar jag i ett halvt glas vatten. Kanske en gång i månaden, kanske mer sällan. Jag plockar bort torkade blad, mest för att det ser finare ut. Men överlag så glömmer jag bort dem, även om de är under uppsikt hela vintern och ser de ruskigt risiga ut får de en extra shot vatten då och då.

När solen återkommit med ordentlig styrka brukar jag klippa ned dem. Inte till stubbstorlek, men jag putsar dem rejält och tar sticklingar. Ibland är jag schysst och planterar om dem. Ibland lägger jag bara lite ny jord eller näring (kaffesump) uppe på jorden. Efter några veckor brukar det skjuta ut små gröna skott ur stammarna. Då vet du att du lyckats! Fortsätt vattna och ställ ut plantorna på balkongen när risken för frost är över, typ mitten av juni. Det är på balkongen som stimulansen och produktionen av nya blommor brukar bli bäst.

Eftersom jag inte tycker om att slänga skotten jag klipper av, resulterar detta ofta i väldigt många sticklingar. Alldeles för många för att jag ska kunna behålla alla. Istället fördelar jag ut dessa småplantor till min släkt och eventuellt pelargonintresserade vänner.

Bloggtips

Jag och 440 000 andra bosparare inom HSB fick förra veckan medlemstidningen i brevlådan och jag var nog inte den enda som blev sjukt inspirerade och imponerade av den är kvinnan och hennes upfinningsrikedom. Hon letar skräp och gör om det till funktionella prylar i hemmet. Jag fick ett starkt behov av att gå ned och rota i mitt eget soprum, att åka ut och spana in ödetorp på landsbygden och dra till myrorna och fynda fina bortlämnade saker. Artikeln och bloggen är en tydlig kommentar till slit och slängsamhället och en stor motivation för att ta till vara på och hitta nya användningsområden för alla prytlar som finns runt omkring oss. Jag är t.ex. sjukt sugen på att göra en egen glödlampssnörlampa.

Kolla in hennes blogg Skrotochskräpimitthjärta.

Årets bästa lördag

Alltså, lördagens väder var ju helt perfekt för en lång skidtur. Sagt och gjort. Våra lagg tog oss över golfbanor, skogar, berg, sjöar, åar och vandringsleder. Det är så roligt att samma skogar och stigar upplevs helt annorlunda på vintern. Att man kan ta sig över sjöar och kanaler och krypa under broar. Att få nya perpektiv på omgivningen. Som när man sitter och fikar på strandkanter man aldrig skulle nå på somrarna. Vår matsäck bestod av varm choklad, frukt och kokt ägg. Svårare än så behöver det inte vara.

En sån här helg är precis vad jag behöver för att samla energi inför en spännande och kanske livsavgörande vecka. Som jag saknat en dag som den här under den snöfattiga vintern! För min del får det gärna vara snö fram tills vitsipporna tittar fram bortåt april. 

Helst Szymborska

Min allmänbildning är i stora drag grundad i något så ovanligt som stand-up-comedy. Jag fullkomligen slukade alla släng-dig-i-brunnen-avsnitt och eftersom min pappa spelade in varje säsong kunde jag även alla dråpliga, råa, politiska och många gånger sexanspelande skämten utantill. Jag var en riktig teaterapa som ofta återgav (med stor inlevelse) alla skämt som jag lärt mig, gärna vid middagsborden och ofta med ord och anspelningar som jag själv som 8-13åring inte själv förstod. Dock fastnade de där sakerna väldigt djupt i mig. Jag har numer insett att jag kan tacka bl.a. Babben Larsson, Adde Malmberg, Jonas Gardell, Peter Wahlbeck, Måns Herngren och John Ajvide Lindkvist för min 1990-talshistoriekunskap. Och det var i ett av Ajvide Lindkvists skämt om den då nyblivna (och för många okända) nobelpristagaren i litteratur1996, som jag för första gången hörde om den polska poeten Wislawa Szymborska.


Något år senare på högstadiet skulle vi som svenskauppgift välja en nobelpristagare i litteratur att skriva om. Behöver jag säga att jag valde Szymborska? Jag lånade hennes poesisamlingar och fullkomligt drunknade i hennes värld och starka och målande ord. Szymborska är fortfarande en av mina favoritpoeter. 


Imorse läste jag en notis i tidningen om att hon gått bort. Finaste krutkvinnan. Några av alla dina kloka ord;




LÖKEN

Löken är något annat den.
Den har inget innandöme.
Löken är sig själv tvärs igenom,
till högsta graden av lökighet.
Lökaktig till det yttre,
lökartade ända ner i roten,
skulle den kunna se in i sig själv
utan att förfäras.

I oss så mycket främmande och vilt
som knappt än täcks av huden,
ett invärtes inferno finns i oss,
en våldsam anatomi,
men i löken bara lök,
inga tillkrånglade tarmar.
Den är flerfaldigt naken,
innerst inne sig lik.

Löken är ett samstämmigt vara
en lyckad skapelse är löken.
I den ena helt enkelt den andra,
i den större ryms den mindre,
och i nästa följande,
dvs. den tredje och den fjärde.
En centripetal fuga.
Ett eko komponerat till en kör.

Löken, den förstår jag:
världens mest välskapta mage.
Den omger sig själv med glorior
till sin egen ära.
Inuti oss - fett, nerver, ådror,
slem och sekret.
Och vi förvägras
perfektionens idioti.
- Wislawa Szymborska




Och här är min personliga favorit.

Hej där!

Jag tror bestämt att jag fått ett par nya läsare den senaste tiden. Det är ju himla kul och jag vill verkligen passa på att säga VARMT VÄLKOMNA till er alla! En bloggkommentar som lämnades igår påminde mig om en sak jag gått och funderat på ett tag.. Det vore nämligen råkul att se lite vilka ni är som läser och vad ni skulle vilja ha mer av, av mig och av bloggen alltså. Frågorna nedan har jag hittat på en av mina absoluta favoritbloggar.

Okej då kör vi!

1. Hur gammal är du?
2. Bloggar du? (Lämna gärna adressen i så fall!)
3. Har vi träffats i det verkliga livet?
4. Minns du hur du hittade hit?
5.Vilka blogginlägg, som jag publicerar, uppskattar du mest?
6. Vad skulle du vilja att jag bloggade mer om?
7. Har du någon fråga du vill ställa till mig?


Om ni vill svara vilket jag hoppas på kan ni lämpligen göra det i kommentarsfältet.

Ps. Och hörrni. Om ni inte gör det tänker jag skriva fejkkommentarer. Annars blir det ju pinsamt. För alla inblandade. Ok? Är ni med mig?

Den oinställsamma vinterns skönhet.

Imorse hörde jag småfåglarna sjunga när jag satt och åt frukost. Deras klara kvitter hördes genom både betongväggar och stängda fönster. Det gjorde mig viss om att det nu bara kan bli bättre och ljusare. Har de frusna stackarna fått energi  från solen nog till att sjunga, så ska nog jag också få det.

Fram till helgens tur i skidspåret lyssnar jag på utvalda radioprogram medan jag arbetar. Det ger också energi. Ibland har jag tur och stöter på fina ord som dessa:

Av alla fyra årstider trivs jag bäst på hösten och näst bäst på vintern. Dagar utan slask, älskar jag vintern. Den är inte inställsam som sommaren är, i sin kladdiga skönhet och sitt överflöd och sin långa stiltje. Även om sommaren i början är vacker i sin anade skörhet.
- Lena Andersson, vinterpratare i P1.


Känns inte februari lättare att gå igenom när vintern beskrivs så?



Bilden har min vän Miriam tagit.