tisdag 31 januari 2012
Så får du sittplats i tunnelbanan - en tutorial
En ekorekoblogg kan ju inte undgå att pusha för att man ska åka mer kollektivt. Men eftersom jag liksom många andra ogillar trängseln i kollektivtrafiken och har smått agorafobi är det allra mest bekvämt att åka kollektivt när man får sittplats. I Stockholm liksom andra städer är dock sittplats under rusningstrafik lika ovanligt som vilda ålar i Sargassohavet. Det kräver således sin kvinna för att lyckas få syn på, för att inte tala om att tag på en.
För en tid sedan gjorde tidningen Metro en (rätt usel) trestegsguide om hur man får sittplats i kollektivtrafiken. Den gick ungefär såhär:
1) Leta efter plats
2) Hitta en ledig plats
3) Sätt dig ned
Jag vill hävda att det krävs mycket mer skills än så. Det är rentav en konstform. Och eftersom jag anser mig besitta just sådana skills ska jag nu dela med mig av mina tips, trots risken att jag på sikt får mer kvalificerad konkurrens än i dagsläget. För er i andra städer kan denna tutorial självfallet tillämpas på spårvagnar, pendeltåg och till viss del även bussar. Dock utövar jag själv främst denna rutin i Stockholms tunnelbanesystem.
Gör såhär:
1. Det börjar egentligen redan på perrongen. Se till att lära dig ungefär var dörrparen stannar på perrongen (eftersom det är standardiserade stopplinjer hamnar dörrarna alltid på samma ställe på perrongen). Det är ju en fördel att få försprång in i vagnen för att få välja strategisk placering mer fritt. Om du hamnar mittemellan dörrparen måste du snabbt gå mot en dörr, ett tips är då att angripa dörren från sidan, dvs parallellt med tågvagnen. Detta eftersom de flesta andra går rakt mot dörren från mitten av perrongen.
2. Väl inne i vagnen går du direkt in i gångarna och ställer dig bredvid de som sitter ned. Stå alltså inte kvar vid utrymmet vid dörrarna eller i mellansektionerna. Du ska dra dig mot sittplatserna likt en törstig gasell dras mot öknens vattenhål. Kanske har du tur redan här och hittar en ledig plats. Om inte är det ändå mer bekvämt och mindre trångt att stå i gångarna än vid dörrutrymmet.
3. Börja studera vilka personer som gjort sig väldigt hemmastadda, dessa kommer troligtvis inte gå av de närmsta hållplatserna och kan därför sållas bort direkt. Se till att använda alla dina sinnen för att titta, lyssna, känna och lukta till dig när folk börjar samla ihop sig och sina prytlar för att stiga av.
4. När tillfälle till slut ges och en sittande i ditt upptagningsområde slår ihop boken och tar på sig sina handskar, låter du denne passera samtidigt som du ställer dig ivägen för eventuell konkurrens.
5. Var målmedveten och tveka inte att ta ett bestämt kliv i riktning mot den lediga platsen. Det finns gott om folk som är lite för tvekande/ouppmärksamma/artiga vilket du självklart ska utnyttja. Det fungerar allra bäst om du undviker ögonkontakt och helt sonika sätter dig utan att "se" att andra hade samma avsikt. Gamla, barn och gravida undantages eventuellt från denna rätt bryska metod.
Du lär dig snart vilka stationer som det brukar stiga av mest folk på, skärp dina sinnen vid dessa stopp. Spänn av och sätt på autopiloten vid övriga. Det kan dessutom finnas skillnader på var i tåget du sitter. Långt fram, bak eller i mitten. Vissa stationer som t.ex. Gullmarsplan kan man ofta få plats om man sitter långt bak, medan det sällan går av folk i mitten eller långt fram. Detta kräver övning och utvärderingar för att förstå vad som är resmönster och vad som är slumpen.
För att få plats på bussen när hållplatsen kryllar med folk som väntat längre än du, kan du smyga dig bakom busskuren och stå osedd skymd av kurväggen. När bussen är på ingång kliver du några steg fram för att visa att du stått och väntat precis som de övriga gjort. Lämna dock företräde för tre fyra personer för att visa dig ödmjuk och inte alls tävlingsinriktad. Du undviker på så sätt sura miner och framförallt att avslöja hur uträknande ditt beteende egentligen är.
Självklart inser jag att jag nu kanske inte framstår som stans mest sympatiska person, men jag vill betona att kollektivtrafiken i rusningstid på många sätt är en kamp likt den på savannen som således kräver en överlevnadsguide. Det är survival of the fittest som gäller och jag använder hellre min hjärna än mina muskler för att överleva resorna till och från jobbet. Gör du dessutom allting med ett leende på läpparna så är det få som ens läggs märke till dig.
Lycka till!
måndag 30 januari 2012
Utmärkelse: Världens ondaste företag
Jag vet att det kanske inte är världens mest peppade grej att starta veckan med, men på miljöaktuellts sida hittade jag listan över årets miljövidrigaste företag.. Alla sex nominerade företag är synnerligen goda vinnare i kategorin.
Förra året gick utmärkelsen till Neste Oil, det finska statliga bolaget som storsatsar på palmoljediesel trots att det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av palmolja och en ökad regnskogsskövling i framför allt Sydostasien.
I år stod däremot valet mellan följande sex företag:
1 Vale
Brasilianskt gruvbolag som bygger vattenkraftsdammen Belo Monte i Amazonas, lägger 700 kvadratkilometer regnskog under vatten och driver bort tre indianstammar.
2 Samsung
Koreansk elektronikjätte som använder förbjudna kemikalier i produktionen utan att informera fabriksarbetarna.
3 Freeport McMoran
Amerikanskt gruvbolag som förorenar miljön på Västra Papua i Indonesien
4 Syngenta
Globalt kemiföretag (tidigare Novartis and AstraZeneca) som marknadsför det giftiga ogräsmedlet Paraquat trots att tusentals bönder dött av exponeringen.
5 Barclays
Brittisk bankjätte och världens största spekulant i livsmedel, driver upp priserna vilket går ut över de allra fattigaste.
6 Tepco
Japanskt kärnkraftsföretag som nonchalerade säkerheten vid sina anläggningar för att sänka kostnaderna.
Och vinnaren?
Juryns pris går i år till Barclays.
Mottagaren av folkets pris, efter att ha fått 25 041 av sammanlagt 88 766 personers röster, blev gruvbolaget Vale.
Här kan du läsa mer om priset och om vad den kände ekonomiprofessorn Joseph E. Stiglitz sa under prisutdelning som skedde i Davos."
fredag 27 januari 2012
Fredagsvideo för rätt feeling
Som tack för att era kommentarer fångade upp mig innan jag föll. Apropå att inte ge upp och att fortsätta våga och utmana. Här kommer en himla fin video av Säkert. The can I project. En sång om mod. En video om mod. Som ger både energi och värme. Hoppas er helg börjar på allra bästa sätt.
torsdag 26 januari 2012
Plastic fantastic?
Just because you can't see it dosn't mean it's not there.. Dags att sluta sopa skit under mattan/ytan?
Att plasterna finns i allt vi använder är ingen nyhet. Det borde heller inte vara någon nyhet att plasterna inte är nedbrytbara för naturen. Det enda som händer är att plastbitarna delas i mindre och mindre bitar. Dessa plastföremål hamnar allt som oftast tillslut i havet. Och i magarna på fåglar, däggdjur, fiskar och andra vattenlevande organismer. Betänk att all den plast som tillverkats sedan dess födelse på 1860talet fortfarande finns kvar på jorden. Ingenting har försvunnit! Det är ju fruktansvärt obegripligt egentligen. Bara när jag skriver det här ser jag plast i nära på alla saker på mitt skrivbord. Pennor, datorskal, sladdar, påsar, tejp, lampor, plastmappar, USB-minnen. Allt. I flera århundraden. Visseligen har vissa plaster bränts men dessa har istället släppt ut miljögifter till atmosfären.
The Great Pacific Garbage Patch är en flytande sophög mitt ute i havet där plaster från hela värden hamnar då de färdas med havsströmmar och vindar. Plastberget är till ytan lika stort som delstaten Texas och förväntas dubbleras de närmsta tio åren.
Här är ett videoklipp som kan fungera som snabbväckarklocka.
Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa det allra första numret av magasinet Filter där det ges en grundlig genomgång av det ofattligt stora problem som plasterna i vårt samhälle innebär.Artikeln Plasterna anfaller är en skrämmande läsning men så himla viktig för att vi ska förstå vilket avtryck vi gör på naturen. Om du redan läst artikeln rekommenderar jag dig att läsa den igen.
Och så kan vi väl komma överrens om att källsortera våra hushållsplaster ännu bättre? Varenda lite plastkork ska hamna rätt. Genom återvinning kan vi iallafall minska vårt bidrag till det flytande sopberget.
tisdag 24 januari 2012
Vems ansvar är det att förändra världen egentligen?
För några år sedan när jag var ung och okuvligt optimistisk hamnade jag i en diskussion på en fest kring miljöfrågor med en kille som var mindre optimistisk/villig att förändra sina livsmönster. Han frågade mig om inte världen redan var körd. Jag skrattade torrt och undrade om han sa så för att slippa anstränga sig och känna dåligt samvete. Sedan sa jag att jag verkligen trodde på konsumtionens kraft att förändra. Att alla inte kan göra allt (även om jag försöker). Jag sa att jag var övertygad om att om alla i Sverige/ Europa/ världen valde ut fem saker att förändra i sitt sätt att leva för att minska sin miljöpåverkan så skulle vi tillsammans kunna göra så stor skillnad att världen inte var körd. Inte på något sätt.
Jag gav killen lite exempel på saker som skulle få sjukt stor påverkan OM ALLA valde att:
1) Bara köpa ekologisk mjölk/fil
2) Bara köpa kravbananer
3) Inte äta tonfisk, torsk och jätteräkor
4) Alltid åka kollektivt
5) Sortera sitt avfall; absolut minst glas, metall, tidningar och plast.
6) Äta mer vegetariskt
7) Köpa mindre nytt, fynda mer secondhand.
Idag kan jag ibland känna en hopplöshet inför hur illa uppbyggt vårt världssamhälle är. Att det är omöjlig att förändra och även om det går rent teoretiskt så har lösningarna kommit försent och vi har dessutom fått med för få personer på det tåget. Det är oljan, pengarna och skräcken att tappa välfärdskapital som står i vägen för förändringen. Businessgubbar som vägrar ändra riktning. Som sitter runt stora runda bord och håller fast i sina fallskämspengar. Eller är det småbarnsförändrar som inte orkar byta riktning? Är det deras inrutade livsmedelsbutiksrunda som gör att vi står kvar och stampar på samma ruta? Vems jävla ansvar är det att förändra världen egentligen?
Jag återkommer ibland till min egna tidigare lösning. Att alla i hela världen valde ut 3-5 saker de absolut inte skulle kompromissa med, där man alltid skulle välja att göra det mest miljövänliga och att man på så sätt räddar världen. Vad kan vi som konsumenter egentligen påverka? Ibland är jag lika optimistisk som då, ibland tar jag rollen som skeptisk festkille. Ytterst sällan känner jag att det är dags att ge upp och strunta i allt.
Jag funderar t.ex. på hur stor inverkan hela Sveriges val att köpa ekobananer verkligen skulle ha. I Sverige är bananen den vanligaste frukten som säljs, by the way. Eftersom jag inte är en matematiker kan jag bara uppskattningsvis gissa att 9 miljoner människors val att enbart köpa och äta kravodlade bananer faktiskt kan ge effekt på bananmarknaden. Tänk dessutom om all passiv konsumtion av bananer på t.ex. dagis, äldreboenden och kontor plötsligt skulle införa krav på att det bara skulle köpas in ekologisk frukt? Jag kan misstänka att den typen av utveckling i Sverige skulle uppmärsammas rätt mycket i global media, kanske lyfts frågan tillslut på EU-nivå och Sveriges initiativ kan då förhoppningsvis även påverka och inspirera andra länder att sluta köpa in kemikaliebesprutad frukt. Förhoppningsvis hinner ekobananproduktionen med i svängarna och har möjlighet att direkt erbjuda de kvantiteter som konsumenterna kräver.
Jo i teorin skulle det säkert fungera. Men sen har vi ju alla avtal, företagssnårigheter och övriga politiska motiv och dolda agendor som gör det svårare att helt låta konsumenternas val bestämma. Det finns en massa barriärer som måste hanteras innan utopin ovan är realiserad. Frågan jag ställer mig är om det över huvudtaget är möjligt. Hur mycket marionetter är vi i de stora kostymernas våld? Kan man lita på vad de säger? Vem ligger bakom deras agendor?
Miljörörelsen har ju alltid det klorblekta pappret som ess i rockärmen när man diskuterar konsumtionsmakt. Detta handlar om att man i Sverige ville ha annat än klorblekt papper eftersom pappersindustrin förgiftade vattendrag och hav. Inom pappersindustrin sa man blankt nej till att det gick att ta fram papper utan att klorbleka det. Allmänheten var oresonlig och fortsatte att kräva icke-klorblekt papper och efter ett år eller så hade industrin lyckats ta fram det som konsumenterna krävt. Det som man tidigare sagt var tekniskt omöjligt! Detta innebär att man inte ska ta ett nej för ett nej. Ett "Nej" kan således betyda "Ja, om det är värt det" . Konsumenterna kunde alltså gå ihop och genom krav och påtryckningar förändra en hel industri. En stor vinst och ett viktigt exempel. Men skulle samma sak fungera i bananbranschen? Har inte samhället förändrats sedan 80talets klor-kampanj? Hur många är villiga att gå ihop för att bilda opinion kring kravbananer?
Jag tror att svårigheten ligger i att världens stora miljöproblem är så omfattande och intrikata att en enkel konsument inte vet var hon ska börja. Om man börjar sätta sig in i lite miljöfrågor översköljs man snart av en tsunami av nya miljöproblem. Man inser snart att allting är ett komplext trasigt nät av tidigare hyffsat fungerande (eko)system. Att fokusera på ekobananens vara eller inte vara känns väldigt lätt som en yttepytte droppe i havet. Dels för att det finns så många andra problem som känns större och dels för att det finns så många andra konsumenter som kan göra något.
En sak är klar. Ingen orkar göra allting. Jag återkommer återigen till att man måste välja sina strider. Få människor orkar slåss för minskad fossilbränsleanvändning, mindre kött på tallrikarna, färre utfiskade fiskar, bekämpande av växthuseffekten, försurning, plastpåseanvändning, övergödning, transporter över hela världen, socialt hållbara förhållanden av mat/teknik/klädproduktion i nord och syd, oljeledningar i naturskyddsområden, giftfria produkter till barn och vuxna etc etc etc. Därför tror jag på något sätt att man får välja sina fokusområden. Om du gillar att cykla och äta giftfri mat så fokusera på det. Gör det helhjärtat och försök påverka din närmsta krets att göra detsamma. Du behöver inte tänka att du också borde jobba för att östersjön ska bli mindre övergödd, eller att skriva påverkansbrev till H&M och Cheap monday om att de ska skärpa sina code-of-conduct-listor. Kostymnissarna i EU och FN kanske får lov att flyga runt jorden om de tar ansvar för att smartare beslut och avtal skrivs som påverkar marknaden och det globala samhället i stort.
Dock, och det här är viktigt, tycker jag att man måste fortsätta att vara öppen för att ta in ny fakta kring problem i världen, dvs att man i ett senare skede är villig att addera fler miljöval i vardagen. Jag har sjukt svårt för de personer som inte vill utvecklas och bredda sina egna horisont. Som är helnöjda med sitt resonemang att "jamen jag källsorterar ju, så då kan jag bränna till 500 m till affärn med min SUV och vräka i mig kött till varje måltid jag intar". Jag började min medvetna konsumtion med att inte äta tonfisk när jag gick i 2:an på gymnasiet. Efter ett år bestämde jag mig för att gå vidare och bara äta vegetariskt i skolmatsalen, men kött hemma. Sen åt jag bara vegetariskt + fisk. Sen började jag leta efter fairtradeprodukter i butiken. Sen kom ekobananerna och skippandet av halvfabrikat. Och så där har jag fortsatt. Jag har tagit det i min takt och hela tiden plussat på min egna Do n' Don't-lista. Rom byggdes inte på en dag heter det ju och det stämmer rätt bra in på en ekomedveten livsstil också. Och liksom Rom är en medveten livsstil aldrig riktigt färdigbyggd det finns alltid små hörn att fila vidare på. Men trots det är det rätt imponerande om man tar ett par steg tillbaka för att beskåda det man lyckats bygga upp.
På frågan om var ansvaret ligger när det gäller att förändra världen, försöker jag nog säga att den ligger på oss alla (surprice?), men att hela världens alla miljöfrågor inte bör ligga på en enskild individs axlar.
Låt oss fördela bördan så att allas våra ryggar kan vara fortsatt starka.
måndag 23 januari 2012
Tillgång och efterfrågan
En uppmuntran som givit resultat. Nu finns det mer ekomjölk än vad de svenska konsumenterna frågat efter. Arlas uppmuntran till bönderna att övergå till ekologisk mjölkproduktion har fått ett sådant genomslag att ekomjölk nu kommer att tappas på vanliga mjölkförpackningar. Så nu om inte förr är det på tiden att handla ekologiska mejeriprodukter för att visa på att detta överflöd av ekoprodukter är varmt välkommet! Vi vill ju inte att bönderna går tillbaka till konventionell mjölkproduktion pga att vi inte uppmärksammar denna goda nyhet. Arla lovar också att göra sitt för att marknadsföra ekoprodukterna bättre. Tänk om lägre priser ingår i den marknadsföringslösningen?
Enligt Notis i DN.
söndag 22 januari 2012
Tänk om..
Jag som behöver en riktig powerfrukost på måndagar hoppas självklart på någonting liknande även om min förväntan ligger på en mer realistisk nivå. Trots att jag välkomnar snön som fallit så börjar min brist på ljus och värme bränna hål i huden och få min längtan efter april, maj och juni att bli outgrundligt djup.
Det här får bli min målbild fram tills dess.
lördag 21 januari 2012
Det här är anledningen till att jag inte äter lax
Naturskyddsföreningen har i veckan släppt en ny rapport kring överfiske och hur tropiska fiskar trålas upp, mals ned och framställs till fiskmjöl som sen används som foder till jätteräkor och odlad norsk lax för att nämna några. Här är ett inslag från rapport 19/1.
Jag har ännu inte läst rapporten själv men har sedan länge varit införstådd med problemet med odlad fisk.
Du hittar rapporten här.
onsdag 18 januari 2012
Ekologisk Citrusmarmelad de Lux
Det finns inget bättre än att rosta en brödbit en söndagmorgon och hyvla lite ost och bre en klick EGENGJORD apelsinmarmelad på. Vid varje frukost som har den marmeladen som beståndsdel kommer du ge dig själv cred för att du är så grym och för att du orkade sitta och skala och strimla apelsiner och citroner i mörkaste januari. För att jag är så snäll och för att du ska få känna den känsla jag själv känner bifogar jag härmed mitt alldeles egna praktrecept på:
Citrusmarmelad de lux
Ingredienser
4 ekologiska apelsiner
2 ekologiska citroner
1 blodapelsin (ej skal)
5 dl vatten
8 dl syltsocker
Tvätta apelsinerna och citronerna lagom mycket. Eftersom det är ekologiska behöver du inte skrubba skiten ur dem i varmt vatten. Skala av det yttersta skalet på frukterna utan att få med så mycket av det vita (som ger beska). Hacka skaldelarna. Skär bort det vita luddiga resterna innan du skär fruktköttet i mindre bitar och tar bort eventuella kärnor.
Blanda fruktköttet med skaldelarna i en kastrull och häll på vattnet. Låt koka i 10-15 min.
Häll i sockret och låt koka 3-5 min till. Skumma marmeladen och häll sedan upp på rengjorda desinficerade burkar (jag brukar koka upp vatten och hälla i burkarna och låta stå några minuter).
Det här receptet ger ca 1,5 liter marmelad. Om marmeladen blir för besk kan man låta den stå i en vecka eller två. Då brukar den söta till sig. Den är dock alltid värd att vänta på.
Lite pilligt. Väldigt värt.
Det här är mitt bidrag till Teas klassikerutmaning.
tisdag 17 januari 2012
Kalkkrävande växter
Här kommer en lista på vilka växter som blir glada av mer kalk (eller kalcium som jag skrev i förra inlägget..). Att spara äggskal och smula ned och blanda i jorden är alltså en väldigt bra idé för just dessa plantor. Det är således inte heller fel att plantera sådana frön i äggskalskrukorna nedan.
Generellt är det bra att kalka alla vanliga rabatter då och då eftersom det surt regn (jo det finns fortfarande) bidrar till att försura jordarna. Med vanliga växtrabatter menar jag rubbet utom kalkskyende växter som rododenron och hortensia för att nämna några. Har du skogstomt med barrträd eller försöker du anlägga en äng så är det ännu mer idé att införskaffa rätt ordentliga mängder kalk. Ett par frukostägg kommer i dessa fall inte att räcka.
Det är också bra att lägga äggskal i komposten om man har någon, då kalken neutraliserar komposten som annars kan bli rätt sur av för mycker gräsklipp etc.
Nåväl. Här kommer kalkälskarväxterna. Listan är direkt snott från ett företag som kränger kalktillskott för jordbruksodling. Ha därför överseende med att det eg. behovet av kalk kanske inte är så skriande som det verkar. Jordbruksodling är en helt annan business än en liten pallkrageodling, och därav även behovet av att tillföra näringsämnen till jorden.
Ärtor/Bönor är de mest kalkkrävande grödorna som odlas. Kalkningen bör ske inför sådd på vårvintern. Det beror dels på att baljväxterna är beroende av bakteriernas goda kvävefixering, vilka kräver högt pH. Genom tillförseln av kalcium och magnesium stimuleras klorofyllprocessen. Samtidigt optimeras nyttjandegraden av fosfor.
Vitkål har stort behov av kalk eftersom den kräver extremt högt pH-värde, gärna över 7,2, samt stor tillgång till magnesium.
Broccoli och blomkål kräver höga pH-värden samt fri tillgång till kalcium och magnesium.
Morötter vill ha ett högt pH samt fri tillgång till kalcium och magnesium.
Dill har behov av ett balanserat pH.
Persilja har behov av ett balanserat pH.
Jordgubbar kräver inte så högt pH-värde men tillgång till kalcium och magnesium.
Hur?
Kålväxter och morötter bör ha kalkad jord inför säsong så att det finns god tillgång av kalcium och magnesium direkt vid sådd och plantering.
Dill och persilja däremot kan kalkas efter sådd/plantering.
Jordgubbar kalkas vid sättning med en underhållskalk innehållande magnesium, vilket ger plantan gynnsamma förutsättningar.
Källa: Sma mineral.
(Som tillsammans med ekoweb nominerar och utser årets ekoföretag "för att lyfta fram drivna personer och företag inom svensk ekologisk produktion".)
måndag 16 januari 2012
Återvunna odlingskrukor
Okej alla trädgårds- och balkongodlare! Om bara några månader drar vi ut på gemensamt lämmeltåg till trädgårdsbutikerna för att hamstra fröpåsar och såjord. istället för att köpa småkrukor kommer här ett tips på hur du kan återvinna hushållsartiklar till små smarta odlingkrukor. Jag brukar spara de små plastkrukorna man köper hyacinter i. Men det blir ärligt talat rätt osnyggt i köksfönstret. Därför tänker jag i år prova dessa varianter istället. Så himla smart att ta tillvara på de trista papprullarna.
Äggkrukor går inte heller av för hackor (eller?). Se till att knäcka äggen rätt högt upp i toppen så att de blir så djupa som möjligt. Tvätta därefter skalen och stick ett litet hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna ut. Spara äggkartongen för stabil frökläckarställning. Extra smart om man har kalciumkrävande plantor. Bara att spräcka ägget och plantera om hela krukan i en större behållare när det är dags.
Nu är det bara att spara och samla på sig rullar och ägg så att det räcker till alla fyrtioåtta fröer jag ska sätta i mars.
Klicka på bilderna för källa.
lördag 14 januari 2012
Herr Karlssons trädgårdsbärspaj
Jag är uppväxt i en riktig efterrättspajfamilj. Min lillebrors tredje första ord var paj. Det femte var hallapaj. En bärpaj är enligt mig, helt klart klassiskern med stort K när det kommer till efterrätter. Och förutom den ännu mer klassiska smulpajen så är den här trädgårdsbärspajen det som räddat mig otaliga gånger vid oväntat besök. Bästa grejen när man behöver något snabbt och tjusigt att bjussa på. Förövrigt älskar jag recept där man slipper hacka ihop smör med socker och mjöl. Smält smör is the shit.
Receptet är min vän herr Karlssons paradnummer. Ingen gör pajen lika bra som han, så är det bara. Men trots att han är en pidestaliserad pajikon så vill jag intyga att även du och jag kan ro hem en sjuhelsikes paj om vi följer receptet.
Ingredienser:
150 g smält smör
3 dl mjöl
1 dl socker
1 krm salt
½ tsk bakpulver
300 g trädgårdsbär av valfri sort men gärna en blandning.
2 msk socker
1-2 tsk potatismjöl
I min paj hade jag en mix av hallon, jordgubbar, krusbär, vinbär, björnbär och blåbär.
Gör såhär:
Smält smöret och låt svalna. Blanda de torra. Häll på smöret och blanda ihop till en deg. Tillsätt ev någon tsk vatten om det är svårt att få ihop degen. Tryck ut degen i en pajform. Häll i bären och strö på socker (ca 2 msk) och potatismjölet. Skjutsa in i ugnen 15-20 minuter på 225 grader.
Vispa valfritt fluff till och se till att sitta ner när du äter den så du inte råkar svimma. Magisk.
fredag 13 januari 2012
Mr W
Låt oss avsluta jobbveckan och starta helgen klarsynt med den här filmen. Kontenta: Alla vill komma till nytta. Alla har potential.
tisdag 10 januari 2012
Der grüne Berlin - en turistguide för miljömedvetna
Jag firade jul i Berlin i år och upptäckte då hur grön staden var både rent vegetativt men även vad gäller ekomedvetenheten. Berlin är verkligen en speciell stad som har någonting att erbjuda alla möjliga slags människor. Jag tänkte dra mitt strå till stacken och har nedan sammanställt en liten lista med tips på lite ställen och saker att se och göra för er som gillar medveten konsumtion, grön stadsplanering eller är allmänt öppna för förslag på vad man kan göra en dag eller två i den tyska huvudstaden.
Transporter
U-bahn - För det första tycker jag ansolut att du ska köpa ett en(eller flera)dagarskort i kollektivtrafiken. Berlins tunnelbana är en av världens äldsta och är uppdelade på tio linjer plus S-banlinjer (lokaltåg) och spårvagnar. Förutom att det går snabbt att ta sig mellan de olika stadsdelarna så är Berlins tunnelbanestationer oftast sjukt stilistiskt snygga, de gula vagnarna är som tagna från en legovärld och man får en go känsla för staden av att åka tillsammans med vanliga berlinare. En tydlig skillnad mellan Berlin och Stockholm är att vi inte såg en enda smartphone under hela tiden vi var där. INGEN spelade wordfued eller pratade i mobil. Chockerande såklart, men också vagt bekant på något vis.
Fina S-banstationen Hackescher Markt |
När vi ändå är inne på transportmedel kan jag nämna att det i Berlin liksom de flesta europeiska städer finns möjlighet att hyra cyklar för att ta sig runt. Smart drag om man är där under sommarhalvåret, eftersom stan är stor och guldkornen ligger utspridda över stadsdelarna.
Free tour Berlin - Man kan även bestämma sig för att promenera runt i Berlin och kan då passa på att få en guidad tur på 3,5 timmar. Ett sjukt bra och effektivt sätt att lära sig mer om denna historiespäckade stad, dessutom koldoixidfritt och bra för lokalsinnet. De entusiastiska guiderna är ofta studenter som extraknäcker på dricksen de får i slutet på varje guidning. Och man får lära sig om både andra världskrigsanekdoter och ur vilket fönster som Michael Jackson visade upp sin lille son en gång i tiden. Enkelt, informativt och rätt roligt faktiskt.
Parker och grönområden
I Berlin finns mer än 2500 offentliga parker, många små men ett par riktigt stora. Berlin är också en av europas huvudstäder som hyser flest vilda djur inne i stadskärnan, bl.a. ca 8000 vildsvin, enligt stadens viltvårdare. Det som slår en när man promenerar runt i Berlin, och då framförallt i de östra delarna är att det finns många ödetomter och vildvuxna partier mitt i stan. En rest från kriget och åren som uppdelad stad såklart. Det är en rolig detalj att allt i stan inte är tillrättalagt och vattenkammat. De vilda partierna av grönområdena tycker jag är de mest spännande.
Den största och mest centrala parken av dem alla är Tiergarten (Djurparken) som förr var privata jaktmarker för stans kurfurste. Idag kan man picknicka, jogga, sporta eller slöa i parken som ligger prick vid Brandenburg Tor och utmed floden Spree. Och när du ändå är där och promenerar utmed Spree så kan du hålla ögonen öppna efter smart ekosystemplanering av stadens ekologer. Promenadstråken är nämligen kantade av gamla trädstammar som dels fyller funktionen att tydligt avgränsa gångbanan från gräsytorna och dels en ekologisk funktion då trädstammarna blir till insektshotell för skalbaggar och larver som i sin tur är som en prima femstjärnig krog för parkens fåglar.
Ett annat ståtligt område att ströva omkring i är Slottsparken i Charlottenburg som är en av stadens mest uppskattade park. Parken har en barockträdgårdsdel och en engelsk landskapsträdgårdsdel, allt är överdådigt och vattenkammat, givetvis.
Ekologiska mataffärer
I Berlin finns det ett flertal matbutiker med helekologiskt utbud. Allt som finns i en vanlig matbutik och lite till. Jag gick omkring storögt och pillade på förpackningar och luktade på teer, schampoon, frukter, handkrämer, bröd, ost mm. Vi köpte med oss choklad, vin, vinäger, marmelad och tyska julkakor i omgångar.
Bäst ekothrill gav LPG Biomarkt vid Mehringsdamm i Kreuzberg vilket är den största butiken i kedjan med både ost-, kött- och brödförsäljning över disk och egen hud- och hälsovårdsavdelning. Men det bästa med dessa alternativa matbutiker tyckte jag var den strida ström människor som handlade där, både till vardags och till den stora julfesten. Det ingav hopp om att det går att få vanligt folk att veckohandla helt ekologisk om man bara erbjuder det på ett bekvämt sätt.
Veganz - Det ryktas även om en helvegansk affär vid namn Veganz där kött, ägg, mjölk och andra icke-önskade varor i veganvärlden har flugit all världens väg och ersatts av andra alternativa varor. Vi hittade inte dit under vår resa men affären ligger på Schivelbeiner Straße 34.
Caféer med ekoutbud:
Berliner Kaffeerösterei - Ett hyllat lite gammeldags cafékondis som erbjuder egenrostat kaffe från rosteriet och butiken vägg i vägg. Cappuccinons lattekonst är gjord med närmast nitisk precision (se bild nedan) och både kaffet och mjölken är ekologisk. I butiken kan du köpa nyrostat kaffe och väl utvalda teer, samt en uppsjö chokladkakor och english-shop-cookie-prytlar.
Caféet har rykte om sig att sälja stans godaste croissanter, men erbjuder även en gediget utbud av tårtor i alla upptänkliga smaker och kombinationer. Ett tips är marsipantårtan som är så långt i från trist och gräddig princesstårta man kan komma. Det låter kanske inte så gott med den nära 2 dm höga tårtbitens olika lager erbjöd en variation av smaker som toppas av den finaste av nyponsylt.
Uhlandstraße 173, Charlottenburg
Auguststraße 58, Mitte
Caféer med vegoutbud
Café Anna Blume - Det är nära på ett måste att bege sig till det mysiga caféet vid i Prenzlauer Berg för att äta lång lyxig brunch. Anna Blume är både ett café och en blomsterhandel och är döpt efter en målning av konstnären Mucha som självklart också figurerar på väggarna i cafédelen. Ett säkert brunchtips är att beställa den vegetariska "Anna Blume Special". Ett trevåningsfat med överflöd av ost, färskost, frukt, gudomlig äggröra, grönsaker, marmelader och snittar och en brödkorg på sidan om. Sedan är du sysselsatt i timmar med att äta och glo på folk. Även Anna Blume erbjuder ett stort utbud av gigantiska tårtor som enligt uppgift skall vara himmelska.
Kollwitzstraße 38, Prenzlauer Berg
Precis utanför Anna Blume står en klunga med kapade trädstammar. Tittar man riktig noga ser man att stammarna holkats ur på några ställen och ersatts av trälådor med en gummiförsegling. I denna kreation kan berlinare och annat löst folk hämta och lämna böcker. Som ett levande gatubibliotek! Under tiden vi åt vår lyxbrunch stannade säkert tjugo personer vid trädbibblan och letade efter nya litterära fynd. Varför finns inte den här kreativa öppenheten för nytänk och återbruk på allmän plats i svenska städer?
Vegetariskt käk
Yellow Sunshine: Vegetarisk ekologisk fastfood diner med finfina pommes MED skal och bara köttiga vegoburgare på menyn. En dröm för en jag-tycker-fortfarande-om-köttsmak-vegetarian och fungerar precis lika bra att tuta i de här burgarna i de största av vegomatsskeptiker. Det här är riktigt gott! De ansiktstatuerade gästerna tillsammans med de svampmålade väggarna bidrar till den lite udda stämningen och kommer på köpet.
Wiener Straße 19, U-bahn Görlitzer Bahnhof
Cookies Cream: Vegetarisk finrestaurang som hyllas i samtliga Berlinguider som vi haft kontakt med. Det här är tydligen the shit om man vill käka gourmémat på vita dukar utan att kompromissa med smak och kvalitet bara för att maten är köttfri. Dessutom har de en hajpad klubb i källaren. Vi letade överrallt efter det här tjusiga köket, tyckte det lät passande för en julaftonsmiddag men icke sa nicke. Tyvärr lyckades vi inte finna restaurangen. På hemsidan flaggar de för att de håller på att flytta. Kanske kan det ha med saken att göra.
Behrenstraße 55 (svårhittat)
Framöver ska stället kunna återfinnas på:
Unter den Linden 41
Hållbar stadsplanering
Reichstag dome: Som hållbarsamhällsutvecklingsnörd måste jag ju också tipsa om att gå upp i Berlins riksdagshus. Låter det festligt? Inte det? Att gå upp i takgloben i Reichstag är någonting som du kommer att göra ändå, ståtlig utsikt och etablerat turistmål kommer att suga upp dig på taket vare sig du vill eller inte. När du är där och går runt och lyssnar på headset-guiden kan du spetsa öronen när han börjar snacka om kupolens funktioner. Det är nämligen så att spegelpelaren (på bilden) reflekterar ljus ner i parlamentssalen och sparar på så sätt in på belysningen samtidigt som politikerna i salen inte riskerar att bli bländade tack vare smart utformning. Dessutom innehåller pelaren en luftslussfunktion som ser till att byggnaden hålls varm respektive kall beroende på om det är sommar eller vinter.
Inte nog med detta utan taken på riksdagshuset och byggnaderna runt omkring är belamrade med solceller, vilket såklart också hamnar under grön smart design-flaggen.
Uppe på takkupolen kan du även studera alla gröna tak som finns i Berlin. Gröna tak är ett smart sätt att både öka växtligheten i staden men också minska dagvattenhanteringen. Växterna på taken tar upp vattnet och samlar även på sig tungmetaller och andra luftföroreningar som annars följer med regnvattnet ner i gatubrunnarna, via vattenreningssystemen och sedan ut i naturen. Berlin är känt som en av de främsta städerna inom grön teknik och har fått ett stort genomslag på just solceller och gröna tak om man jämför med Sverige.
Dessutom har man en lite mer avancerad sophantering i det offentliga rummet än i många andra städer, eftersom brukaren själv kan sortera sina sopor direkt på tågperronger och andra utrymmen. En läskeflaska här, en tidning och lite fruktskal där. Fiffigt!
Secondhand etc.
Till sist hittar du såklart tusen loppmarknader och secondhandbutiker och mysiga gator med fik och krypin. Jag är verkligen ingen berlinsk Elsa Billgren, men bra områden att börja leta efter fynd och återvunna prylar är;
-Kastanierallé i Prenzlauer Berg,
-Kollwitzstraße i Prenzlauer Berg
-Bergmannstrasse/Gneisenaustraße, Kreuzberg.
-Loppisarna hittar du främst på söndagar, när resten av stan är så gott som stängd.
Das ist alles,
meine Freunde.
onsdag 4 januari 2012
På väg mot den riktiga vintern
Imorgon sticker jag till fjälls och åker längdskidor några dagar med det här snygga gänget. Hoppas på sol och frostkristaller. Och ogenant mycket varm choklad.
tisdag 3 januari 2012
Min vän kemikaliedetektiven
I dag har problemet med kemikalier i leksaker och andra vardagsprodukter uppmärksammats av både rapport och SVT:s gomorronsoffa. Experten som uttalar sig om ämnena och hur man som konsument ska undvika dem är min goda vän Frida. Det finns därför inget skäl till att inte titta på följande klipp.
Såhär skriver en reporter på svt i en artikel kopplat till inslaget:
Många leksaker innehåller gifter
Frida Ramström jobbar som inspektör på Kemikalieinspektionen. Hennes uppgift är att snoka reda på varor som innehåller för höga halter av farliga ämnen. Hon gör stickprovskontroller i butiker och analyserar varorna.
-Vi hittar brister hela tiden, säger hon och visar en ask barnkritor som hon har hittat för höga halter bly i.
5-30 procent innehåller för höga halter-I de kontroller vi gör innehåller mellan 5 och 30 procent av varorna för höga halter av miljö- eller hälsofarliga kemikalier, säger Frida Ramström som påpekar att det de hittar är bara en droppe i havet.
Det finns flera anledningar till varför det är så här, enligt Frida Ramström. Lagstiftningen är för svag vad gäller hälsofarliga kemikalier, det finns inget krav på att innehållsdeklarera varor och det är upp till tillverkare och importörer att kontroller sina varor.
-Handeln med varor är i dag global vilket gör att det är svårt att ha kontroll över de varor som importeras. Vi vet egentligen väldigt lite.
Av alla leksaker som säljs inom EU är 85 procent tillverkade i Kina, enligt FN. Och det är också leksaker från Kina som innehåller flest otillåtna kemikalier, enligt Rapex-registret.
-Här i Kina är det inga problem att köpa leksaker med ftalater, säger SVT:s korrespondent Niklas Sjögren och visar upp badleksaker i plast.
Så hur ska man som konsument egentligt kunna ta reda på om en leksak innehåller några skadliga kemikalier? Nej, det är inte lätt, menar Frida Ramström, men hon har några tips.
-Handla i seriösa butiker som är bra på leksaker. De har oftast någon som jobbar med de här frågorna. Lukta på plastleksaker. Luktar de starkt av plast, undvik dom, för då finns risk att de innehåller ftalater. Köp heller inte leksaker som luktar parfym. De kan vara tillsatta för att dölja plastlukt och kan i sig dessutom vara allergiframkallande. Och fråga i butiken. Som konsument har du rätt att inom 45 dagar få veta om en vara innehåller några farliga ämnen. Den rätten finns i EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach.
Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag under åren 2011-2014 som ska minska risken för att människor i sin vardag utsätts för farliga kemikalier.
År 2013 börjar också nya regler att gälla för kemikalier i leksaker enligt EU:s nya leksaksdirektiv. CMR-ämnen, det vill säga cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, får då inte användas i leksaker.
-Förhoppningsvis blir det bättre. Men det här ju EU-lagstiftning och omfattar exempelvis inte Kina, avslutar Frida Ramström.
måndag 2 januari 2012
Återvinningsljus
Bästa jag-har-gjort-den-själv-presenten just nu är en sån här ljuskopp av återvinningsmaterial. Du blir garanterat nominerad till årets första och bästa hemmafixare. Eller nja. Det beror ju på vem du ger bort dem till. Jag gav mina koppar till några som visade sig oförstående till ovanstående underförstådda utmärkelse. Men vad vet jag. Du kanske har bättre lycka i släktträdsträsket?
Hur som helst. Jag gjorde såhär:
Andrahandsfyndade några kaffekoppar för en femma vardera. Jag sprang också förbi Panduro och köpte ljusvekar. Därefter tog jag hand om alla ljusstumpar jag samlat på mig i vinter (det var några stycken). Jag klippte bort det svarta på de brända vekarna och smälte ner stearinet i ett vattenbad på spisen. Sen fyllde jag kopparna med stearinmassa och stoppade ner vekarna och lät dem stelna i mitten av koppen. Till stelna-i-mitten-av-koppen-hjälp använde jag ätpinnar som blivit över från någon sushifest i somras. Sen är det bara att ge bort till första bästa vän du träffar. Eller behålla.
Om du vill ha ett dikterat recept på kaffekoppljusen kan du lyssna här (ca 02.14 in). Lycka till!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)