måndagen den 31:e oktober 2011

Vardagskemikalier - en liten guide


Det är väl såhär vi tänker oss gifter och kemikalier. Självlysande i suspekta flaskor på ett laboratorium. Tyvärr har kemikalierna i mångt och mycket flyttat från kemisalarna på lab hem till oss och ned i våra sängar, in i vårt kylskåp, in på vårt kontor och så småningom in i våra kroppar.

I lördags var jag på konferens med Naturskyddsföreningen i Stockholms län och lyssnade bl.a. på ett föredrag om kemikalierna i vår vardag. Ett viktigt och otroligt jobbigt ämne, tycker jag. Man blir plötsligt så medveten om att kemikalierna finns överallt runt omkring oss. Min spontana reaktion är att bli ruskigt paranoid. Jag börjar snegla och misstänka alla material i min omgivning. från pennor, textilier, skornas gummisula, ost i plastförpackningar, slkortet, kvitton etc etc etc. Överallt döljer sig säkert de där hemska kemikalierna! Tyvärr verkar denna paranoia inte vara helt obefogad. Jag orkar inte ens tänka på hur mycket gifter vi utsätts för varje dag genom att andas, äta, dricka, nudda vid triviala föremål som tangentbord, telefoner, skärbrädor osv.

På föreläsningen gick vi igenom kemikalieindustrins framgångsrika 50-åriga historia. Idag finns det cirka 130 000 olika kemikalier ute på marknaden. Det motsvarar 400 miljoner ton. Kemikalieindustrin räknas till den mest lönsamma industrin i världen.

Som exempel nämndes en av de mest använda kemikalierna i vår vardag nämligen Bisfenol A.
Den har funnits i sådär 100 år och var förr en aktiv substans i P-piller. Numer används den främst i plaster och har blivit som mest känd i och med att dess användning i nappflaskor. Bisfenol A är klassat hormonstörande. Ändå har kemikalieindustrin svårt att erkänna att så är fallet, vilket är förvånande i och med sin aktiva inblandning i p-pillren för 50 år sedan. Det var en lång enveten kamp innan kemilkalieföretagen gick med på att ämnet var just hormonstörande. Förbudet för Bisfenol A i nappflaskor började gälla i EU i mars 2011. Det intressanta är att Bisfenol A används överallt i vårt samhälle men det är bara i nappflaskor som det finns ett förbud. Till exempel finns det Bisfenol A i; glaset i smartphones, leksaker, datorskärmar och insidan av läsk/öl/ciderburkar (aluminium). Det sistnämnda fallet har studier visat att ämnet frigörs från burken och löser sig med drycken. Om du bor i ett hus som just stambytts eller är nybyggt är det troligt att dina vattenledningar har bytts ut från t.ex. kopparledningar och preparerats med plast (relining) som istället innehåller Bisfenol A.

För att inte helt deppa ihop fullständigt avslutades föreläsningen med en liten lista med exempel på...

Hur man som konsument minskar sin exponering av kemikalier:

- Ät och drick mer ekologiska livsmedel
- Använd miljömärkta kläder och sängkläder (tvätta nya kläder innan användning)
- Använd färre och miljömärkta hygienprodukter
- Använd elektronik i välventilerade rum
- Städa med såpa och diskmedel (inget annat)
- Inred ditt hem utan plastmattor och tapeter utan plast
- Använd möbler och gardiner utan bromerade flamskyddsmedel
- Laga mat i gjutjärnspanna/gryta (hiva ut aluminiumkastruller och teflonpannor med skadad beläggning)
- Drick inte läsk/öl/cider ur burk
- Tvätta händerna efter du har läst tidningen

En jättebra lista tycker jag. Men hur vet man om ens gardiner innehåller bromerande flamskyddsmedel? Står det någonstans? Och vad är det egentligen som avges från elektroniken?

fredagen den 28:e oktober 2011

De okända äppelskogarna i Kazakhstan


I dag på jobbet fick jag höra om något alldeles fantastiskt. En vacker äldre kvinna berättade under fikastunden om sin senaste resa till Kazakhstan och till de vilda apelskogarna som växer där. Dessa vilda apelträd är urföräldrarna till hela världens äpplen. Jag fick direkt fantasirysningar om Astrid Lindgrens Nangilima - äppeldalen. Tänk att det finns en sån plats på riktigt! Som så få känner till dessutom. Tänk hur vackert det måste vara där på våren när hela skogarna blommar i vitt och rosa. Den riktiga Äppeldalen heter Tien Shan och ligger i östra Kazakhstan på gränsen till Kina. Precis som i sagans törnrosdal är Tien Shan kuvat under en envåldshärskare, området kring apelbergen är militärt område och för att komma dit som turist krävs otaliga visum och stämplar.


Runt om Kazakhstans största stad Almaty ligger många fruktträdgårdar där flera biodiversitetsprojekt pågår för att bevara de vilda frukssorterna. Förutom äpplen växer nämligen både aprikoser, körsbär, vinbär och många nötsorter vilt här. Områdets breddgrad och klimat är perfekt för att fruktträden ska trivas. Det är så nära paradisets lustgård vi kommer att komma.
Men! Liksom på så många andra vackra platser i världen så hotas dessa arter av både urbanisering, överutnyttjande av mark och klimatförändringarna. Äppelskogarna huggs ner till förmån för nya stadsdelar.

Det känns så sorgligt att en så unik plats som en vild äppelskog är starkt hotad och på väg att försvinna. Och detta i total tystnad. Ingen trycksvärta slösas för att uppmärksamma detta i vår del av världen. Min varma känsla i magen förbyts mot nedstämdhet. Om världen ändå kunde vara mer som en saga ibland.

söndagen den 23:e oktober 2011

Jorden, ärtan och skockan.



Kolonin idag var bara helt makalöst fin. Asplöven öste ned från trädkronorna runt om oss.



Vi klippte ner och och grävde upp. Kompsthögen växte en halvmeter direkt.


Men framförallt skördade vi äntligen jordärtskockorna. De har blommat fint sen början av september. Men hur mycket skockor får man egentligen av de sju som vi satte förra hösten?


Svaret visade sig vara "tillräckligt".



Närmare bestämt sådär 20 kg!

Om det blev jordärtskockssoppa till middag? Mm. och god var den!

torsdagen den 20:e oktober 2011

Att fly in i en bokhandel är att lämna denna värld en stund.


I tisdags när årets första riktiga höststorm drog in över Stockholm sökte jag skydd inne på en bokhandel. Det är en speciellt grej det där. Tiden står liksom stilla och årstider finns inte längre. Jag passerade hyllorna och stod och luktade på de nytryckta böckerna medan regnet droppade från hårtesarna. Några böcker stod jag och klämde och kände jag på extra länge.


T.ex. den här.. om starka tanter.


...och den här om starka kvinnor...


Och den här om att inte alls vara stark. En så otroligt vacker och vemodig bok för barn och vuxna med magiska bilder. Vunnit Astrid Lindgrens ALMA-priset har författaren också gjort. Så värd!


På väg hem möttes jag av en ledsam syn. En paraplykyrkogård vid tunnelbanespärrarna. Säkert åtta tio stycken låg slängda i hörnen. Sönderslitna och övergivna i pölarna av sina egna paraplytårar. De små tingens gud grät nog den natten av skam över slit- och slängmänniskorna. Låt de regna på dem tänkte hen nog.

söndagen den 16:e oktober 2011

Söndagssyssla


Jag har haft ett gäng fula reklam-magneter hemma som inte gjort någon glad. Eftersom jag inte gillar dagens slängsamhälle så fick jag imorse ett infall att utföra en remake av dem. En kopp kaffe, en sax, en karta och ett parkteaterprogram senare...


.. hade dessa gått från trista försäkringsmagneter till tjusiga kulturmagneter.



Du behöver: inspiration, sax, lim, magneter och pappersmotiv som du går igång på. Sen är saken biff.

fredagen den 14:e oktober 2011

En smått fantastiskt dag


Idag är min första dag som nyexaminerad. Det är en konstig känsla. Är jag klar nu? Utsläppt i samhället för att göra det lite bättre? En studievana och ett arbetssätt som man nötts in i under sex år och som format ens sätt att ta sig an uppgifter skall nu stöpas om till arbetstagare. Hela min identitet är kopplat till studierna. Jag har levt ett sant studentliv. Så pass innerligt att jag inte riktigt kan se mig själv som en del av den arbetande befolkningen. Men jag ser fram emot att lära mig det! Förutom arbetserfarenheten längtar jag efter att njuta av pendlingen till och från arbetsplatsen, att sitta i lunchrummet och med dem runt omkring tillhöra ett sammanhang. Att vara på samma nivå. Att gå in i mötesrum och prestera, tycka till och bli lyssnad på. Att trycka på kaffeknappen för hundrasjuttioelfte gången. Att bli tjenis med receptionisten. Sånna vardagliga saker.

Idag är den första, på riktigt, lediga dagen sedan jag började min uppsats en mörk dag i januari. Efter nio månaders växande textmassa förlöstes dokumentet igår i och med min redovisning. Nu är jag fri.
Och denna frihetsdag har tillbringats tillsammans med den mest tålmodige personen jag känner, som utstått otaliga uppsatssammanbrott från min sida, promenerandes i höstsolen, pallandes äpplen hos en vän, röda kinder av oktoberluften. Gå kisande till man blir blind och får huvudvärk, men utan att lägga märke till det eftersom allt är så vackert. En smått fantastisk dag helt enkelt!

Detta nya icke-studentliv innebär också att det påbörjas en helt ny tid på måndag. Tills dess ska jag njuta av min lediga helg och inte lyfta en bok eller öppna ett worddokument eller uttala det sönderanvända uppsatsordet hållbarhet förrän nästa vecka.  Så skönt det ska bli!

tisdagen den 11:e oktober 2011

söndagen den 9:e oktober 2011

Från sådd till skörd på 2 veckor

Gör egna Ärtskott



1. Plantera ärtfrön. Vattna och spänn på plastfolie över krukan. Gör några hål med en kniv eller dyl.


2. Gör ingenting på en vecka. När skotten kommit upp så här mycket tar du av plastfolien.


3. Sen är det bara att skörda. Klipp av översta skottet, men lämna minst en bladflik för återväxt. Lägg på maten eller mackan.


Funkar med olika typer av ärtsorter. Jag tog lottens gamla sockerärtor men tex gula ärtor som du gör ärtsoppa på passar lika fint. Enkelt, lyxigt och klimatsmart att skippa de dyra drivskotten från Holland.

lördagen den 8:e oktober 2011

Ge mig Liv Strömqvist nu!



Jag har en ny idol. Innan jag ens läst henne. Nu när jag blivit varse hennes existens vill jag bevandra mig i hennes personlandskap och värld. Liv Strömqvist kom till mig!


Tomatskörd!



Nu är det hög tid att skörda alla tomater på balkongen. Jag tycker det är så fint när tomatplantorna börjar gulna i bladen och bli lite krispiga och höstiga. Då lyser de röda tomaterna upp ännu mer. Glöm inte bort att lyssna efter när frostnätterna närmar sig. Då är det dags att klippa av tomatplantorna och rädda de gröna omogna karten. Jag tar bort bladen och hänger upp tomatstjälken på gardinstången, där de får eftermogna. Men ibland orkar jag inte vänta utan slänger i de gröna tomaterna i en pastasås eller soppa. Alla sätt är bra sätt!

torsdagen den 6:e oktober 2011

Putsa miljövänligt



När jag passerar livsmedelsbutikernas rengöringshyllor blir jag alltid lika förundrad över hur mycket valmöjligheter vi har när det kommer till städprodukter. Men framförallt blir jag förundrad över hur många av dessa val som är rakt igenom dåliga och framförallt onödiga. Vilka är det som går och köper alla dessa flaskor med miljöfarliga ämnen i sig? Som tycker det verkar fett att köpa medel som är så effektiva på att ta bort smuts och bakterier att de har döda träd och fiskar som varningsbild på baksidan? Tänker man att "det här måste vara verkningsfullt om till och med vattenlevande organismer stryker med?" Eller tänker man bara att det var en frän reklam på tv som verkar fungera? Eller tänker man kanske inte alls?

Jag tror att många antar att det starkaste medlet man kan hitta, också automatiskt är bäst. Men i de allra flesta fall räcker det med att ha de milda medlen för att få det rent runt i kring sig.



När jag tvättar fönstren har jag alltid bara en svamp, ljummet vatten och diskmedel (bra miljöval såklart). Eventuella ränder efterputsar jag med mirakeltrasa. Klart!

Diskmedel är knepet jag har tagit med mig sedan jag var liten. Då fick jag höra vad alla fönsterputsare använder sig av. Ändå tjugo år senare hör jag på radion att de intervjuade någon tävlingsfönsterputsare som än i dag tipsar om att diskmedel är det bästa för att putsa fönster. Har inte det budkapet nåt ut till allmänheten på 20 år? Finns det fortfarande folk som inte tvättar fönster med diskmedel trots att det är billigare, miljövänligare, effektivare och hälsosmartare än de konventionella putsmedlen?

Många medel kräver säkerhetsåtgärder, men - det står inte på flaskan. Hur du bör skydda dig får du bara reda på om du kontaktar företaget och ber att få läsa produktens säkerhetsblad. Där kan du läsa att ”Handskar och skyddsglasögon rekommenderas” (W5, Lidl) eller att ” God ventilation rekommenderas, liksom att bära handskar och tvätta händerna efteråt.” (Ajax). (från Naturskyddsföreningen).

Inte så svårt val, med andra ord.

onsdagen den 5:e oktober 2011

Lyx en vanlig onsdag


Det är lyxigt att vara ledig en hel vecka i början av oktober. Den vackraste tiden på året om du frågar mig. Idag ska jag traska på grusvägarna mot kolonin tillsammans med två vänner och deras bäbisar. Kaffet kokar här hemma och snart snör jag på mig skorna. Det är sådana här dagar, när allt sprakar av färg, som jag kommer leva på i tunga februari.

måndagen den 3:e oktober 2011

Hur jag tänker kring fiskkonsumtion


 
Det har inkommit förfrågningar om hur jag tänker kring fiskkonsumtion och vilka val jag gör. Därför tänkte jag redogöra för detta här och nu. Men först hoppas jag att du har lust att titta för följande klipp. Som någon slags uppvärmning..


Som filmen visar finns det många problem med fisket i världshaven. Tyvärr visar den bara en bråkdel av allt skit som fiskeindustrin pysslar med ute till havs. Förmodligen för att man inte pallar höra om alla problem på en gång. Filmen tar också upp att det är enkelt att göra bra val i fiskdisken. Det håller jag med om och man kan absolut känna sig som en god konsument om man håller sig till KRAV- och MSC-märkt fisk (se nedan vad de olika märkningarna kontrollerar).

Jag har just börjat äta lite fisk igen efter ett uppehåll på fyra år. Jag är dock petig med vilka fiskar jag äter. Man kan säga att jag delar in fiskarna och skaldjuren i olika listor. Svarta listan, rödoranga listan och gröna listan. Men listorna utgår mycket ifrån och liknar därför Naturskyddsföreningens fiskguide. Med några få justeringar. Överlag kan man säga att alla fiskar som inte är helt klockrent okej att äta också är dem jag undviker.

GRÖNA LISTAN
Fiskar/skaldjur som jag vet finns i livskraftiga bestånd, fisk som inte innehåller miljögifter och som kanske till och med bidrar till att haven mår bättre.

- Blåmusslor och Ostron (odlade) (bidrar till att ta upp näring från havet och minskar därmed övergödningen).
- Sill (ökar i och med torskens nedgång och äter dessutom torskyngel, därför bra att öka konsumtionen och hålla sillbestånden i schack).
- Sej
- Makrill
- Hummer
- Hoki
- Havskräfta (burfångad) skonar havsbottnen jämfört med trålfisket

samt insjöfiskarna:
- Abborre
- Gös
- Gädda
- Lake

SVARTA LISTAN
Fisk och skaldjur som jag aldrig skulle äta, ens om jag blev bjuden på det.

- Tonfisk (dophin safe-märkning är bluff och båg och är inget annat än greenwash. Bestånden är överfiskade och vissa akut hotade).
- Jätteräkor (ekologisk katastrof och bidrar dessutom till social misär, våldtäkter, mord, undernäring och fattigdom)
- Ål (beståndet har minskat med sjuka 99%)
- Hälleflundra (akut hotad)
- Svärdfisk (akut hotade)
- Havskatt (dåliga kunskaper om bestånden)
- Marulk (Fångas innan de hunnit fortplanta sig)
Dessutom alla typer av hajar och sköldpaddor. Men det känns nästan för självklart för att nämna.


RÖDORANGA LISTAN
All övrig fisk. Fiskar som inte känns bra, som jag vet är överfiskade i vissa bestånd och/eller som jag är osäker på. Jag undviker dem.

- Torsk (vissa bestånd ok andra inte, jag vill inte ta risken)
- Kolja (samma här)
- Flundra (undvik att köpa fiskar under 20 cm eftersom de då inte hunnit fortplanta sig).
- Strömming (höga dioxinnivåer i bestånd från Östersjön, inte nyttigt oavsett om man är kvinna i fertil ålder eller inte)
- Lax (vilda laxar är överfiskade och odlade laxar sprider sjukdomar till de vilda bestånden samtidigt som de bidrar till överfiske av andra fiskarter sk. "foderfiskar").

Dessutom vill jag inte äta fiskbuljong, kaviar eller andra livsmedel där fiskursprunget är otydligt. Låter kanske onödigt strikt? Nja. Jag tacklas ganska mycket med mitt egna dåliga samvete. Därför skippar jag hellre en fisk för mycket än en för lite. Men det är så jag tänker och gör mina val. Jag förväntar mig inte att alla ska tänka och göra samma val. Däremot blir jag otroligt glad och peppad när folk väljer bort fiskar från den svarta listan (och lite besviken när man inte gör det).


Märkningar av schysst fisk:

MSC - (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön.
Krav - Svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan.

Inom miljörörelsen handlar det mycket om världsfisket nu i höst där du kan läsa/lära dig mer. Naturskyddsföreningen har t.ex. drivit kampanjen Antiscampi ett tag och nu i veckan kör de igång "miljövänliga veckan" med årets tema fisk och skaldjur. Samtidigt har livsmedelsverkets miljösmarta kostråd blivit banlysta av landsbygdsminister för att de retade EU. På SVT visas även "har havet en chans".

Själv ska jag på en föreläsning nu på torsdag med inspiratören och EU-parlamentarikern Isabella Lövin, författare till boken "Tyst hav". En bok jag önskar alla skulle läsa. Fakta varvas med poetiska funderingar. Jag hoppas bli uppdaterad på tillståndet i havet efter det. Kanske berättar jag  mer på fredag.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...